Så blev det då bestämt. Det BLIR betyg från År 6. Som ett av de sista besluten för året fattade riksdagen det länge väntade beslutet.
Betyg är en fråga som får mångas känslor att svalla. Själv tillhörde jag dem som på 70-talet bar rockknapp med "Betygsfri skola", och vilt diskuterade saken med mina stofila lärare (som tyckte att det var nödvändigt med betyg).
Jag har fortfarande inte ändrat mig. I ett avseende. Det betygsystem som då fanns är jag fortfarande emot. Däremot ser jag nästan bara fördelar med att fortsätta på den inslagna vägen, med att ge feedback genom skriftliga omdömen, utecklingssamtal etc. Med betyg kan vi bli ännu tydligare. Men betyg får aldrig tränga undan den IUP-process som vi nu börjar få snurr på.
Johan Kant bloggar klokt om betygsbeslutet. Christian Lundahl som han refererar till, kommer f.ö. till Luleå 1 februari. ska bli intressant hur han tänker i skenet av att det verkligen blir betyg. Då är det ju föga konstruktivt att bara vara emot.
onsdag 22 december 2010
fredag 17 december 2010
Julbrev till våra föräldrar!
Den 31:a höstterminen i Ormbergsskolans historia har passerat. Det är en stor ynnest att få vara del i att bilda och fostra våra elever. När jag tar mig tid att delta i verksamheten blir jag alltid lika glad över den arbetsglädje och det goda sociala klimat jag upplever.
Varje termin får eleverna svara på frågor hur de upplever klimatet, sin arbetsro, lokaler och andra viktiga saker som berör dem. Vi brukar ha mycket goda resultat, och denna gång var resultatet ännu bättre. 97,5% av eleverna uppger att de trivs bra eller mycket bra på skolan.
Det som inte fått lika goda resultat var deras upplevelse av toaletter och omklädningsrum. Under jullovet pågår därför viss ombyggnation av omklädningsrum och översyn av toaletterna är på gång.
Våra återkommande begivenheter med FN-vecka där vi bl.a. fick uppskattat besök av ungdomar från IVIK-programmet, fackeltåg, skoljogg, lucia, föreställningar och Öppet hus har som vanligt gett extra krydda åt vardagen. Vi planerar för möjligheten att utveckla Öppet hus så att ni som föräldrar ska få ännu bättre insyn i undervisningen.
Inför höstterminen tog vi själva över driften av skol-måltiderna. Det har varit en viktig åtgärd som stärkt vi-känslan i skolan och gett eleverna större inflytande över det som händer i skolrestaurangen. Det blev en hård inkörsperiod för våra ”kockor” men allt eftersom har verksamheten stärkts och den 13/1 blir det nyinvigning av vår fina restaurang Guldkrogen (som barnen bestämt att den ska heta).
När det gäller verksamhetsutveckling vid Ormbergsskolan så jobbar vi på flera fronter. På agendan står bl.a. utveckling av hur vi använder IT-verktygen. Det handlar både om redskapen (datorer, digitala whiteboard mm) och om kompetensutveckling för pedagogerna. Under våren utrustas skolan med trådlöst nätverk vilket underlättar användandet.
Det mesta av utvecklingsarbetet kretsar annars runt den nya läroplanen med kursplaner och den nya skollagen som bl.a. stärker kravet på arbetsro och föräldrainflytande.
Samverkan med er föräldrar är efter lärarnas kompetens och engagemang en av de allra viktigaste förutsättningarna för barnens framgångar. Här är vi på Ormbergsskolan ovanligt lyckligt lottade. Ert engagemang, både i era egna barn, andras barn och skolans utveckling, är ovärderliga. Utöver vardagssamverkan har hösten varit fylld av flera föräldramöten – bland dem finns besök av skolpolis Bertil Sandström, föreläsning av Mats Andersson om internet, beskrivning av IUP-processen, öppet hus och de möten som Lokala styrelsen haft – ett alldelens särskilt tack vill jag rikta till styrelsen som satsat både tid, kunskap och engagemang. Under våren kommer sexornas föräldrar att bli inbjudna till föräldramöten omkring droger och tobak, i samarbete med Tobaksfri duo.
Jag önskar er alla en härlig jul och ett gott nytt år !
Birgitta Tornberg
Varje termin får eleverna svara på frågor hur de upplever klimatet, sin arbetsro, lokaler och andra viktiga saker som berör dem. Vi brukar ha mycket goda resultat, och denna gång var resultatet ännu bättre. 97,5% av eleverna uppger att de trivs bra eller mycket bra på skolan.
Det som inte fått lika goda resultat var deras upplevelse av toaletter och omklädningsrum. Under jullovet pågår därför viss ombyggnation av omklädningsrum och översyn av toaletterna är på gång.
Våra återkommande begivenheter med FN-vecka där vi bl.a. fick uppskattat besök av ungdomar från IVIK-programmet, fackeltåg, skoljogg, lucia, föreställningar och Öppet hus har som vanligt gett extra krydda åt vardagen. Vi planerar för möjligheten att utveckla Öppet hus så att ni som föräldrar ska få ännu bättre insyn i undervisningen.
Inför höstterminen tog vi själva över driften av skol-måltiderna. Det har varit en viktig åtgärd som stärkt vi-känslan i skolan och gett eleverna större inflytande över det som händer i skolrestaurangen. Det blev en hård inkörsperiod för våra ”kockor” men allt eftersom har verksamheten stärkts och den 13/1 blir det nyinvigning av vår fina restaurang Guldkrogen (som barnen bestämt att den ska heta).
När det gäller verksamhetsutveckling vid Ormbergsskolan så jobbar vi på flera fronter. På agendan står bl.a. utveckling av hur vi använder IT-verktygen. Det handlar både om redskapen (datorer, digitala whiteboard mm) och om kompetensutveckling för pedagogerna. Under våren utrustas skolan med trådlöst nätverk vilket underlättar användandet.
Det mesta av utvecklingsarbetet kretsar annars runt den nya läroplanen med kursplaner och den nya skollagen som bl.a. stärker kravet på arbetsro och föräldrainflytande.
Samverkan med er föräldrar är efter lärarnas kompetens och engagemang en av de allra viktigaste förutsättningarna för barnens framgångar. Här är vi på Ormbergsskolan ovanligt lyckligt lottade. Ert engagemang, både i era egna barn, andras barn och skolans utveckling, är ovärderliga. Utöver vardagssamverkan har hösten varit fylld av flera föräldramöten – bland dem finns besök av skolpolis Bertil Sandström, föreläsning av Mats Andersson om internet, beskrivning av IUP-processen, öppet hus och de möten som Lokala styrelsen haft – ett alldelens särskilt tack vill jag rikta till styrelsen som satsat både tid, kunskap och engagemang. Under våren kommer sexornas föräldrar att bli inbjudna till föräldramöten omkring droger och tobak, i samarbete med Tobaksfri duo.
Jag önskar er alla en härlig jul och ett gott nytt år !
Birgitta Tornberg
tisdag 14 december 2010
Vi vill ha mer jul...
Det går inte att förneka längre. Det är inte ens lönt att försöka hålla uppe ångan.
Kanske är det kylan och mörkret. Möjligen är det vetskapen om att ledighet finns inom räckhåll. En del är säkert det faktum att många har jobbat hårt rätt länge.
Trötthetsfaktorn är hög.
Som tur är är också mysfaktorn hög den här näst sista skolveckan.
Varvat med alldelens vanlig undervisning är det jul, jul och litet till jul på programmet.
Måndagens lussande var succé. På skolan var det femmorna som gjorde jättefina prestationer. Först på skolan sen på Lulsundets äldreboende. På förskolan kom hela gänget intassande som lucior, luciatärnor, tomtar, pepparkaksgubbar och gummor. Alla lika underbart fina, och alla fyllde de våra hjärtan med värme.
Nu återstår julfester, julsjung, jullunch, julpyssel och allting annat som börjar på ordet jul.
(L)ju(v)ligt!
onsdag 8 december 2010
Pisa. Igen. och lite McKinsey
Som väntat har rapporteringen om Pisa-undersökningen varit omfattande. Både i "gammalmedia" och i bloggosfären.
Visst finns det anledning att vara orolig. Undersökningen visar en tydlig trend. Svenska ungdomars läsförståelse har minskat, inte bara i förhållande till andra länder. De matematiska och naturvetenskapliga förmågorna likaså.
Någon menar att materialet inte bygger på den svenska läroplanen. Skolverket som sammanfattat rapporten menar att det gör den visst. Och det jag läser under exempelvis läsförståelse om att inhämta, sammanföra, tolka, reflektera och utvärdera känns både välbekant och relevant.
Andra säger att det låga resultatet beror på hög andel invandrarelever. Kan ha en viss relevans, men att även den gruppens förmågor minskats, och dessa elever ligger långt under genomsnittet för elever med utlänsk bakgrund i andra länder.
Någon skriver "Är det inte snarast en lättnad att vi inte ligger i samma klass som Sydkorea och Japan". I många sammanhang skulle jag hålla med, men jag kan inte tycka att det är något att stoltsera med att våra elever har sämre läs- matematik och naturvetenskapliga förmågor och kunskaper än de. I andra sammanhang är jag ganska säker på att våra elever presterar bättre än dem. Det är Japan, Sydkorea, Kanada och Nya Zeeland som tillsammans med listettan Finland ligger i topp.
Det finns många intressanta slutsatser i undersökningen. T.ex. vilka faktorer som har betydelse för elevernas resultat. En viktig faktor i Sverige visar sig vara relationen mellan lärare och elev samt det diciplinära klimatet (är det arbetsro t.ex.). Här har en tydlig förbättring skett. Andelen som uppger att eleverna tystnar när läraren säger till har ökat från 57% till 71%. En annan viktig faktor - att elever som upplever att man behöver stöd får det - har ökat från 78% till 82%.
Detta tror jag har stor betydelse för framtida resultat.
En annan liten men pikant faktor är läsförmåga och anvädning av nätet: Det visar sig att svenska pojkar läser på nätet mer än OECD-genomsnittet medan flickorna läser mindre. Elever som läser ofta på nätet visar en bättre läsförmåga än elever som läser sällan. Större är självklart sambandet mellan läsförmåga och hur ofta man läser skönlitteratur. En oroande tendens i det sammanhanget är att sverige utmärker sig som ett land där skillnaden i läsförmåga är starkast kopplad till läslust. De elever som tycker om att läsa tränar självklart mer. Vi vet att läsförståelsen är hårt kopplad till hur man lyckas även i andra ämnen, möjligheten att ta plats i samhället och förmågan att förstå både omvärld och sig själv. Här finns kanske min starkaste oro.
Samma dag som Pisa presenterades Mckinseyrapporten How the worlds most improved schoolsystems keep getting better. Här finns måhända svaren på hur vi går vidare...
Visst finns det anledning att vara orolig. Undersökningen visar en tydlig trend. Svenska ungdomars läsförståelse har minskat, inte bara i förhållande till andra länder. De matematiska och naturvetenskapliga förmågorna likaså.
Någon menar att materialet inte bygger på den svenska läroplanen. Skolverket som sammanfattat rapporten menar att det gör den visst. Och det jag läser under exempelvis läsförståelse om att inhämta, sammanföra, tolka, reflektera och utvärdera känns både välbekant och relevant.
Andra säger att det låga resultatet beror på hög andel invandrarelever. Kan ha en viss relevans, men att även den gruppens förmågor minskats, och dessa elever ligger långt under genomsnittet för elever med utlänsk bakgrund i andra länder.
Någon skriver "Är det inte snarast en lättnad att vi inte ligger i samma klass som Sydkorea och Japan". I många sammanhang skulle jag hålla med, men jag kan inte tycka att det är något att stoltsera med att våra elever har sämre läs- matematik och naturvetenskapliga förmågor och kunskaper än de. I andra sammanhang är jag ganska säker på att våra elever presterar bättre än dem. Det är Japan, Sydkorea, Kanada och Nya Zeeland som tillsammans med listettan Finland ligger i topp.
Det finns många intressanta slutsatser i undersökningen. T.ex. vilka faktorer som har betydelse för elevernas resultat. En viktig faktor i Sverige visar sig vara relationen mellan lärare och elev samt det diciplinära klimatet (är det arbetsro t.ex.). Här har en tydlig förbättring skett. Andelen som uppger att eleverna tystnar när läraren säger till har ökat från 57% till 71%. En annan viktig faktor - att elever som upplever att man behöver stöd får det - har ökat från 78% till 82%.
Detta tror jag har stor betydelse för framtida resultat.
En annan liten men pikant faktor är läsförmåga och anvädning av nätet: Det visar sig att svenska pojkar läser på nätet mer än OECD-genomsnittet medan flickorna läser mindre. Elever som läser ofta på nätet visar en bättre läsförmåga än elever som läser sällan. Större är självklart sambandet mellan läsförmåga och hur ofta man läser skönlitteratur. En oroande tendens i det sammanhanget är att sverige utmärker sig som ett land där skillnaden i läsförmåga är starkast kopplad till läslust. De elever som tycker om att läsa tränar självklart mer. Vi vet att läsförståelsen är hårt kopplad till hur man lyckas även i andra ämnen, möjligheten att ta plats i samhället och förmågan att förstå både omvärld och sig själv. Här finns kanske min starkaste oro.
Samma dag som Pisa presenterades Mckinseyrapporten How the worlds most improved schoolsystems keep getting better. Här finns måhända svaren på hur vi går vidare...
tisdag 7 december 2010
pisa visar vägen
Skulle så himla gärna vilja kommentera den nya PISA-jämförelsen/undersökningen som presenteras idag, men hinner inte eftersom jag strax ska på jul-kul på Teknikens hus med personalen
:-)
Hinner dock förmedla intressant läsning om densamma:
DN idag
SvD här
Skolverkets pressmeddelande
Rapporten
Finns både hopp och mörker. Bifogas även med råd om hur den goda skolan byggs. Återkommer
:-)
Hinner dock förmedla intressant läsning om densamma:
DN idag
SvD här
Skolverkets pressmeddelande
Rapporten
Finns både hopp och mörker. Bifogas även med råd om hur den goda skolan byggs. Återkommer
måndag 6 december 2010
Guldkrogen. Så det så.
"Nu måste det bli klart, vi har ju hållit på hela terminen" Tyckte Linnea.
Och det var ju sant, så då räknade vi ihop alla rösterna. Resultatet var glasklart. En övertygande majoritet hade röstat på Guldkrogen.
Det handlar om vår skolrestaurang. Den kommer att bli nyinvigd efter jul. Bättre, mysigare och mer restauranglik.
Den 13 januari smäller det. Då öppnas Guldkrogen.
Någon enstaka elev var tveksam. "Är det inte på krogar man serverar öl" Tyckte Simon.
Någon vuxen var också litet tveksam, hade heller velat att den skulle heta Mat & mys.
För säkerhets skull har vi kollat upp betydelsen. Så här förklarar Wikipedia:
"Krog är från början ett landsvägsvärdshus eller utvärdshus. Krog är numera i allmänt språkbruk (slang) en benämning på restauranger i allmänhet. Möjligen är detta bruk påverkan från danskan, där ordet även i vårdat tal innebär en restaurang i allmänhet"
Så det så. Guldkrogen. Stans senaste tillskott i restaurangbranchen.
Och det var ju sant, så då räknade vi ihop alla rösterna. Resultatet var glasklart. En övertygande majoritet hade röstat på Guldkrogen.
Det handlar om vår skolrestaurang. Den kommer att bli nyinvigd efter jul. Bättre, mysigare och mer restauranglik.
Den 13 januari smäller det. Då öppnas Guldkrogen.
Någon enstaka elev var tveksam. "Är det inte på krogar man serverar öl" Tyckte Simon.
Någon vuxen var också litet tveksam, hade heller velat att den skulle heta Mat & mys.
För säkerhets skull har vi kollat upp betydelsen. Så här förklarar Wikipedia:
"Krog är från början ett landsvägsvärdshus eller utvärdshus. Krog är numera i allmänt språkbruk (slang) en benämning på restauranger i allmänhet. Möjligen är detta bruk påverkan från danskan, där ordet även i vårdat tal innebär en restaurang i allmänhet"
Så det så. Guldkrogen. Stans senaste tillskott i restaurangbranchen.
söndag 5 december 2010
Framtidens skola
Jag har ägnat min söndaförmiddag åt att skriva på en inlämningsuppgift till min Rektorsutbildning. Att jobba och plugga samtidigt är rätt tufft. Men också så oerhört stimulernade. Just denna uppgift handlar om en undersökning jag ska göra hos min kollega Urban på Furuparksskolan. Där vill man gärna veta hur arbetet med Lokala pedagogiska planeringar har påverkat elevernas delaktighet och ansvar för sitt lärande. För att göra det på ett bra sätt får jag tillfälle i att fördjupa mig i både forskningsmetodik, kvalitetsutvecklings, lärande och aktuell forskning.
En av flera forskningsrapporter jag hänvisar till i mitt arbete kommer att vara Kairosfuture rapport Skola 2021. Spännande läsning för en skolnörd. Utifrån ett gediget arbete har man formulerat två framtidsscenarier utifrån ganska vitt skilda perspektiv. vilka kompetenser är det egentligen som kommer att krävas i framtiden? Svaret är kanske att det kan vi inte veta, och då är det det vi ska rusta våra barn för.
En av flera forskningsrapporter jag hänvisar till i mitt arbete kommer att vara Kairosfuture rapport Skola 2021. Spännande läsning för en skolnörd. Utifrån ett gediget arbete har man formulerat två framtidsscenarier utifrån ganska vitt skilda perspektiv. vilka kompetenser är det egentligen som kommer att krävas i framtiden? Svaret är kanske att det kan vi inte veta, och då är det det vi ska rusta våra barn för.
tisdag 30 november 2010
Internet - lärorikt, roligt och... farligt
Internet. Hur farligt är det? Hur nödvändigt är det?
jag tror att båda svaren är nånstans i närheten av - mycket.
Internet är förmodligen vår tids största samhällsförändrare. Internet är en självklar verklighet för våra elever - en av dem beskrev det som sitt vardagsrum.
För en tid sen gjorde vi en utbildningssatsning som gett många AHA-upplevelser. Om just vardagen på internet. En vardag som är både självklar, lärorik, rolig och farlig.
Vi körde den i tre föreläsningsvarianter - en för våra äldre elever, en för personalen och en för föräldrarna. I dagens Kurien finns ett reportage om detta, men tyvärr går det inte att länka till den. Istället kan du ta del av det huvudsakliga innehållet här
jag tror att båda svaren är nånstans i närheten av - mycket.
Internet är förmodligen vår tids största samhällsförändrare. Internet är en självklar verklighet för våra elever - en av dem beskrev det som sitt vardagsrum.
För en tid sen gjorde vi en utbildningssatsning som gett många AHA-upplevelser. Om just vardagen på internet. En vardag som är både självklar, lärorik, rolig och farlig.
Vi körde den i tre föreläsningsvarianter - en för våra äldre elever, en för personalen och en för föräldrarna. I dagens Kurien finns ett reportage om detta, men tyvärr går det inte att länka till den. Istället kan du ta del av det huvudsakliga innehållet här
onsdag 24 november 2010
Sluta röka!
Kolla in reportage i TV24norrbotten:
Kloka sjätteklassare på Ormbergsskolan i samarbete med Tobaksfri Duo.
- Vad skulle ni vilja säga till alla rökare och snusare?
- Sluta.
Kloka sjätteklassare på Ormbergsskolan i samarbete med Tobaksfri Duo.
- Vad skulle ni vilja säga till alla rökare och snusare?
- Sluta.
måndag 22 november 2010
Tobaksfritt
43% av tjejerna och 36% av killarna i År 2 på på gymnasiet uppger att de röker!!!!!?? Fullkomligt oförståeligt. Ett förslag sprunget ur den vetskapen är att förbjuda rökning före 18 års ålder.
Vår insats är att fostra och bilda barn och unga med stark självkänsla och civilkurage. Som kan tänka själv. Som inte provar att röka bara för att kompisen gör det.
Naturligtvis jobbar vi också med prevention när det gäller just rökning och andra droger. Bl.a. skriver våra sexor kontrakt på att inte börja röka innan de slutar i grundskolan enligt ett beprövat koncept som kallas Tobaksfri duo. På onsdag blir det temadag för våra äldre elever.
För den som inte uppmärksammat det redan, vill jag upplysa om att just nu pågår tobaksfria veckan.
Vår insats är att fostra och bilda barn och unga med stark självkänsla och civilkurage. Som kan tänka själv. Som inte provar att röka bara för att kompisen gör det.
Naturligtvis jobbar vi också med prevention när det gäller just rökning och andra droger. Bl.a. skriver våra sexor kontrakt på att inte börja röka innan de slutar i grundskolan enligt ett beprövat koncept som kallas Tobaksfri duo. På onsdag blir det temadag för våra äldre elever.
För den som inte uppmärksammat det redan, vill jag upplysa om att just nu pågår tobaksfria veckan.
onsdag 17 november 2010
En besparing är en besparing.
Jag har litet svårt att bestämma mig. Ska jag bli glad eller bestört? Länge har vi nu levt under hotet om en 2%-besparing för skolan i Luleå - kommunala likväl som fristående. Scenariot har inte varit muntert - 2%, varav huvuddelen skulle tas från grundskolan, skulle i värsta fall ha kunnat innebära 4 pedagoger för Ormbergsskolans del. I går blev det klart från kommunledningen att man minskar besparingskravet till 0,5%. Onekligen litet skillnad. Kvar står dock faktumet att 0,5% från skolans budget motsvarar ca 7,5 miljoner. Pengar som ska tas någonstans ifrån. Återstår att se varifrån. Översatt i pedagoger motsvarar det någonstan mellan 15-20.
måndag 15 november 2010
Skolans roll för folkhälsan
Intressant läsning i dagens DN : "Svenskarnas ohälsa kostar minst 120 miljarder per år". Mätt i pengar. Hur mäter man detta i lidande och ångest?
Trots stora satsningar på folkhälsa och trots att en av de viktigaste hälsofaktorerna - rökning - faktiskt minskat så uppnås inte regeringens folkhälsomål.
Jag kan inte nog understryka slutsatsen att den allra viktigaste insatsen för att skapa en god folkhälsa är att "ge barn och unga en bra start i livet och förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg". En sanning som konstateras i många rapporter. Det betyder att satsningar MÅSTE göras i förskola och skola. Det betyder att förskola och skola måste få tillräckligt med resurser. Det betyder att vi i skolan måste göra rätt prioriteringar. Tidiga insatser må kosta några kronor, men det finns uträkningar på att en satsad krona i tidig insats sparar 1000 kronor i slutändan. Motsatt visar samma uträkning att en sparad krona i tidig insats kommer att innebära en senare åtgärdskostnad på 1000 kronor.
Trots stora satsningar på folkhälsa och trots att en av de viktigaste hälsofaktorerna - rökning - faktiskt minskat så uppnås inte regeringens folkhälsomål.
Jag kan inte nog understryka slutsatsen att den allra viktigaste insatsen för att skapa en god folkhälsa är att "ge barn och unga en bra start i livet och förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg". En sanning som konstateras i många rapporter. Det betyder att satsningar MÅSTE göras i förskola och skola. Det betyder att förskola och skola måste få tillräckligt med resurser. Det betyder att vi i skolan måste göra rätt prioriteringar. Tidiga insatser må kosta några kronor, men det finns uträkningar på att en satsad krona i tidig insats sparar 1000 kronor i slutändan. Motsatt visar samma uträkning att en sparad krona i tidig insats kommer att innebära en senare åtgärdskostnad på 1000 kronor.
fredag 12 november 2010
Sorg och glädje
Fredag. Igen. Tiden rusar. Och vi med den. Om vi slutade rusa kanske själva tiden också skulle lugna sig. Fast då skulle man ju inte hinna allt man vill.
Veckan som ligger bakom har i vanlig ordning varit fylld av både sorg och glädje. Till det sorgliga hör att en av våra föräldrar tragiskt gick bort. För ett barn är det värsta som kan hända att förlora en förälder. Det ska inte behöva hända. Men det gör det. Och vi kan inget göra åt det. Men jag vill ändå tro att mitt i allt det hemska kan skolan också här spela en viktig roll. Genom att bistå med värme och vardag. Kamrater och vuxna som bryr sej. Kanske också genom expertstöd som kurator och psykolog.
En av glädjepunkterna var vårt Öppna hus häromkvällen. Med dörrarna bildligt på vid gavel hälsade vi föräldrar och andra välkomna att vara med i skolan utan att ta ledigt från jobbet, samtidigt som eleverna fick chansen att synliggöra tankar och arbeten. Temat var återvinning och miljö - och där bland återvunna produkter, ord, låtar, musikinstrument var det både fullsatt och festligt. Nu tar vi helg. Njut av livet!
Veckan som ligger bakom har i vanlig ordning varit fylld av både sorg och glädje. Till det sorgliga hör att en av våra föräldrar tragiskt gick bort. För ett barn är det värsta som kan hända att förlora en förälder. Det ska inte behöva hända. Men det gör det. Och vi kan inget göra åt det. Men jag vill ändå tro att mitt i allt det hemska kan skolan också här spela en viktig roll. Genom att bistå med värme och vardag. Kamrater och vuxna som bryr sej. Kanske också genom expertstöd som kurator och psykolog.
En av glädjepunkterna var vårt Öppna hus häromkvällen. Med dörrarna bildligt på vid gavel hälsade vi föräldrar och andra välkomna att vara med i skolan utan att ta ledigt från jobbet, samtidigt som eleverna fick chansen att synliggöra tankar och arbeten. Temat var återvinning och miljö - och där bland återvunna produkter, ord, låtar, musikinstrument var det både fullsatt och festligt. Nu tar vi helg. Njut av livet!
tisdag 9 november 2010
I-teminskonferens
Så här efter novemberlovet är det dags för våra "mitterminskonferenser". Visserligen (och nästan ofattbart) har det gått 13 veckor av terminen och det är bara 6 kvar, men begreppet funkar ändå - iterminskonferens låter så märkligt.
Mitterminskonferens betyder att rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator träffar mentorerna i omgångar och pratar igenom hur det går för varenda elev på skolan. Idén är förstås att alla barn ska få de resurser de har rätt till så att de kommer så långt som möjligt i sin utveckling. Då krävs ett gott samarbete mellan alla resurser och kompetenser på och utanför skolan. Det fattas många beslut under dessa konferenser - alla tänkta att gangna eleverna. Vi gjorde nytta idag.
Mitterminskonferens betyder att rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator träffar mentorerna i omgångar och pratar igenom hur det går för varenda elev på skolan. Idén är förstås att alla barn ska få de resurser de har rätt till så att de kommer så långt som möjligt i sin utveckling. Då krävs ett gott samarbete mellan alla resurser och kompetenser på och utanför skolan. Det fattas många beslut under dessa konferenser - alla tänkta att gangna eleverna. Vi gjorde nytta idag.
torsdag 4 november 2010
Brandskydd och likabehandling. Lika viktiga
Hemma igen. Efter tre intensiva dagar på Skolforum 2010 gick jag till jobbet med lätta steg. Till de framtidsverkstäder som jag kallar mina - Lulsundets förskola och Ormbergsskolan. Med mej hade jag en tung kasse fylld med kunskap och inspiration samt en hjärna överfylld av ny detsamma.
Min sista föreläsning blev den som också fyllde mitt hjärta med kunskap och inspiration. Men även sorg och hopp.
jag fick lyssna till, och också något samtala med, Barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius samt författaren Lisbeth Pipping. De gav ur olika perspektiv bilder från den verklighet som många barn lever i - som mobboffer eller mobbare. Lisbeth själv genomlevde och genomled sina barndomsår under ständig rädsla och ständiga hot. Från sina egna klasskamrater. Från vuxna som inte såg, eller inte ville se. Hon kom igenom trasig, men gick vidare hel. Kunde förlåta sina värsta mobbare. Genom sin berättelse blir hon ett stöd för andra som mobbas och mobbats och en inspiratör för oss vars jobb det är att se och förhindra att någon blir utsatt för mobbning och kränkningar.
Från ett av hennes många brev från barn och ungdomar: "Jag visste inte var jag skulle söka hjälp när jag blev mobbad, men alla visste vi hur man skulle göra när brandlarmet gick" Vår likabehanlingsplan ska vara lika tydlig som vår brandskyddsplan.
Min sista föreläsning blev den som också fyllde mitt hjärta med kunskap och inspiration. Men även sorg och hopp.
jag fick lyssna till, och också något samtala med, Barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius samt författaren Lisbeth Pipping. De gav ur olika perspektiv bilder från den verklighet som många barn lever i - som mobboffer eller mobbare. Lisbeth själv genomlevde och genomled sina barndomsår under ständig rädsla och ständiga hot. Från sina egna klasskamrater. Från vuxna som inte såg, eller inte ville se. Hon kom igenom trasig, men gick vidare hel. Kunde förlåta sina värsta mobbare. Genom sin berättelse blir hon ett stöd för andra som mobbas och mobbats och en inspiratör för oss vars jobb det är att se och förhindra att någon blir utsatt för mobbning och kränkningar.
Från ett av hennes många brev från barn och ungdomar: "Jag visste inte var jag skulle söka hjälp när jag blev mobbad, men alla visste vi hur man skulle göra när brandlarmet gick" Vår likabehanlingsplan ska vara lika tydlig som vår brandskyddsplan.
onsdag 3 november 2010
WOW
WOW-faktorn är klart hög. Dagarna på skolforum är fantastiskt inspirerande. Hur kan vi lyfta undervisning, föräldrasamverkan, samverkan med omgivande samhälle och skolutvecklingsarbete genom att förkovra oss i retorik? Vilka förändringar bör vi göra för att följa nya skollagen och nya läroplanen med kursplaner? Vilka interaktiva lösningar fyller bäst våra behov? Hur möblerar vi bäst den fysiska lärmiljön för att ge alla elever bästa förutsättningar? Hur kan de estetiska lärprocesserna bli synliga och tydliga? Frågorna är många, men många får också svar. Att vara här är en lisa för själen. När vi kommer hem börjar arbetet. Inspirationen och inputen ska omvandlas till utveckling och output. Från tanke till handling...
tisdag 2 november 2010
Skolfourm 2010
Nu är vi på plats. 29 hungriga pedagoger på Sveriges största skolmässa (bland tusentals andra). Utbudet är enormt - tankar, idéer, kunskaper trängs bland gångarna. Mitt eget huvudfokus ligger på att fundera på vilka nya verktyg vi behöver tillägna oss för att ge alla våra elever reella möjligheter att nå så långt i sin egen utveckling som möjligt.
Detta var också temat på det första seminariet jag besökte. En redovisning av Skolinspektionens rapport om skolans kompensatoriska förmåga. Dagens "ta-med-lärdom" från det seminariet är- Vilka bilder bär jag och pedagogerna på om våra elever? Kan det vara så att våra bilder och fördomar har betydelse för vilka förväntningar vi har på dem? Skolinspektionens svar är Ja, det har stor betydelse.
Detta var också temat på det första seminariet jag besökte. En redovisning av Skolinspektionens rapport om skolans kompensatoriska förmåga. Dagens "ta-med-lärdom" från det seminariet är- Vilka bilder bär jag och pedagogerna på om våra elever? Kan det vara så att våra bilder och fördomar har betydelse för vilka förväntningar vi har på dem? Skolinspektionens svar är Ja, det har stor betydelse.
måndag 1 november 2010
Ny input!
Ni vet hur det är. Det är väldigt lätt att traska på i gamla fotspår även om det bästa ibland vore att prova en annan färdriktning.
Det är därför det behövs ny inspiration och ny input emellanåt.
Så här mitt i höstterminen har alla skolor lagt in några dagar för att tillse det behovet. Så även vi. Just detta år är vi extra fyllda av förväntan. All pedagogisk personal är inbokad på skolsveriges största inspirationsarena - Skolforum. Under tre dagar ska vi fylla på våra hjärnor och hjärtan med ny kunskap om alltifrån IT-verktyg till matteundervisning och likabehandling. Det känns stort. Det är stort. Sen åker vi hem för att ge järnet. Tillsammans med våra största inspirationskällor - eleverna!
Det är därför det behövs ny inspiration och ny input emellanåt.
Så här mitt i höstterminen har alla skolor lagt in några dagar för att tillse det behovet. Så även vi. Just detta år är vi extra fyllda av förväntan. All pedagogisk personal är inbokad på skolsveriges största inspirationsarena - Skolforum. Under tre dagar ska vi fylla på våra hjärnor och hjärtan med ny kunskap om alltifrån IT-verktyg till matteundervisning och likabehandling. Det känns stort. Det är stort. Sen åker vi hem för att ge järnet. Tillsammans med våra största inspirationskällor - eleverna!
tisdag 26 oktober 2010
Vatten, vatten, bara vanligt... Eller?
Sitter och samlar tankarna efter att ha tillbringat dagen där allt har sin början. Eller nåja, där våra barn tar sina första steg på sin utbildningsresa - förskolan. Med personalen har jag "skyddsrondat", brandskyddskontrollerat och konferansat.
Med barnen har jag varit på vatten-jakt. Fast barnen föredrog att kalla det vatten-äventyr. Från att igår ha varit öppen sjö med blygrått vatten hade Björkskatafjärden fått ett fint istäcke. Närmast stranden kunde man kika ner genom den glasliknande hinnan på sjöbotten. Där hade barnen badat för bara ett kort tag sen. Nu var ingen längre sugen. På att bada. Men var kom isen ifrån? "Isen är ju vatten fast den blir hård när den blir kall" - en grundläggande naturvetenskaplig vetskap om ämens olika former. "Det kom från himlen" - en egen konstruktion när man utgår från vetskapen att vatten som fryser till i molnen blir snö. Alla barnen fick fotografera vatten på sitt sätt. Nästa vecka ska de få presentera och reflektera vidare utifrån sina foton och sina tankar. Så spännande! Hela förskolan funderar och jobbar just nu med temat Teknik-vatten, och det slår mej hur mycket de kan. Hur mycket de lär. Hur mycket de tänker. När man tar sig tid att verkligen titta och lyssna på dem.
Med barnen har jag varit på vatten-jakt. Fast barnen föredrog att kalla det vatten-äventyr. Från att igår ha varit öppen sjö med blygrått vatten hade Björkskatafjärden fått ett fint istäcke. Närmast stranden kunde man kika ner genom den glasliknande hinnan på sjöbotten. Där hade barnen badat för bara ett kort tag sen. Nu var ingen längre sugen. På att bada. Men var kom isen ifrån? "Isen är ju vatten fast den blir hård när den blir kall" - en grundläggande naturvetenskaplig vetskap om ämens olika former. "Det kom från himlen" - en egen konstruktion när man utgår från vetskapen att vatten som fryser till i molnen blir snö. Alla barnen fick fotografera vatten på sitt sätt. Nästa vecka ska de få presentera och reflektera vidare utifrån sina foton och sina tankar. Så spännande! Hela förskolan funderar och jobbar just nu med temat Teknik-vatten, och det slår mej hur mycket de kan. Hur mycket de lär. Hur mycket de tänker. När man tar sig tid att verkligen titta och lyssna på dem.
lördag 23 oktober 2010
För fred och frihet
På måndag fyller FN 65 år. Vi firade redan i fredags. Med mycket värme, musik, sång, dikt och tal. Det var härlig stämning i idrottshallen. Kul också att flera föräldrar tog sig tid att delta :-)
FN:s arbete handlar om att skapa fred, frihet och rättvisa i världen. Så underbart att kunna säga att utvecklingen går åt rätt håll. Tack vare FN. Tack vare människor som vill mer. Vad är det viktigaste du och jag kan göra? För en bättre värld? Börja med oss själva skulle jag vilja påstå. Att tänka "Vad kan jag bidra med?"
Skulle vilja avsluta med den dikt som två flickor i År 3 skrivit och framförde vid vårt firande, men har den tyvärr inte tillgänglig. Håll utkik, den kommer om några dagar. Den är värd att vänta på.
onsdag 20 oktober 2010
Civilkurage - Ja tack!
Såhär mitt i vår FN-vecka fick jag och 2 pedagoger från skolan förmånen att lyssna på kloka tankar om Mänskliga rättigheter. Det var Röda korsets byrå mot diskriminering som tillsammans med kommun och landsting anordnat MR-dagar. Temat Civikurage lockade inte bara oss. Utöver den fullsatta lokalen fanns 170 personer på kö-lista för ev. återbud.
Vad är civilkurage, var en av frågorna. Vad är mänskliga rättigheter, en annan. Vad agerar vi utifrån för värden? Hur arbetar man med värdefrågor på arbetsplatsen? Hur fostrar vi våra barn till att vara modiga? Till att vilja och våga stå för det de tycker är rätt?
Inspirerad med många tankar och nya frågor i huvudet är jag i varje fall säker på en sak - att det börjar med mig själv. I vardagen. I mötet med människor.
Kanske kommer jag aldrig att våga slänga mej framför ett tunnelbanetåg för att rädda en annan människa. Men jag vill lova mej själv att aldrig kränka andra människors värdighet.
Jag vill också lova mej att införa en checklista när vi ska fatta verksamhetsbeslut i förskolan och skolan 1. Stämmer detta med vad vi tror på? 2. Stämmer detta med barnkonventionen? (särskilt artikel 3 - Barnets bästa och 12 - barnets rätt att få bli hörd) samt 3. Kan vi stå för detta beslut?
Vad är civilkurage, var en av frågorna. Vad är mänskliga rättigheter, en annan. Vad agerar vi utifrån för värden? Hur arbetar man med värdefrågor på arbetsplatsen? Hur fostrar vi våra barn till att vara modiga? Till att vilja och våga stå för det de tycker är rätt?
Inspirerad med många tankar och nya frågor i huvudet är jag i varje fall säker på en sak - att det börjar med mig själv. I vardagen. I mötet med människor.
Kanske kommer jag aldrig att våga slänga mej framför ett tunnelbanetåg för att rädda en annan människa. Men jag vill lova mej själv att aldrig kränka andra människors värdighet.
Jag vill också lova mej att införa en checklista när vi ska fatta verksamhetsbeslut i förskolan och skolan 1. Stämmer detta med vad vi tror på? 2. Stämmer detta med barnkonventionen? (särskilt artikel 3 - Barnets bästa och 12 - barnets rätt att få bli hörd) samt 3. Kan vi stå för detta beslut?
måndag 18 oktober 2010
Möten. I verkligheten.
Idag har vi påbörjat FN-veckan. Det betyder att vi ägnar en ansenlig mängd lektionstid åt FN:s frågor och arbete - barnkonventionen, mänskliga rättigheter, olikheter och likheter mellan kulturer och religioner... Jag roade mig med att kika på hur detta arbete passar in i Läroplanen. Under avsnittet Normer och Värden kunde jag pricka av samtliga mål. Även under övriga rubriker hittade jag stor samstämmighet. På fredag kl. 9 knyter vi ihop veckans arbete genom att fira FN-dagen med redovisningsföreställning.
Den här dagen hade vi ett stort gäng nysvenska ungdomar från gymnasiets IVIK-program. De mötte våra elever i År 4-6 och berättade sina historier, svarade på frågor och ställde även själv en del frågor till våra elever. Att läsa om 15-åringar som flytt sitt land utan föräldrar är en sak. Att möta dem och höra hur de flytt i månader från krig och misär. Hur de kommit till Sverige. Hur de hyllar friheten i Sverige och rätten att få gå i skola varje dag. Det var stort. Både för oss vuxna och för eleverna.
Den här dagen hade vi ett stort gäng nysvenska ungdomar från gymnasiets IVIK-program. De mötte våra elever i År 4-6 och berättade sina historier, svarade på frågor och ställde även själv en del frågor till våra elever. Att läsa om 15-åringar som flytt sitt land utan föräldrar är en sak. Att möta dem och höra hur de flytt i månader från krig och misär. Hur de kommit till Sverige. Hur de hyllar friheten i Sverige och rätten att få gå i skola varje dag. Det var stort. Både för oss vuxna och för eleverna.
lördag 16 oktober 2010
För en likvärdig skola
I veckan som gick presenterades den läroplan som tas i bruk nästa läsår.
Jag skulle säga att det är en efterlängtad läroplan - särskilt kursplanedelen. Den förra antogs 1994 och har haft svårt att få riktigt genomslag. Det är egentligen först de senaste åren, sedan vi fått verktyg som individuella utvecklingsplaner (IUP), skriftliga omdömen och Lokala pedagogiska planeringar (LPP) som man på allvar börjat arbeta efter den.
Ur det perspektivet kan man ju undra om det är klokt att nu börja implementera en ny läroplan. Poängen är att den nya planen bygger på samma grund- och kunskapssyn som den gamla, och dess främsta syfte är att underlätta för lärarna genom att ge dem tydligare riktlinjer i hur de ska arbeta för att eleverna ska kunna nå uppsatta mål. Något som eleverna blir vinnare på. Också genom att den nya tydligheten ska underlätta för föräldrar att förstå både mål, resultat, bedömning för att kunna stödja sina barn i skolgången. En viktig tanke är även att vi genom den ökade tydligheten ska få en mer likvärdig skola.
Kursplanernas upplägg är att varje ämne beskrivs med ett syfte, ett centralt innehåll och kunskapsmål. Hur eleven ligger till i förhållande till dessa mål mäts enligt centrala direktiv i År 3, 6 och 9. Frågan huruvida det också blir betyg från År 6 ligger i dagsläget hos riksdagen.
Just nu är vi inne i en process där vi lär oss förstå den nya läroplanen. Vad den innebär för oss i undervisning, bedömning, elevinflytande och föräldrasamverkan. Det känns meningsfullt och viktigt. Jag återkommer med uppdateringar om detta.
Här kan du läsa den nya läroplanen LPO 2011.
Jag skulle säga att det är en efterlängtad läroplan - särskilt kursplanedelen. Den förra antogs 1994 och har haft svårt att få riktigt genomslag. Det är egentligen först de senaste åren, sedan vi fått verktyg som individuella utvecklingsplaner (IUP), skriftliga omdömen och Lokala pedagogiska planeringar (LPP) som man på allvar börjat arbeta efter den.
Ur det perspektivet kan man ju undra om det är klokt att nu börja implementera en ny läroplan. Poängen är att den nya planen bygger på samma grund- och kunskapssyn som den gamla, och dess främsta syfte är att underlätta för lärarna genom att ge dem tydligare riktlinjer i hur de ska arbeta för att eleverna ska kunna nå uppsatta mål. Något som eleverna blir vinnare på. Också genom att den nya tydligheten ska underlätta för föräldrar att förstå både mål, resultat, bedömning för att kunna stödja sina barn i skolgången. En viktig tanke är även att vi genom den ökade tydligheten ska få en mer likvärdig skola.
Kursplanernas upplägg är att varje ämne beskrivs med ett syfte, ett centralt innehåll och kunskapsmål. Hur eleven ligger till i förhållande till dessa mål mäts enligt centrala direktiv i År 3, 6 och 9. Frågan huruvida det också blir betyg från År 6 ligger i dagsläget hos riksdagen.
Just nu är vi inne i en process där vi lär oss förstå den nya läroplanen. Vad den innebär för oss i undervisning, bedömning, elevinflytande och föräldrasamverkan. Det känns meningsfullt och viktigt. Jag återkommer med uppdateringar om detta.
Här kan du läsa den nya läroplanen LPO 2011.
tisdag 5 oktober 2010
När olyckan är framme
På vår skola går det 260 elever. Utöver dem finns även drygt 50 vuxna. Det händer rätt mycket med så mycket folk i farten. Mest händer det roliga saker. Med ban i åldrarna 6-13 år är det mest utveckling och lärande. En del konflikter förstås. Som löses och oftast också utvecklar barnens sociala kompetens. En hel del småskador blir det förstås också. Blåmärken och småsmår. Så blir det när man utvecklar också sina kroppsliga förmågor. Ytterst sällan händer något som leder till allvarligare skador. Under mina 22 år som pedagog och rektor är det värsta som hänt ett benbrott. Men i torsdags hände det. En flicka som kom ivägen när en grupp elever obetänkt provkastade sten. Det är inte okej att kasta sten, men säg det barn som aldrig har gjort det, och tanken fanns inte hos någon av dem att den skulle träffa en kamrat. Stenen tog så illa att det blev både sjukhus och operation. Efter några dagar av oro - värst för familjen - men även barn och vuxna på skolan har haft tunga dagar - är faran över. Hon kommer att klara sig utan men.
Fort och oväntat är olyckan framme. Just nu är vi dock bara tacksamma över att det gått bra. Vi har utrett och konstaterat att det var en ren och skär olyckshändelse som inte kunde förutses. Självklart tittar vi över både våra rutiner och vår krisplan. Olyckan är skedd men det som finns att lära ska vi lära. Sen ser vi bara fram emot att få tillbaka vår flicka. Alla längtar.
Fort och oväntat är olyckan framme. Just nu är vi dock bara tacksamma över att det gått bra. Vi har utrett och konstaterat att det var en ren och skär olyckshändelse som inte kunde förutses. Självklart tittar vi över både våra rutiner och vår krisplan. Olyckan är skedd men det som finns att lära ska vi lära. Sen ser vi bara fram emot att få tillbaka vår flicka. Alla längtar.
lördag 18 september 2010
Val på söndag
I morgon är det val i Sverige. Jag kommer att rösta. Jag har aldrig hittills avstått från denna rättighet och skyldighet och jag hoppas att vi får ett rekordhögt valdeltagande.
På skolan pratas det mycket politik. Stora frågor och små frågor. Inte så mycket partipolitik dock. Det finns en stor ödmjukhet och respekt för att alla klarar att göra sina egna val.
På lektionstid jobbar barnen med att ta reda på mer om vad partierna står för, och många tar snabbt ställning för ett eller annat alternativ. Ibland på litet andra grunder än vad vi vuxna gör.
E konstaterade snabbt att de partier som vill begränsa fritidsgruppernas storlek till 20 inte hade fått hennes röst. "Det är ju kul med många barn, då får man fler kompisar".
På skolan pratas det mycket politik. Stora frågor och små frågor. Inte så mycket partipolitik dock. Det finns en stor ödmjukhet och respekt för att alla klarar att göra sina egna val.
På lektionstid jobbar barnen med att ta reda på mer om vad partierna står för, och många tar snabbt ställning för ett eller annat alternativ. Ibland på litet andra grunder än vad vi vuxna gör.
E konstaterade snabbt att de partier som vill begränsa fritidsgruppernas storlek till 20 inte hade fått hennes röst. "Det är ju kul med många barn, då får man fler kompisar".
tisdag 7 september 2010
Lärande mäts i glädje
Hur mycket lärande kan det få plats i en byggnad? Och vad mäter man lärande i? Knappast i liter, möjligen i betyg. Eller poäng.
Helst mäter jag lärande i glädje. När man känner att man lär sig så blir man glad. Så är det.
Ägnade en stund idag åt en av mina favorit-rektors-sysslor - att hälsa på där lärandets glädje är som störst - i klassrummen. Denna gång bland våra yngsta elever.
Att kunna forma siffran 2 och få den att rymmas i den lilla, lilla rutan kan kräva nog så mycket ansträngning. Att hitta igen boksaven i inuti alla i-orden. Att göra iordning sin egen lärandepärm. Att tillsammans skapa en dans. Glädjen över att lyckas var lika påtaglig hos alla. Nästa tisdag har jag bokat in ytterligare några klassrumsbesök. Längtar.
Helst mäter jag lärande i glädje. När man känner att man lär sig så blir man glad. Så är det.
Ägnade en stund idag åt en av mina favorit-rektors-sysslor - att hälsa på där lärandets glädje är som störst - i klassrummen. Denna gång bland våra yngsta elever.
Att kunna forma siffran 2 och få den att rymmas i den lilla, lilla rutan kan kräva nog så mycket ansträngning. Att hitta igen boksaven i inuti alla i-orden. Att göra iordning sin egen lärandepärm. Att tillsammans skapa en dans. Glädjen över att lyckas var lika påtaglig hos alla. Nästa tisdag har jag bokat in ytterligare några klassrumsbesök. Längtar.
tisdag 24 augusti 2010
NU är vi igång på riktigt!
Helt plötsligt blev det ännu roligare att gå till jobbet. Orsaken: 247 elever som fyller upp både lokaler och sinne. Hade nästan hunnit glömma bort känslan av att gå omkring i en skola där lärande och utveckling får luften att vibrera.
Vi har fått hälsa varandra Gott nytt (skol)år och sjungit in detta nya år.
Mest pirrigt var det kanske för våra nya sexåringar - några hade ju övat på fritids redan. G i gruppen sa till sin mamma när han kom hem igår: "Vilket underbart liv jag har".
Ettorna har ju varit på plats ett år, men också för dem är det en tydlig utmaning. Fick mail från A:s mamma på morgonen - Lilla A tyckte att det hade slösats förfärligt på värdefull tid den första skoldagen - hon ville ju GENAST börja lära sig nya saker.
Några elever har flyttat från andra skolor - de gamla lovade vid skolstartsfestligheten att de skulle ta hand om dem.
Fyrorna har bytt båder rum och lärare, också litet pirrigt men mest kul. Deras rum är nyrenoverade med nya möbler men det de noterade mest var att det innebär mer av både frihet och ansvar att börja i fyran.
Sexorna är nu kanske inte alltid störst men i varje fall äldst och förmodligen de som kan mest av eleverna. En grupp elever som utgör en härlig samling förebilder för de yngre eleverna.
Som rektor känner jag mej så oändligt stolt över både elever och lärare. Återkommer med rapporter hur skolåret utvecklar sig.
Vi har fått hälsa varandra Gott nytt (skol)år och sjungit in detta nya år.
Mest pirrigt var det kanske för våra nya sexåringar - några hade ju övat på fritids redan. G i gruppen sa till sin mamma när han kom hem igår: "Vilket underbart liv jag har".
Ettorna har ju varit på plats ett år, men också för dem är det en tydlig utmaning. Fick mail från A:s mamma på morgonen - Lilla A tyckte att det hade slösats förfärligt på värdefull tid den första skoldagen - hon ville ju GENAST börja lära sig nya saker.
Några elever har flyttat från andra skolor - de gamla lovade vid skolstartsfestligheten att de skulle ta hand om dem.
Fyrorna har bytt båder rum och lärare, också litet pirrigt men mest kul. Deras rum är nyrenoverade med nya möbler men det de noterade mest var att det innebär mer av både frihet och ansvar att börja i fyran.
Sexorna är nu kanske inte alltid störst men i varje fall äldst och förmodligen de som kan mest av eleverna. En grupp elever som utgör en härlig samling förebilder för de yngre eleverna.
Som rektor känner jag mej så oändligt stolt över både elever och lärare. Återkommer med rapporter hur skolåret utvecklar sig.
måndag 16 augusti 2010
Tre av fyra gemensamma utvecklingsdagar inför skolstarten har förflutit.
Just nu är huvudet fullt av osorterade tankar om fördomar och diskriminering kontra kunskap och mångfald. Tankar födda av att lyssna på Jan-Olov Madeleine Ågren, konsulent på Röda korsets diskrimineringsbyrå.
Under våra dagar har vi också hunnit sätta oss in litet i vår nya skollag, läro- och kursplanerna, blivit inspirerade att återvinna och skapa, gått igenom vår kvalitetsredovisning och beslutat om kommande prioriteringar. Bland annat.
Det har varit goda dagar som borgar för ett gott nytt verksamhetsår.
På bilden nästan alla vi vuxna som kommer att bidra till detta...
onsdag 4 augusti 2010
Nu är vi igång!
.jpg)
Så är vi då igång igen. I måndags öppnade fritidshemsverksamheten sina dörrar efter sommarens sammanslagning. Det är härligt att se hur nya och gamla barn hittar varandra och direkt kommer på plats. Både barn och personal är solbrända och utvilade. De flesta har haft en skön sommar. Men där finns också en och annan som fått vara med om oväntade och tragiska händelser. Kanske är den gemenskap och vardag som erbjuds på fritids särskilt viktig för dem.
Själv tillhör jag dem som haft det skönt och avkopplande. Förmodligen har ledigheten varit litet för lång. Det visade sig, när jag kom tillbaka, att jag egentligen hade semester ytterligare en dag. Antigen är det ett bevis på min virrighet eller också ett tecken på att jag älskar mitt jobb.
Hursomhelst är det inte på något vis full fart ännu. Nästa vecka ökar barnantalet på fritids och 12-17/8 möts barnen av kompetenta vikarier, eftersom ordinarie pedagoger, liksom grundskollärarna, möts för att utveckla kompetens och verksamhet. Den 23 augusti "smäller" det på riktigt - då går startskottet för det nya läsåret. I fjol fick alla barn skriva sina förhoppningar på en papperspåse som vi sen unisont blåste upp och smällde. Få se hur vi markerar skolstarten detta år.
lördag 12 juni 2010
Tack för i år!
Jag är så nöjd, glad och stolt. Mest stolt tror jag. I går firade vi ett fantastiskt framgångsrikt skolår genom en härlig avslutningshögtid.
För första gången under skolans 30-åriga historia valde vi att inte fira i kyrkan utan på skolgården. Skälet är att vi helt enkelt vill fira våra gemensamma insatser tillsammans. I kyrkan var vi tvugna att dela upp oss på tre avslutningar eftersom vi inte rymdes annars. Under solens sken med flaggan vajade fick vi (någonstans kring 700 personer) njuta av barnens sång, musik, dans och framträdandeförmågor. Vi var många som rördes till tårar när vi avslutade skolåret och inledde sommarlovet på det sätt vi i Sverige gjort sen ett par hundra år - genom att sjunga psalmen "Den blomstertid nu kommer".
lördag 5 juni 2010
Vad har du lärt dig i skolan idag?
När vi i vår årliga enkät frågar eleverna vad de tycker om sina utvecklingssamtal visar det sig att de upplever dem allt mer meningsfulla. Det känns bra. När vi under samma period frågar våra föräldrar hur de ser på samma utvecklingssamtal visar det sig att många av dem tycker att de är mindre meningsfulla än tidigare. Hur kan det vara möjligt? I de efterföljande intervjuerna säger eleverna att de bättre än förut förstår vad de förväntas lära sig, och även varför. Föräldrarna i Lokala styrelsen beskriver att de i samtalen, och de omdömen som ligger till grund för samtalen, inte tycker sig få någon verklig bild av elevernas utveckling.
Vad säger då lärarna? I de självbedömningar vi gjort visar det sig att vi tycker att vi lyckas bra med bedömningarna, och hur de förhåller sig till våra styrdokument.
Det är inte alls konstigt att vi får dessa svar. Vi har jobbat intensivt med att förbättra vår bedömarkompetens. Lika intensivt har vi arbetat för att involvera eleverna i målen - för att de ska kunna förstå och få en mening i sitt lärande. Det vi inte har gjort i tillräcklig utsträckning är att involvera föräldrarna. Det är inte bra. All forskning visar att föräldrarnas delaktighet i sina barns skolgång och lärande är en av de viktigaste förutsättningarna för barnens skolframgångar. Det här ska vi självklart jobba vidare med. Vi planerar för ett upplägg för detta till hösten.
Kanske kan skolverkets broschyr vara ETT hjälpmedel. Lovar att återkomma i ärendet :-)
Vad säger då lärarna? I de självbedömningar vi gjort visar det sig att vi tycker att vi lyckas bra med bedömningarna, och hur de förhåller sig till våra styrdokument.
Det är inte alls konstigt att vi får dessa svar. Vi har jobbat intensivt med att förbättra vår bedömarkompetens. Lika intensivt har vi arbetat för att involvera eleverna i målen - för att de ska kunna förstå och få en mening i sitt lärande. Det vi inte har gjort i tillräcklig utsträckning är att involvera föräldrarna. Det är inte bra. All forskning visar att föräldrarnas delaktighet i sina barns skolgång och lärande är en av de viktigaste förutsättningarna för barnens skolframgångar. Det här ska vi självklart jobba vidare med. Vi planerar för ett upplägg för detta till hösten.
Kanske kan skolverkets broschyr vara ETT hjälpmedel. Lovar att återkomma i ärendet :-)
tisdag 18 maj 2010
Att jobba tillsammans = Glädje
Har haft fantastiska timmar med föräldrar, personal och barn på förskolan. vi började kl. 16:00 med uppträdande av barnen sen gemensamm picnic och därefter hårt jobb. Det känns som att vi fått, om inte helt ny så närapå, förskolegård. Odlingar, veranda, sagobänk, gatumiljö och diskbänk. På bara några timmar. Alla glada. Hela tiden.
Tidigare på dagen fick jag tillsammans med resten av skolan avnjuta sexornas avslutningsshow. Som de gjort tillsammans. Tårarna rann på oss vuxna över deras prestationer.
Det här har varit en riktigt fin dag.
tisdag 4 maj 2010
Det far in lättare när det är roligt
Bland det roligaste i rektorsjobbet är att träffa elever och föräldrar. Så jag har haft hur kul som helst när jag under en dryg vecka har avsatt tid för att intervjua våra sexor. Det är ett viktigt tillfälle att utvärdera deras tid på Ormbergsskolan, och ett tillfälle för mej som rektor att ta vara på deras erfarenheter för att utveckla vår skola vidare.
Mest glädjande är att de har så otroligt mycket positivt att säga om sina lärare. De tycker att lärarna är engagerade i det de gör, snälla (men inte för snälla, är de noga med att tillägga), hjälpsamma, bra att förklara, intressanta att lyssna på, tydliga, lyssnar på alla, ser till att alla får säga vad de tycker, inte för allvarliga utan roliga och glada, ödmjuka...
En annan fundering jag lyfter är hur och när de lär sig bäst. Många har detta glasklart för sej. En del vill ha tyst, andra musik, en del lär sej bäst på morgonen, andra på kvällen, vissa behöver klottra när de lyssnar, andra lär sej allra bäst när de själva läser, några tycker att datorn är det bästa hjälpmedlet. Men som någon sa "det far in lättare när det är roligt".
Tillsammans med kulturskolan håller de på att sätta ihop en liten show om åren på Ormbergsskolan. Gissa om jag ser fram emot den
Mest glädjande är att de har så otroligt mycket positivt att säga om sina lärare. De tycker att lärarna är engagerade i det de gör, snälla (men inte för snälla, är de noga med att tillägga), hjälpsamma, bra att förklara, intressanta att lyssna på, tydliga, lyssnar på alla, ser till att alla får säga vad de tycker, inte för allvarliga utan roliga och glada, ödmjuka...
En annan fundering jag lyfter är hur och när de lär sig bäst. Många har detta glasklart för sej. En del vill ha tyst, andra musik, en del lär sej bäst på morgonen, andra på kvällen, vissa behöver klottra när de lyssnar, andra lär sej allra bäst när de själva läser, några tycker att datorn är det bästa hjälpmedlet. Men som någon sa "det far in lättare när det är roligt".
Tillsammans med kulturskolan håller de på att sätta ihop en liten show om åren på Ormbergsskolan. Gissa om jag ser fram emot den
måndag 3 maj 2010
Meningen med föreningen, eller idén med skolan
Förra veckan tillbringade jag djupt insjunken i skoljuridikens värld. Tillsammans med 39 andra rektorer som deltar i det statliga rektorsprogrammet fördjupade vi oss bl.a. i den nya skollagen. Lagförslaget, som det råder politisk enighet om, ska vara grundstenen i svensk skola och garantera likvärdig och god utbildning. Jag har tidigare bloggat om detta. Så här formulerar man syftet med hela utbildningssystemet i lagens portalparagraf:
Utbildningen inom skolväsendet ska syfta till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjlgit. En strävan ska vara att uppväga skillander i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildnignen ska också syfta till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
Utbildningen inom skolväsendet ska syfta till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjlgit. En strävan ska vara att uppväga skillander i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildnignen ska också syfta till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
måndag 26 april 2010
Luleå 2010
För 10 år sedan - År 2000 - satte sig ett gäng härliga 8-åriga elever ned och ställde sig frågan hur de tänkte sig Luleå År 2010. 10 år. Det är väldigt lång tid när man är 8 år. I deras eget liv har det hänt massor. De har hunni växa från barn till vuxna.
Frågan är dock hur mycket det har hänt i Luleå. Också massor. Fast kanske inte riktigt lika påtagligt som de föreställde sig. Luleå i NHL och godisträd ligger nog inte ens i ett 50-årsperspektiv. Eller? Skyskrapor, robothundar och gröna parker känns dock helt naturligt.
Bilden har legat och samlat damm ett tag, men i morgon åker den upp.
onsdag 21 april 2010
Då, nu och sen. Samtidigt.
I rektorsjobbet är man på ett fascinerande sätt samtidigt i både då-, nu- och framtid.
Man visionerar (förhoppningsvis:-) i en ganska långt skriden framtid, planerar åtminstone några månader i förväg (något jag skyller på när jag ibland har svårt att hålla reda på vilken dag det är ;-) samtidigt som vardagen gör sig påmind genom diverse mer eller mindre akuta händelser (gårdagen bjöd på bl.a. stillatående ventilation, en vikarie som inte fungerade, en annan som inte alls kom samt ett elevärdende). Jag är helt övertygad om att ju oftare jag befinner mej i framtiden, ju mer sällan uppstår akuta problem.
För att kunna visionera och planera framåt är det dock minst lika viktigt att reflektera över det som varit, och just nu är den mer intensiva perioden av utvärdering inne. Som ett led i det intervjuar jag som rektor varje år de elever som ska lämna oss - År 6. Under gårdagen hann jag med några av dem. Ett härligt tillfälle både för dem och mej att reflektera över skolan, oss själva och själva tillvaron. Många av dem kommer jag mycket väl ihåg från deras första steg in i skolans värld. O som själv valde vår skola efter ett besök där han fick syn på vårt skelett. J som kom på att vi skulle baka och sälja bröd för att få råd med mer lego, L med sin bästis som fortfarande är det... Vi pratade om hur en bra lärare ska vara - snäll men sträng (på ett bra sätt), rättvis och hjälpsam - så säger de nästan alla. Och ja, de tycker att deras lärare är såna. Vi pratade om grupptryck och bekräftelse, på vilket sätt de lär sig bäst, om utvecklingssamtal och mycket annat. Själva samtalen var just det. Utvecklingssamtal. För mig.
Man visionerar (förhoppningsvis:-) i en ganska långt skriden framtid, planerar åtminstone några månader i förväg (något jag skyller på när jag ibland har svårt att hålla reda på vilken dag det är ;-) samtidigt som vardagen gör sig påmind genom diverse mer eller mindre akuta händelser (gårdagen bjöd på bl.a. stillatående ventilation, en vikarie som inte fungerade, en annan som inte alls kom samt ett elevärdende). Jag är helt övertygad om att ju oftare jag befinner mej i framtiden, ju mer sällan uppstår akuta problem.
För att kunna visionera och planera framåt är det dock minst lika viktigt att reflektera över det som varit, och just nu är den mer intensiva perioden av utvärdering inne. Som ett led i det intervjuar jag som rektor varje år de elever som ska lämna oss - År 6. Under gårdagen hann jag med några av dem. Ett härligt tillfälle både för dem och mej att reflektera över skolan, oss själva och själva tillvaron. Många av dem kommer jag mycket väl ihåg från deras första steg in i skolans värld. O som själv valde vår skola efter ett besök där han fick syn på vårt skelett. J som kom på att vi skulle baka och sälja bröd för att få råd med mer lego, L med sin bästis som fortfarande är det... Vi pratade om hur en bra lärare ska vara - snäll men sträng (på ett bra sätt), rättvis och hjälpsam - så säger de nästan alla. Och ja, de tycker att deras lärare är såna. Vi pratade om grupptryck och bekräftelse, på vilket sätt de lär sig bäst, om utvecklingssamtal och mycket annat. Själva samtalen var just det. Utvecklingssamtal. För mig.
måndag 12 april 2010
Världens bästa jobb
Idag var alla tillbaka på skolan efter påsklovet. Efter en vecka med i stort sett 5000 kvm öde lokaler (fritids var utflykt mest hela tiden) sjuder det åter av lärande, lust och liv.
Jag var tvungen att gå några rundor bara för att få mysa av den känslan.
Däremellan har det varit möten med bl.a. elevråd, elevhälsoteam och städledare. Kanske var det ett utslag av att alla var utvilade eller att solen sken utomhus, men alla möten var lika kreativa och konstruktiva.
Jag måste ha världens bästa jobb :-)
Jag var tvungen att gå några rundor bara för att få mysa av den känslan.
Däremellan har det varit möten med bl.a. elevråd, elevhälsoteam och städledare. Kanske var det ett utslag av att alla var utvilade eller att solen sken utomhus, men alla möten var lika kreativa och konstruktiva.
Jag måste ha världens bästa jobb :-)
torsdag 8 april 2010
Näst sämst, eller möjligen bäst?
Mötte vår arbetsmiljöingenjör idag. Ja, vi har faktiskt en egen sån. Mats Smeds är en stor tillgång i arbetet med både barnens och de vuxnas arbetsmiljö. Utöver sin kompetens är han oftast en glad och trevlig typ.
Idag var han dessvärre inte särskilt glad.
DN (går tyvärr inte att länka) liksom våra lokala media har samfällt meddelat nyheten att Luleå kommun är den kommun som har näst flest anmälningar om Hot och våld på våra skolor. Endast Stockholm har fler.
Så är det, ingen tvekan om saken. Hos arbetsmiljöverket kan man få svart på vitt att så är fallet. Det är dit anmälningarna är ställda.
Ett stort dilemma är dock att nyheten speglas som att Luleå kommuns skolor skulle vara den kommun som är näst mest UTSATT för hot och våld.
Det tror varken jag eller Mats Smeds. Genom ett gott och systematiskt arbetsmiljöarbete har vi en god rutin på att göra s.k. §2-anmälningar till Arbetsmiljöverken när någon utsatts.
Jag vill påstå att listan egentligen visar att vi tvärtom är bäst i klassen. På att anmäla.
Det viktigaste frågan återstår dock. Är skolan en farlig arbetsplats för barn och vuxna? På den frågan svarar jag nej. Och det är viktigt att vi även fortsättningsvis visar nolltolerans, vilket vi också gör när vi anmäler alla hot och allt våld.
Om jag kommer att göra en anmälan ifall någon på skolan blir utsatt? Ja säger jag, fast förmodligen kommer jag att tänka tanken att "Oj då, bara inte DN använder detta mot oss"
Idag var han dessvärre inte särskilt glad.
DN (går tyvärr inte att länka) liksom våra lokala media har samfällt meddelat nyheten att Luleå kommun är den kommun som har näst flest anmälningar om Hot och våld på våra skolor. Endast Stockholm har fler.
Så är det, ingen tvekan om saken. Hos arbetsmiljöverket kan man få svart på vitt att så är fallet. Det är dit anmälningarna är ställda.
Ett stort dilemma är dock att nyheten speglas som att Luleå kommuns skolor skulle vara den kommun som är näst mest UTSATT för hot och våld.
Det tror varken jag eller Mats Smeds. Genom ett gott och systematiskt arbetsmiljöarbete har vi en god rutin på att göra s.k. §2-anmälningar till Arbetsmiljöverken när någon utsatts.
Jag vill påstå att listan egentligen visar att vi tvärtom är bäst i klassen. På att anmäla.
Det viktigaste frågan återstår dock. Är skolan en farlig arbetsplats för barn och vuxna? På den frågan svarar jag nej. Och det är viktigt att vi även fortsättningsvis visar nolltolerans, vilket vi också gör när vi anmäler alla hot och allt våld.
Om jag kommer att göra en anmälan ifall någon på skolan blir utsatt? Ja säger jag, fast förmodligen kommer jag att tänka tanken att "Oj då, bara inte DN använder detta mot oss"
tisdag 6 april 2010
Skola 2011
Nu är de överlämnade till regeringen.
Efter en intensiv process lämnades förslaget till ny läroplan och nya kursplaner över för behandling.
Debatten utåt har mest handlat om vilken plats kristendom ska ta i skolan, inåt har det handlat mer om hur tydliga kursplanerna ska vara och hur omfångsrika.
Min bild efter att ha ögnat igenom dokumenten är att läroplanen är sig lik till innehåll och värdegrund, men kursplanerna har blivit ofantligt mycket tydligare. Detta har också varit intentionen.
Jag tror att de nya dokumenten gagnar tanken på en likvärdig skola, men jag tror också att det kommer att vara en utmaning att se sammanhangen och helheten med dessa planer.
Och ett är säkert, vi vet vad vi ska ägna huvudelen av kompetensutvecklingstiden åt fram till höstterminen 2011, när förslaget ska sättas i sjön.
Efter en intensiv process lämnades förslaget till ny läroplan och nya kursplaner över för behandling.
Debatten utåt har mest handlat om vilken plats kristendom ska ta i skolan, inåt har det handlat mer om hur tydliga kursplanerna ska vara och hur omfångsrika.
Min bild efter att ha ögnat igenom dokumenten är att läroplanen är sig lik till innehåll och värdegrund, men kursplanerna har blivit ofantligt mycket tydligare. Detta har också varit intentionen.
Jag tror att de nya dokumenten gagnar tanken på en likvärdig skola, men jag tror också att det kommer att vara en utmaning att se sammanhangen och helheten med dessa planer.
Och ett är säkert, vi vet vad vi ska ägna huvudelen av kompetensutvecklingstiden åt fram till höstterminen 2011, när förslaget ska sättas i sjön.
fredag 26 mars 2010
Hemliga omdömen i framtiden
Vad bra! De skrifliga omdömena blir förhoppningsvis hemliga.
Litet knepligt bara att det inte kom med i nya skollagen direkt.
Vi har grunnat mycket på hur vi skriver omdömena, av många skäl bl.a. med tanke på att de är offentliga handlingar. Kanske är det så att omdömena har blivit mer proffesionellt utformade tack var detta.
Hursomhelst välkomnar jag att omdömenda kan komma att bli hemliga. Vi skriver dem för eleverna och deras föräldrar, inte för någon annan.
Här kan man läsa litet om utredningsdirektivten
Litet knepligt bara att det inte kom med i nya skollagen direkt.
Vi har grunnat mycket på hur vi skriver omdömena, av många skäl bl.a. med tanke på att de är offentliga handlingar. Kanske är det så att omdömena har blivit mer proffesionellt utformade tack var detta.
Hursomhelst välkomnar jag att omdömenda kan komma att bli hemliga. Vi skriver dem för eleverna och deras föräldrar, inte för någon annan.
Här kan man läsa litet om utredningsdirektivten
tisdag 23 mars 2010
Föräldrars stöd - det räknar vi med
Måste få skriva en kort rapport från gårdagens föräldramöte. Få aktiviteter i mitt rektorsjobb ger så mycket energi som dessa föräldramöten. I går var det År 1 som samlades. Deras fröknar Tuija och Leila rapporterade om den härliga gruppen - kreativa, dynamiska, arbetsvilliga. Men som så ofta den här tiden i ettan testar och prövar man roller och beteenden på ett sätt som inte alltid är så positivt. Vi samtalade med varandra. Alla föräldrarna och vi från skolan. Åsikterna och insikterna var många. Lika dynamiska och kreativa som barngruppen är, lika dynamiska och kreativa är deras föräldrar. Jag tror att vi var överens på alla punkter. Klart vi ska hjälpas åt med detta. Klart att vi förväntar oss att barnen ska vara snälla mot varandra. Utifrån en huvudöverenskommelse hittade vi 17 punkter som skolan, föräldrarna eller skolan och föräldrarna ska jobba med för att nå vårt mål.
Det finns massor av forskning som visar vikten av föräldrars engagemang i barnens skolgång. Harris Cooper, psykolog och forskare, visar i sina studier att den centrala komponenten för elevers skolframgångar är föräldrarnas attityder till sina barns skolarbete. Visar man som förälder att skolan är viktig och att man förväntar sig att barnen ska nå målen så ökar man deras chanser rejält. Med dessa föräldrars engagemang behöver vi inte hoppas på att barnen får det stöd de behöver. Vi kommer att kunna räkna med det.
Det finns massor av forskning som visar vikten av föräldrars engagemang i barnens skolgång. Harris Cooper, psykolog och forskare, visar i sina studier att den centrala komponenten för elevers skolframgångar är föräldrarnas attityder till sina barns skolarbete. Visar man som förälder att skolan är viktig och att man förväntar sig att barnen ska nå målen så ökar man deras chanser rejält. Med dessa föräldrars engagemang behöver vi inte hoppas på att barnen får det stöd de behöver. Vi kommer att kunna räkna med det.
onsdag 17 mars 2010
Prestationsprinsessor & glidarkillar
På insidan i DN publiceras idag del 7 i en mycket intressant artikelserie med rubriken Prestationsprinsessor & Glidarkillar. Jag har tyvärr inte lyckats länka till dagens artikel, dock en av de tidigare. Tesen, som man tydligt stödjer på forskning, är att tjejer i alltför hög utsträckning är så ambitiösa i sitt skolarbete att de mår psykiskt dåligt medan killar i alltför hög utsträckning struntar i skolan. Vi ser förstås detta fenomen även hos oss. Generellt sett är detta en bild som bekräftas av verkligheten. Men på individnivå blir som alltid sanningen en annan. Vi har gott om både killar och tjejer som är motiverade och tycker att skolan är både viktig och kul. Vi har både killar och tjejer som behöver hjälp att hålla prestationskraven på en rimlig nivå liksom vi har både killar och tjejer som behöver hjälp och stöd för att öka motivationen för att hämta in nödvändigt lärande.
Den viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med alla våra barns svårigheter i just detta avseende är förstås att göra eleverna delaktiga i sitt lärande - hjälpa dem förstå och få sammanhang i det som händer under skoldagen. Men jag är också övertygad om att vi måste se varje elev som en individ, och för att verkligen göra det måste vi ta av våra dammiga fördomsglasögon. Utifrån det faktum artikelserien pekar ut tror jag att det är lätt att uppfatta tjejers höga ambitioner som något normalt medan vi (i våra oreflekterade stunder) bedömer killars höga ambitioner som något extraordinärt. På samma sätt som vi riskerar att se killars låga ambitioner som något vi förväntar oss medan vi kanske ser på tjejers lika låga ambitioner som något oroande. Om vi inte gör det riskerar vi att tesen om prestationsprinsessor & glidarkillar förstärks och blir en självuppfyllande profetia.
Den viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med alla våra barns svårigheter i just detta avseende är förstås att göra eleverna delaktiga i sitt lärande - hjälpa dem förstå och få sammanhang i det som händer under skoldagen. Men jag är också övertygad om att vi måste se varje elev som en individ, och för att verkligen göra det måste vi ta av våra dammiga fördomsglasögon. Utifrån det faktum artikelserien pekar ut tror jag att det är lätt att uppfatta tjejers höga ambitioner som något normalt medan vi (i våra oreflekterade stunder) bedömer killars höga ambitioner som något extraordinärt. På samma sätt som vi riskerar att se killars låga ambitioner som något vi förväntar oss medan vi kanske ser på tjejers lika låga ambitioner som något oroande. Om vi inte gör det riskerar vi att tesen om prestationsprinsessor & glidarkillar förstärks och blir en självuppfyllande profetia.
torsdag 11 mars 2010
Att äta eller inte äta, är det det som är frågan?
Jag hade ett intressant samtal med en av våra "mattanter" idag. Åsa. Hon var bekymrad. Hur kommer det sig att det är så många barn som inte äter tillräckligt mycket? Vad ska vi göra åt det? Vi samtalade om detta. Vi tycker båda att detta är en viktigt fråga, vilket också är anledningen till att vi står i startgroparna för att göra en skolrestaurangsatsning. Vi tror att det är viktigt att barnen får vara delaktiga och ta ansvar även när det gäller den här (viktiga) delen av skoldagen. Åsa funderade på hur mycket som handlar om att barnen inte är med och lagar mat. I sina samtal med några av barnen får hon veta att några är rädda för vad som finns i köttfärsen.
Någon timme senare satt jag i ett annat samtal. Med vår kurator. Gudrun är inte bara kurator hos oss, utan även hos År 7-9. Hon var bekymrad. Hur kommer det sig att det är så många elever som inte äter tillräckligt. I de högre åldrarna är det många som ofta inte äter skollunchen utan går på grillen och äter pommes strips. Hon hade en fundering. I flödet av information är det inte alltid så lätt att sovra. De senaste veckorna har vi sett skrämmande rapporter om hur kött- och sojaproduktionen i Brasilien sköts. Vidriga bilder hur griskultingar i fläskproduktionen har det. Än är det farligt att äta lättprodukter, än att äta produkter med animaliskt fett. Man kan få cancer av att äta fisk, hormonrubbning av kyckling. Olika dieter som ska rädda livet och få oss att bli vackra sköljer över oss. Kanske säkrast att inte äta alls.
Känns helt rätt att satsa på skolrestaurangen.
Någon timme senare satt jag i ett annat samtal. Med vår kurator. Gudrun är inte bara kurator hos oss, utan även hos År 7-9. Hon var bekymrad. Hur kommer det sig att det är så många elever som inte äter tillräckligt. I de högre åldrarna är det många som ofta inte äter skollunchen utan går på grillen och äter pommes strips. Hon hade en fundering. I flödet av information är det inte alltid så lätt att sovra. De senaste veckorna har vi sett skrämmande rapporter om hur kött- och sojaproduktionen i Brasilien sköts. Vidriga bilder hur griskultingar i fläskproduktionen har det. Än är det farligt att äta lättprodukter, än att äta produkter med animaliskt fett. Man kan få cancer av att äta fisk, hormonrubbning av kyckling. Olika dieter som ska rädda livet och få oss att bli vackra sköljer över oss. Kanske säkrast att inte äta alls.
Känns helt rätt att satsa på skolrestaurangen.
söndag 7 mars 2010
Uppdatering
Jag tycks ha en period av dåligt förhållande till tekniken just nu. Under en längre tid har jag haft oförklariga problem att ta mej in för att uppdatera denna blogg - förhoppningsvis är detta nu avhjälpt. Det har dock tagit mej en ny dator för att komma i balans igen. För en kort minut sen var min avsikt att uppdatera skolans hemsida, på ungefär samma oförklarliga vis lyckades jag låsa ute mej. Trots ny dator.
Normalt sett tycker jag att det är roligt att använda de kommunikations- och andra möjligheter som knackandet på datorn innebär, fast när det inte fungerar är det onekligen frustrerande. En sak har jag dock lärt mej. Det är oftast mej det beror på.
Februari har varit intensiv och rolig. På förskolan har man skolat in sex nya småttingar. Söta som karameller är de, och pedagogerna och köket har gjort ett riktigt kanonjobb som fått alla att hitta sin plats. Det är verkligen faschinerande hur mycket glädje små barn kan visa för varandra, och hur mycket utbyte de har av varandra.
På skolan rullar lärandet på. Både för eleverna och för oss vuxna. Dagen innan sportlovet tog vid, sammanfattade vi läget i vårt utvecklingsarbete med kunskap och bedömning. Ett samfällt omdöme är att, precis som det var tänkt med IUP och de skriftliga omdömena, elevernas delaktighet och ansvar för sitt lärande markant ökat. Arbetet med detta är både tidskrävande och utmanande för oss. För det är en utmaning att lära och tänka nytt. Jag tror att det ger insikt även för oss vuxna på skolan, i lärandets glädje och äventyr, när vi själva utsätts för nya tankar och ny kunskap.
Förra veckan hade vi sportlov. Många elever och lärare var lediga och kunde kasta sig i skidbackar och skidspår, liksom barnen och personalen som jobbade på fritids. Själv kom jag mej varken ut i det ena eller andra. Får bättra mej till nästa helg.
Normalt sett tycker jag att det är roligt att använda de kommunikations- och andra möjligheter som knackandet på datorn innebär, fast när det inte fungerar är det onekligen frustrerande. En sak har jag dock lärt mej. Det är oftast mej det beror på.
Februari har varit intensiv och rolig. På förskolan har man skolat in sex nya småttingar. Söta som karameller är de, och pedagogerna och köket har gjort ett riktigt kanonjobb som fått alla att hitta sin plats. Det är verkligen faschinerande hur mycket glädje små barn kan visa för varandra, och hur mycket utbyte de har av varandra.
På skolan rullar lärandet på. Både för eleverna och för oss vuxna. Dagen innan sportlovet tog vid, sammanfattade vi läget i vårt utvecklingsarbete med kunskap och bedömning. Ett samfällt omdöme är att, precis som det var tänkt med IUP och de skriftliga omdömena, elevernas delaktighet och ansvar för sitt lärande markant ökat. Arbetet med detta är både tidskrävande och utmanande för oss. För det är en utmaning att lära och tänka nytt. Jag tror att det ger insikt även för oss vuxna på skolan, i lärandets glädje och äventyr, när vi själva utsätts för nya tankar och ny kunskap.
Förra veckan hade vi sportlov. Många elever och lärare var lediga och kunde kasta sig i skidbackar och skidspår, liksom barnen och personalen som jobbade på fritids. Själv kom jag mej varken ut i det ena eller andra. Får bättra mej till nästa helg.
lördag 6 februari 2010
Jag kallas ett barn med särskilda behov
I Luleå har skolans förvaltningsnämnd förtydligat de statliga styrdokumenten genom att säga att ”Skolan i Luleå ska nyttja olikheter som en resurs”. Det man menar är att man ska arbeta utifrån ett inkluderande perspektiv. Våra barn ska, utifrån sina förutsättningar, få leva, leka, verka och arbeta i sin sociala närmiljö. Att till exempel ha inlärningssvårigheter ska inte innebära att man ska lyftas ur sitt sociala sammanhang och från sina kamrater. Den sociala utvecklingen och lärandet ska gå hand i hand med övrigt lärande.
Jag är mycket glad över denna tydliga signal. Men jag ser också att den är en stor utmaning för oss som finns i skolans vardag. Vi har idag en alldelens för stor del barn och ungdomar som inte ges chansen att lyckas i skolan. IV-programmet på gymnasiet är sammantaget det största programmet, och det är här man ska få chansen att ta igen det gap som skapades i grundskolan. Det ser tyvärr inte ut så. En allt för stor del av IV-eleverna lämnar gymnasiet med inga eller ofullständiga betyg.
I det sammanhanget är det intressant att titta på vilka svårigheter och behov IV-eleverna har.
Av de som går IV har ca 40% inlärningssvårigheter, neuropsykriatiska funktionsnedsättningar mm, 24% omotiverade/ hög frånvaro, 20% sociala skäl ex hemförhållande, drogmissbruk, 6% psykisk elle fysisk ohälsa, 5% mobbade 5% övrigt ex invandrarbakrund eller graviditet
Killar födda sent på året äar en stor grupp. En del av eleverna kommer inte ens till skolan – något som är extremt oroande med tanke på den stora risk för psykisk ohälsa detta riskerar att leda till.
För oss som arbetar med de yngre barnen är detta viktiga saker att känna till. Det mesta går faktiskt att åtgärda. Med rätt insatser – tillrättalagd lärmiljö, goda relationer, höga förväntningar och elevernas delaktighet – kan och ska vi möta varje barn, oavsett svårigheter eller inte.
Jag blygs inte för att säga att vi på Ormbergsskolan har kommit mycket långt i detta arbete. Med den specialpedagogiska verksamheten som grund, ett syn- och förhållningssätt som kommit att präglas mycket av samverkan med vår Särskola och hög kompetens och engagemang hos våra pedagoger är våra goda resultat ingen tillfällighet.
Skolchefen har fått i uppdrag att presentera en handlingsplan för att utveckla och förbättra föskolornas o skolarnas pedagogsika lärmiljöer för att stödja barn o elever i behov av särskilt stöd. Jag ser fram emot den.
Som slutkläm delar jag med mej av Berit Schaus fina dikt:
Jag kallas ett barn med särskilda behov. Barn men särskilda behov blir så lätt barn med särskilda besvär. Barn med särskilda besvär blir så lätt särskilda. Särskilda barn blir så lätt isär-skilda. Isärskilda barn får så lätt särskilda behov. Särskilda behov är inte särskilda bara större- Större behov har väl även du ...ibland
Jag är mycket glad över denna tydliga signal. Men jag ser också att den är en stor utmaning för oss som finns i skolans vardag. Vi har idag en alldelens för stor del barn och ungdomar som inte ges chansen att lyckas i skolan. IV-programmet på gymnasiet är sammantaget det största programmet, och det är här man ska få chansen att ta igen det gap som skapades i grundskolan. Det ser tyvärr inte ut så. En allt för stor del av IV-eleverna lämnar gymnasiet med inga eller ofullständiga betyg.
I det sammanhanget är det intressant att titta på vilka svårigheter och behov IV-eleverna har.
Av de som går IV har ca 40% inlärningssvårigheter, neuropsykriatiska funktionsnedsättningar mm, 24% omotiverade/ hög frånvaro, 20% sociala skäl ex hemförhållande, drogmissbruk, 6% psykisk elle fysisk ohälsa, 5% mobbade 5% övrigt ex invandrarbakrund eller graviditet
Killar födda sent på året äar en stor grupp. En del av eleverna kommer inte ens till skolan – något som är extremt oroande med tanke på den stora risk för psykisk ohälsa detta riskerar att leda till.
För oss som arbetar med de yngre barnen är detta viktiga saker att känna till. Det mesta går faktiskt att åtgärda. Med rätt insatser – tillrättalagd lärmiljö, goda relationer, höga förväntningar och elevernas delaktighet – kan och ska vi möta varje barn, oavsett svårigheter eller inte.
Jag blygs inte för att säga att vi på Ormbergsskolan har kommit mycket långt i detta arbete. Med den specialpedagogiska verksamheten som grund, ett syn- och förhållningssätt som kommit att präglas mycket av samverkan med vår Särskola och hög kompetens och engagemang hos våra pedagoger är våra goda resultat ingen tillfällighet.
Skolchefen har fått i uppdrag att presentera en handlingsplan för att utveckla och förbättra föskolornas o skolarnas pedagogsika lärmiljöer för att stödja barn o elever i behov av särskilt stöd. Jag ser fram emot den.
Som slutkläm delar jag med mej av Berit Schaus fina dikt:
Jag kallas ett barn med särskilda behov. Barn men särskilda behov blir så lätt barn med särskilda besvär. Barn med särskilda besvär blir så lätt särskilda. Särskilda barn blir så lätt isär-skilda. Isärskilda barn får så lätt särskilda behov. Särskilda behov är inte särskilda bara större- Större behov har väl även du ...ibland
torsdag 28 januari 2010
Kloka barn
Rektorsjobbet består till stor del av möten. Formella och informella, med få eller många människor. Ibland är det svårt att värdera vilka som är viktiga och vilka man helst skulle undvika.
Ett av mina viktigaste möten har jag var tredje vecka. Mötet med elevrådet.
Elevrådet är elevernas eget arbetsmiljömöte.
Idag kom, som alltid, små och stora frågor upp på bordet.
- Vi ska anställa en ny kock i skolrestaurangen, vad tycker ni det ska stå i annonsen? Vad är viktigt för en kock på vår skola, frågar jag. Sen är samtalen igång...
- Den ska vara glad, tålmodig och stark. Och kunna laga god mat. Nu vikarierar det en som är från Kina eller Thailand, det vore kul med en kock som kommer från ett annat land...
-Vi får inte åka ens på rumpan i slänten på skolgården, för att vi kan skada oss säger lärarna, men vi vill ju åka.
Det resulterar i att parkförvaltningen kommer och utser ett ställe där det ska gå att åka madrass. Kanske måste man ta bort några träd, men det ska gå att ordna.
- Det hänger så mycket snö från taket att om man går därunder och pratar högt kanske det rasar ner på en
- Jamen, då pratar vi med vaktmästaren.
Så rullar det på. Sällan går en halvtimme så fort. Och vad mycket som blev gjort. För barnens arbetsmiljö.
Ett av mina viktigaste möten har jag var tredje vecka. Mötet med elevrådet.
Elevrådet är elevernas eget arbetsmiljömöte.
Idag kom, som alltid, små och stora frågor upp på bordet.
- Vi ska anställa en ny kock i skolrestaurangen, vad tycker ni det ska stå i annonsen? Vad är viktigt för en kock på vår skola, frågar jag. Sen är samtalen igång...
- Den ska vara glad, tålmodig och stark. Och kunna laga god mat. Nu vikarierar det en som är från Kina eller Thailand, det vore kul med en kock som kommer från ett annat land...
-Vi får inte åka ens på rumpan i slänten på skolgården, för att vi kan skada oss säger lärarna, men vi vill ju åka.
Det resulterar i att parkförvaltningen kommer och utser ett ställe där det ska gå att åka madrass. Kanske måste man ta bort några träd, men det ska gå att ordna.
- Det hänger så mycket snö från taket att om man går därunder och pratar högt kanske det rasar ner på en
- Jamen, då pratar vi med vaktmästaren.
Så rullar det på. Sällan går en halvtimme så fort. Och vad mycket som blev gjort. För barnens arbetsmiljö.
tisdag 26 januari 2010
Lästips
Läs- och tänktips hittade jag i DN under rubriken "Bara hälften av skolans pengar går till undervisning" Det är Metta Fjelkner som är ordförande i Lärarnas riksförbund som jämför med övriga OECD-länder där 65% av skolans pengar går till undervisning. Hon pekar på var man skulle kunna spara, och det är helt i linje med vad vi som Intraprenad också har kommit fram till. Pengarna gör mest nytta nära de de är till för - barnen.
söndag 17 januari 2010
Var det bättre förr än nu eller i framtiden?
Det enda vi vet om framtiden är att den förändras. Trots det finns det anledning att analysera både historien och nutiden. Om vi inte gör det och agerar utifrån det tror jag att vi får en sämre framtid.
I en välskriven krönika skriver P M Nilsson, Expressen om det faktum att det vi trodde om framtiden för några år sen är på väg att komma på skam. På 80- och 90-talet och långt innan det fanns en utbredd rädsla för att våra ungdomar skulle passiviseras framför TV:n. Idag uppger endast 18% av amerikanska ungdomar att de ser på TV dagligen. Jag kan ha fel men jag tror att siffran är ännu lägre för svenska ungdomar.
Det finns och har funnits en uttalad rädsla för att barn och ungdomar håller på att förlora förmågan att läsa och skriva. Det är framförallt detta P M Nilsson ställer på ända. Han visar hur en social mediarevolution sker mitt framför ögonen på oss. Det twittras, bloggas, sms:as, mailas, kommenteras och facebookas så det nästa svindlar när man tänker på det. I världen görs 52 miljoner blogginlägg varje dag. De sociala medierna har en tillväxttakt på 70% om året.
Många bloggar är idag mer välskrivna och har ett bättre faktainnehåll än vi kan få från journalisterna.
Det skrivs och läses som aldrig förr.
Var är då skolans utmaning i detta? Att utveckla förmågan att hitta och värdera all denna information och kunskap, att fördjupa förståelse och kunskap. Det kan vi göra bl.a. genom att utgå från elevernas intresse och kultur, men också att utmana dem att gå framåt. Det räcker inte att veta vad LOL betyder.
CU IRL
I en välskriven krönika skriver P M Nilsson, Expressen om det faktum att det vi trodde om framtiden för några år sen är på väg att komma på skam. På 80- och 90-talet och långt innan det fanns en utbredd rädsla för att våra ungdomar skulle passiviseras framför TV:n. Idag uppger endast 18% av amerikanska ungdomar att de ser på TV dagligen. Jag kan ha fel men jag tror att siffran är ännu lägre för svenska ungdomar.
Det finns och har funnits en uttalad rädsla för att barn och ungdomar håller på att förlora förmågan att läsa och skriva. Det är framförallt detta P M Nilsson ställer på ända. Han visar hur en social mediarevolution sker mitt framför ögonen på oss. Det twittras, bloggas, sms:as, mailas, kommenteras och facebookas så det nästa svindlar när man tänker på det. I världen görs 52 miljoner blogginlägg varje dag. De sociala medierna har en tillväxttakt på 70% om året.
Många bloggar är idag mer välskrivna och har ett bättre faktainnehåll än vi kan få från journalisterna.
Det skrivs och läses som aldrig förr.
Var är då skolans utmaning i detta? Att utveckla förmågan att hitta och värdera all denna information och kunskap, att fördjupa förståelse och kunskap. Det kan vi göra bl.a. genom att utgå från elevernas intresse och kultur, men också att utmana dem att gå framåt. Det räcker inte att veta vad LOL betyder.
CU IRL
måndag 11 januari 2010
Vi både hoppas och vet!
Idag skriver Jan-Ivar Johansson, S-politiker, debattör och lärare en ledarkrönika i NSD. I sina reflektioner över skolan målar han en rejält svart bild. En bild som kan jag tycker är onödigt svart. Slutklämmen på hela krönikan kan jag dock inte annat än hålla med om:
"I Luleå visar bland annat exemplen på Ormbergsskolan och Stadsöskolan att hoppet om den svenska skolan inte är ute."
Och visst är det så som han skriver i nästa rad, engagemanget från oss som jobbar i skolan är en av grundstenarna i den goda skolan.
Jag tror att det finns en hel del av den i skolan i allmänhet, men jag VET att det finns mycket gott om både engagemang och kompetens på Ormbergsskolan.
"I Luleå visar bland annat exemplen på Ormbergsskolan och Stadsöskolan att hoppet om den svenska skolan inte är ute."
Och visst är det så som han skriver i nästa rad, engagemanget från oss som jobbar i skolan är en av grundstenarna i den goda skolan.
Jag tror att det finns en hel del av den i skolan i allmänhet, men jag VET att det finns mycket gott om både engagemang och kompetens på Ormbergsskolan.
söndag 3 januari 2010
Nya begrepp får fäste.
Av jullovets 19 dagar har nu 12 passerat. Veckan som gått har det varit tunnsått med både barn och vuxna på skolan och förskolan. Jag har själv bidragit till tunnsåddheten genom att ta semester. Från och med i morgon är det dock vanliga jobbdagar som gäller.
En stor del av dagen har jag tjuvtränat. På att jobba. Jag har försökt gå igenom delar av det enorma material på nätet som handlar om IUP med skriftliga omdömen. Framförallt har mitt intresse handlat om Lokala pedagogiska planeringar.
Internet är verkligen värsta guldgruvan. Det är dock två saker som fascinerar mer än annat.
När jag inför utvecklingsdagarna i januari 2009 sökte på "Lokal pedagogisk planering" gav det tre (3) resultat - alla härrörde från artiklar av Steve Wretman. När jag nu, ett år senare, gjorde samma sökning blev resultatet 96 200. Snacka om genomslag.
Det andra som slår mej är att allt material ser väldigt lika ut. Citaten är hämtade från våra styrdokument - skollag, läroplan och kursplaner. Bilder och text är ofta klippta direkt från skolverket. Något som är väldigt tunnsått är dock hänvisning till forskning. Det har naturligtvis en viktig förklaring i att individuella utvecklingsplaner ännu är ganska nytt i skolan, men ändå. Jag ska nog ägna en del av morgondagen åt att leta artiklar om forskning runt hur elevinflytande och lärande kan hänga ihop med IUP med skriftliga omdömen.
En stor del av dagen har jag tjuvtränat. På att jobba. Jag har försökt gå igenom delar av det enorma material på nätet som handlar om IUP med skriftliga omdömen. Framförallt har mitt intresse handlat om Lokala pedagogiska planeringar.
Internet är verkligen värsta guldgruvan. Det är dock två saker som fascinerar mer än annat.
När jag inför utvecklingsdagarna i januari 2009 sökte på "Lokal pedagogisk planering" gav det tre (3) resultat - alla härrörde från artiklar av Steve Wretman. När jag nu, ett år senare, gjorde samma sökning blev resultatet 96 200. Snacka om genomslag.
Det andra som slår mej är att allt material ser väldigt lika ut. Citaten är hämtade från våra styrdokument - skollag, läroplan och kursplaner. Bilder och text är ofta klippta direkt från skolverket. Något som är väldigt tunnsått är dock hänvisning till forskning. Det har naturligtvis en viktig förklaring i att individuella utvecklingsplaner ännu är ganska nytt i skolan, men ändå. Jag ska nog ägna en del av morgondagen åt att leta artiklar om forskning runt hur elevinflytande och lärande kan hänga ihop med IUP med skriftliga omdömen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)