Kloka barn

Rektorsjobbet består till stor del av möten. Formella och informella, med få eller många människor. Ibland är det svårt att värdera vilka som är viktiga och vilka man helst skulle undvika.
Ett av mina viktigaste möten har jag var tredje vecka. Mötet med elevrådet.
Elevrådet är elevernas eget arbetsmiljömöte.
Idag kom, som alltid, små och stora frågor upp på bordet.
- Vi ska anställa en ny kock i skolrestaurangen, vad tycker ni det ska stå i annonsen? Vad är viktigt för en kock på vår skola, frågar jag. Sen är samtalen igång...
- Den ska vara glad, tålmodig och stark. Och kunna laga god mat. Nu vikarierar det en som är från Kina eller Thailand, det vore kul med en kock som kommer från ett annat land...
-Vi får inte åka ens på rumpan i slänten på skolgården, för att vi kan skada oss säger lärarna, men vi vill ju åka.
Det resulterar i att parkförvaltningen kommer och utser ett ställe där det ska gå att åka madrass. Kanske måste man ta bort några träd, men det ska gå att ordna.
- Det hänger så mycket snö från taket att om man går därunder och pratar högt kanske det rasar ner på en
- Jamen, då pratar vi med vaktmästaren.
Så rullar det på. Sällan går en halvtimme så fort. Och vad mycket som blev gjort. För barnens arbetsmiljö.

Lästips

Läs- och tänktips hittade jag i DN under rubriken "Bara hälften av skolans pengar går till undervisning" Det är Metta Fjelkner som är ordförande i Lärarnas riksförbund som jämför med övriga OECD-länder där 65% av skolans pengar går till undervisning. Hon pekar på var man skulle kunna spara, och det är helt i linje med vad vi som Intraprenad också har kommit fram till. Pengarna gör mest nytta nära de de är till för - barnen.

Var det bättre förr än nu eller i framtiden?

Det enda vi vet om framtiden är att den förändras. Trots det finns det anledning att analysera både historien och nutiden. Om vi inte gör det och agerar utifrån det tror jag att vi får en sämre framtid.
I en välskriven krönika skriver P M Nilsson, Expressen om det faktum att det vi trodde om framtiden för några år sen är på väg att komma på skam. På 80- och 90-talet och långt innan det fanns en utbredd rädsla för att våra ungdomar skulle passiviseras framför TV:n. Idag uppger endast 18% av amerikanska ungdomar att de ser på TV dagligen. Jag kan ha fel men jag tror att siffran är ännu lägre för svenska ungdomar.
Det finns och har funnits en uttalad rädsla för att barn och ungdomar håller på att förlora förmågan att läsa och skriva. Det är framförallt detta P M Nilsson ställer på ända. Han visar hur en social mediarevolution sker mitt framför ögonen på oss. Det twittras, bloggas, sms:as, mailas, kommenteras och facebookas så det nästa svindlar när man tänker på det. I världen görs 52 miljoner blogginlägg varje dag. De sociala medierna har en tillväxttakt på 70% om året.
Många bloggar är idag mer välskrivna och har ett bättre faktainnehåll än vi kan få från journalisterna.
Det skrivs och läses som aldrig förr.
Var är då skolans utmaning i detta? Att utveckla förmågan att hitta och värdera all denna information och kunskap, att fördjupa förståelse och kunskap. Det kan vi göra bl.a. genom att utgå från elevernas intresse och kultur, men också att utmana dem att gå framåt. Det räcker inte att veta vad LOL betyder.
CU IRL

Vi både hoppas och vet!

Idag skriver Jan-Ivar Johansson, S-politiker, debattör och lärare en ledarkrönika i NSD. I sina reflektioner över skolan målar han en rejält svart bild. En bild som kan jag tycker är onödigt svart. Slutklämmen på hela krönikan kan jag dock inte annat än hålla med om:
"I Luleå visar bland annat exemplen på Ormbergsskolan och Stadsöskolan att hoppet om den svenska skolan inte är ute."
Och visst är det så som han skriver i nästa rad, engagemanget från oss som jobbar i skolan är en av grundstenarna i den goda skolan.
Jag tror att det finns en hel del av den i skolan i allmänhet, men jag VET att det finns mycket gott om både engagemang och kompetens på Ormbergsskolan.

Nya begrepp får fäste.

Av jullovets 19 dagar har nu 12 passerat. Veckan som gått har det varit tunnsått med både barn och vuxna på skolan och förskolan. Jag har själv bidragit till tunnsåddheten genom att ta semester. Från och med i morgon är det dock vanliga jobbdagar som gäller.
En stor del av dagen har jag tjuvtränat. På att jobba. Jag har försökt gå igenom delar av det enorma material på nätet som handlar om IUP med skriftliga omdömen. Framförallt har mitt intresse handlat om Lokala pedagogiska planeringar.
Internet är verkligen värsta guldgruvan. Det är dock två saker som fascinerar mer än annat.
När jag inför utvecklingsdagarna i januari 2009 sökte på "Lokal pedagogisk planering" gav det tre (3) resultat - alla härrörde från artiklar av Steve Wretman. När jag nu, ett år senare, gjorde samma sökning blev resultatet 96 200. Snacka om genomslag.
Det andra som slår mej är att allt material ser väldigt lika ut. Citaten är hämtade från våra styrdokument - skollag, läroplan och kursplaner. Bilder och text är ofta klippta direkt från skolverket. Något som är väldigt tunnsått är dock hänvisning till forskning. Det har naturligtvis en viktig förklaring i att individuella utvecklingsplaner ännu är ganska nytt i skolan, men ändå. Jag ska nog ägna en del av morgondagen åt att leta artiklar om forskning runt hur elevinflytande och lärande kan hänga ihop med IUP med skriftliga omdömen.