Nu har det samlats så där mycket som jag vill blogga om igen. Som till exempel att hälften av skolans elever i veckan bjudit in sina föräldrar till work-shop. Gensvaret har varit över all förväntan. Härligt och inspirerande tycker våra elever och lärare. Vad föräldrarna tyckte vet jag faktiskt inte. Själv har jag nämligen varit iväg på utbildning - Rektorsutbildning. Något som gett stoff till ytterligare bloggningar, men som inte får plats i just denna. Som tur är har våra fina föräldrar fått besvara en enkät om hur de upplevt just denna form av insyn och samverkan, så det är högst troligt att detta får en egen bloggning så småningom.
I fredags fick jag chansen att dimpa ner i skolan igen. Det blev en dag i elevrådets anda. Redan i höstas drev de igenom att de ville arrangera en talangföreställning, och i fredags var det dags för dagen D. Inte mindre än 49 (av skolans totalt 250) elever hade anmält sig för att visa upp sång, dans, jonglering, trolleri, gymnastik och karate. Jag tycker att det är helt fantastiskt att vi har så många frimodiga och talangfulla elever som vill och vågar visa upp detta. Elevrådet var också duktiga. Nu ska vi prata om vad vi kan lära oss av det de gjorde och kanske göra ett nytt försök. Redan efter föreställningen kom flera elever och anmälde sig till nästa tillfälle.
Slutligen länkar jag här till dagens DN, som berättar om en spännande forskning som visar det vi redan visste - att elever som är delaktiga i undervisningen lär sig mycket bättre. Att det sen skulle stå i motsats till katederundervisning är jag inte helt säker på. Det beror nog på hur man definierar katederundervisning.
Nu vidtar vårt sportlov! Jag önskar alla våra skollediga barn, både de som är på fritids och de som är annorstädes ett underbart härligt lov!
söndag 26 februari 2012
fredag 10 februari 2012
Glädje att bli bedömd!
Veckan som gått har våra fina sexor genomfört de Nationella ämnesproven i svenska.
Det är litet speciellt med proven just detta år eftersom de bygger på de nya kunskapskraven. En extra utmaning både för eleverna och deras lärare. För att höja kvaliten på genomförande och bedömning har de lärare som undervisar i matte, respektive svenska och engelska tagit tid att tillsammans sätta sig in i, genomföra och sen också bedöma elevernas resultat. Jag tror att detta har väldigt stor betydelse.
Skälen till att dessa prov görs och att de är så viktiga, är dels att fånga upp elever som har svårt att nå målen och att överhuvudtaget kunna göra en bra bedömning av deras kunskapsresultat. Det är också ett sätt att ta reda på vilken kvalitet vi har i vår undervisning. Om det visar sig att våra elever visar svaga kunskaper i något moment så beror det sannolikt på att vi inte haft en tillräckligt bra undervisning. Proven är också viktiga i strävan att få en likvärdig skola.
Bedömning har kommit att bli allt viktigare i skolan. Forskningen visar att kontinuerlig bedömning har stor betydelse för elevernas lärande. Genom att klargöra för eleverna vad det är de ska lära sig, och sen ofta (och gärna litet i taget) ge dem feedback på vad de utifrån dessa mål har lärt sig, så har de en chans att förbättra sitt lärande.
Jag har vid några tillfällen intervjuat eleverna om hur de tänker kring detta. Vilken är deras upplevelse av att bedömas? På vilket sätt upplever de att de blir bedömda? Förstår de kopplingen mellan målen och bedömningen? De säger att de har god koll på vilka mål de arbetar mot, att det är svårt att veta när man nått målen, men då finns lärarna där och hjälper till. Det roligaste är när de får bedöma varandras arbeten. Det är viktigt att förstå vad man behöver träna på, men också vad man är bra på.
Om två veckor anordnar elevrådet en talangföreställning. Jag har sagt att det inte får vara en tävling, för det är viktigt att alla känner sig glada efteråt och att man vill fortsätta utveckla sin talang, alla ska känna att de har gjort något bra. Men då säger eleverna "men man vill ju också höra vad man kan göra bättre". Ja. Så är det ju. Måste tänka till om det där. Om det görs på rätt sätt är det en glädje att bli bedömd.
Det är litet speciellt med proven just detta år eftersom de bygger på de nya kunskapskraven. En extra utmaning både för eleverna och deras lärare. För att höja kvaliten på genomförande och bedömning har de lärare som undervisar i matte, respektive svenska och engelska tagit tid att tillsammans sätta sig in i, genomföra och sen också bedöma elevernas resultat. Jag tror att detta har väldigt stor betydelse.
Skälen till att dessa prov görs och att de är så viktiga, är dels att fånga upp elever som har svårt att nå målen och att överhuvudtaget kunna göra en bra bedömning av deras kunskapsresultat. Det är också ett sätt att ta reda på vilken kvalitet vi har i vår undervisning. Om det visar sig att våra elever visar svaga kunskaper i något moment så beror det sannolikt på att vi inte haft en tillräckligt bra undervisning. Proven är också viktiga i strävan att få en likvärdig skola.
Bedömning har kommit att bli allt viktigare i skolan. Forskningen visar att kontinuerlig bedömning har stor betydelse för elevernas lärande. Genom att klargöra för eleverna vad det är de ska lära sig, och sen ofta (och gärna litet i taget) ge dem feedback på vad de utifrån dessa mål har lärt sig, så har de en chans att förbättra sitt lärande.
Jag har vid några tillfällen intervjuat eleverna om hur de tänker kring detta. Vilken är deras upplevelse av att bedömas? På vilket sätt upplever de att de blir bedömda? Förstår de kopplingen mellan målen och bedömningen? De säger att de har god koll på vilka mål de arbetar mot, att det är svårt att veta när man nått målen, men då finns lärarna där och hjälper till. Det roligaste är när de får bedöma varandras arbeten. Det är viktigt att förstå vad man behöver träna på, men också vad man är bra på.
Om två veckor anordnar elevrådet en talangföreställning. Jag har sagt att det inte får vara en tävling, för det är viktigt att alla känner sig glada efteråt och att man vill fortsätta utveckla sin talang, alla ska känna att de har gjort något bra. Men då säger eleverna "men man vill ju också höra vad man kan göra bättre". Ja. Så är det ju. Måste tänka till om det där. Om det görs på rätt sätt är det en glädje att bli bedömd.
tisdag 7 februari 2012
Samma tankar men nya uttryck!
Inför varje läsår tar vi oss en rejäl funderare över hur vi ska använda personal och lokaler på bästa sätt för att barnen ska få så bra förutsättningar som möjligt för sitt lärande och sin utveckling. Vi tittar bland annat på elevantal, hur elevgrupperna ser ut, ekonomiska och lokalmässiga förutsättningar.
För snart tre år sen innebar detta att vi bröt upp de s.k. ”spåren” där eleverna gick tillsammans från förskoleklass till År 3. Den gången handlade det mycket om att vi såg ett stort behov av att lärarna årskursvis fick utökade möjligheter att planera och undervisa tillsammans. På så vis fick våra elever en mer likvärdig utbildning med högre kvalitet.
Inför nästa läsår ser vi att vi behöver utveckla denna tanke ytterligare, idag finns ett onödigt glapp mellan År 1 och 2. Vi räknar också med att den fleråriga trenden med ökande elevtal håller i sig och att vi därför behöver måste använda våra lokaler på ett effektivare sätt.
Den utveckling av organisationen vi kommit fram till innebär att
• År 1-3 kommer att samverka på ett tydligare och bättre sätt. För att det ska bli möjligt kommer dessa tre årskurser att ha sina hemmarum i nuvarande Skogens lokaler (Till vänster från parkeringen sett).
• Förskoleklassen kommer att vara kvar i Bergets lokaler. Detta ger dem en lugn och bra start på skoltiden, med ännu bättre möjligheter och grogrund för gruppen och dess individer.
• Fritidsverksamheten kommer att ha sin bas i Bergets nuvarande lokaler och rum som är närbelägna (idrotten, gamla fritidsklubbens lokaler, slöjden etc) På så sätt kan fritidspersonalen samverka bättre och vi kan erbjuda en ännu roligare, tryggare och mer utmanande fritidstid.
• År 4-6 kommer att organisatoriskt se ut på samma sätt som i år.
Hela idén med att utveckla och förändra organisationen är att höja kvalitén i verksamheten.
Har du funderingar eller synpunkter på detta är du varm välkommen att ta kontakt med rektor Birgitta. Vi kommer också att berätta mer och lyssna in funderingar och synpunkter vid nästa möte med föräldrarådet. Till föräldrarådets möten är alla föräldrar välkomna. Nästa möte äger rum tisdag 6 mars kl 18:30-20:00
För snart tre år sen innebar detta att vi bröt upp de s.k. ”spåren” där eleverna gick tillsammans från förskoleklass till År 3. Den gången handlade det mycket om att vi såg ett stort behov av att lärarna årskursvis fick utökade möjligheter att planera och undervisa tillsammans. På så vis fick våra elever en mer likvärdig utbildning med högre kvalitet.
Inför nästa läsår ser vi att vi behöver utveckla denna tanke ytterligare, idag finns ett onödigt glapp mellan År 1 och 2. Vi räknar också med att den fleråriga trenden med ökande elevtal håller i sig och att vi därför behöver måste använda våra lokaler på ett effektivare sätt.
Den utveckling av organisationen vi kommit fram till innebär att
• År 1-3 kommer att samverka på ett tydligare och bättre sätt. För att det ska bli möjligt kommer dessa tre årskurser att ha sina hemmarum i nuvarande Skogens lokaler (Till vänster från parkeringen sett).
• Förskoleklassen kommer att vara kvar i Bergets lokaler. Detta ger dem en lugn och bra start på skoltiden, med ännu bättre möjligheter och grogrund för gruppen och dess individer.
• Fritidsverksamheten kommer att ha sin bas i Bergets nuvarande lokaler och rum som är närbelägna (idrotten, gamla fritidsklubbens lokaler, slöjden etc) På så sätt kan fritidspersonalen samverka bättre och vi kan erbjuda en ännu roligare, tryggare och mer utmanande fritidstid.
• År 4-6 kommer att organisatoriskt se ut på samma sätt som i år.
Hela idén med att utveckla och förändra organisationen är att höja kvalitén i verksamheten.
Har du funderingar eller synpunkter på detta är du varm välkommen att ta kontakt med rektor Birgitta. Vi kommer också att berätta mer och lyssna in funderingar och synpunkter vid nästa möte med föräldrarådet. Till föräldrarådets möten är alla föräldrar välkomna. Nästa möte äger rum tisdag 6 mars kl 18:30-20:00
måndag 6 februari 2012
BeRÄTTelsen
Det handlar mycket om berättande nu.
I förskoleklassen och År 1 pågår tema Folkberättelser. De äldre eleverna har jobbat med berättande ur många perspektiv. Förra veckan skrev jag en projektansökan om hur och varför vi vill använda oss av mer av detta.
Ny inspiration fann jag hos Peter Gärdenfors, författare till boken "Lusten att förstå". Så här säger han bland annat: "Min grundtes är att språket utvecklades för att människan skulle kunna samarbeta kring gemensamma, framtida mål. Berättelsen är ett sätt att hjälpa varandra och informera varandra om hur världen hänger samman"
Ytterligare klokhet: "Om man genom läsningen föreställer sig andra personer i olika situationer, i glädje, sorg eller knepiga situationer, så tänker man förmodligen också på hur man själv skulle fungera i samma situation och är då mer förberedd om det händer. Det är en sorts övning för framtiden. Ju rikare inre värld du har, desto bättre är du på att planera."
Det känns rätt med beRÄTTande.
I förskoleklassen och År 1 pågår tema Folkberättelser. De äldre eleverna har jobbat med berättande ur många perspektiv. Förra veckan skrev jag en projektansökan om hur och varför vi vill använda oss av mer av detta.
Ny inspiration fann jag hos Peter Gärdenfors, författare till boken "Lusten att förstå". Så här säger han bland annat: "Min grundtes är att språket utvecklades för att människan skulle kunna samarbeta kring gemensamma, framtida mål. Berättelsen är ett sätt att hjälpa varandra och informera varandra om hur världen hänger samman"
Ytterligare klokhet: "Om man genom läsningen föreställer sig andra personer i olika situationer, i glädje, sorg eller knepiga situationer, så tänker man förmodligen också på hur man själv skulle fungera i samma situation och är då mer förberedd om det händer. Det är en sorts övning för framtiden. Ju rikare inre värld du har, desto bättre är du på att planera."
Det känns rätt med beRÄTTande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)