BarnCompaniet - barnens eget compani

När jag kommer in i en skola eller förskola brukar jag ofta tänka "Skulle jag tycka om att vara barn här?" Jag tror att det är en viktigt tanke. Viktigt också att tänka när man är hemma på sin egen förskola eller skola "Hur skulle jag tycka om att vara här ifall jag var ett barn?"
Jag skulle tycka om att vara barn på både Lulsundets förskola och Ormbergsskolan.

Sen finns det en del ställen där man inte hinner tänka den där tanken innan man har hunnit tänka - "Jag önskar att jag var barn". Så var det vid gårdagens studiebesök på Förskolan Barncompaniet i Boden. Barncompaniet är ett personal- och föräldrakooperativ med ett alldelens särskilt barnperspektiv. De inte bara säger att barn är kompetenta och har rätt till både det och att växa genom utmaningar, de lever verkligen både utifrån och inifrån den tanken. De är starkt inspirerade av den filosofi som har växt fram i Reggio Emilia.
Jag har varit på flera av förskolorna i den norditalienska staden Reggion Emilia också. Kanske var det språket, eller att man i Boden har hittat ett alldelens eget uttryck, men jag tycker att det var ännu mer inspirerande i Boden än i Reggio. Vi kommer att jobba vidare med många av de tankar vi inspirerades till vid vårt besök. Läs gärna mer på Barncompaniets hemsida.

Riktigt skickliga lärare

Det forskas mycket om skola och utbildning. Det är bra. Snart är det lagstadgat att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
I DN idag referas till en artikel av Cristina Robertson, skolforskare från Jönköping.
Hon punktar upp vad som är utmärkande för riktigt skickliga lärare. Det är, enligt artikeln, lärare som fokuserar på det väsentliga i undervisningen, situationsanpassar, skapar en god miljö, organiserar lärandet både utifrån grupp och individ, följer upp, engagerar sig samt har höga förväntningar. I min skolvardag ser jag många såna lärare, men en utmaning är att stötta alla att nå denna skicklighetsgrad. Det är en del av min utmaning. En del av skolpolitikernas utmaning är att se till att behålla de skickligaste lärarna, även i ett läge av lärarminskningar. Behörighet är viktigt, men inte det enda viktiga. Det visar forskningen.

Barnkonventionen blir skollag.

Den senaste veckan har jag fått förmånen att påbörja det nya rektorsprogrammet.

Mycket tid har ägnats åt den skollag som riksdagen kommer att besluta om nästa år.

Mycket av lagen bygger direkt på den barnkonvention som i år fyller 20 år. Det var på tiden.

Kan en lagtext vara vacker?

Jag svarar i detta fall oreserverat ja. Jag blir lycklig över att lagen säger att skolan SKA främja ALLA barns och elevers UTVECKLING och LÄRANDE samt en LIVSLÅNG LUST att lära.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers OLIKA behov. Barn och elever ska ges STÖD OCH STIMULANS så att de UTVECKLAS SÅ LÅNGT SOM MÖJLIGT.

Utbildningen SKA vila på VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barnas och elevers allsidiga personliga utveckling till AKTIVA, KREATIVA, KOMPETENTA OCH ANSVARSKÄNNANDE INDIVIDER OCH MEDBORGARE.

Jag är oreserverat ödmjuk inför detta fantastiska uppdrag. Framtiden i våra händer.

Barnens lag

I år fyller Barnkonventionen år. 20 år. Snart har alla länder skrivit under på att de ska följa konventionen. Det är riktigt bra.

Konventionen säger att barnen har särskild rätt till vård och hjälp.

Artikel tre säger så här: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

BarneTs bästa. Ibland blir det inte lika självklart. I verkligheten. Det gäller att rannsaka sig.

Influensatider

Under både sommaren och hösten har vi alla varit starkt påverkade av A(H1N1). Sjukan som vi trots myndigheternas tappra försök att byta namn på, envisas att kalla Svininfluensan.
Larmrapporter har avlösts av experter som menat att det hela inte är värre än en vanlig säsongsinfluensa. Konspirationsteroier har blandats med allvarliga och seriösa smittskyddsläkare som gett råd och dåd hur vi ska undvika smitta.
I dagsläget kan vi konstatera att Svininfluensan är en realitet som vi lever med. På både skolan och förskolan har vi anledning att tro att rätt många redan har smittats. Efter en höst med ovanligt låg frånvaro (1-5%) steg den ganska drastiskt veckan före lovet till 12%. Nu är den nere på 5% igen, och vi hoppas att den håller sig där.
Det känns mycket bra att landstinget har beslutat att börja vaccinera barnen. I skola och förskola är smittspridningsriskan mycket stor, hur vi än jobbar med hygien.
Några intressanta iakttagelser under den här perioden har varit att vi verkligen har en fungerande krisorganisation. Den har inte behövt sättas i sjön, men det har tydligt visat sig hur vi ska agera om smittspridningen hade varit mer aggresiv. Dessutom har våra barn verkligen förstått varför man ska vara noga med hygienen. Vinster som kan komma att visa sig framöver.

Mångfald eller enfald

Någon hävdade att veckan före alla helgons dag är arbetsårets mest improduktiva. Det har jag svårt att tro. I skolan har visserligen barnen lov, men för pedagogerna är det högtryck som gäller. Arbetslagsutveckling har fått sin beskärda del, men mest har det handlat om skriftliga omdömen. Det är en härlig process, där lärandet blir synligt och utvecklingsglädjen likaså.
Idag bjöd förskolan in Jan-Olov Madeleine Ågren för att vi insåg att vi behöver lära oss mer om diskrimineringsgrunderna och fick på köpet utmana våra fördomar.
Jan-Olov Madeleine är en på många sätt spännande person, men framförallt är han som konsulent vid Röda Korsets diskrimineringsbyrå oerhört bevandrad i diskrimineringsfrågor och mångfaldens betydelse.
I slutet av dagen var vi rörande överens om att det bara finns positiva värden med mångfald. Vad sägs om att mångfald skapar ett samhälle eller sammanhang som är trevligt, en utmaning,
roligt, skapar förståelse, ger kunskap, kreativitet, perspektiv, effektivitet, nya infallsvinklar, är utvecklande, rättvist, kompetensförsörjande, skapar folkhälsa, utveckling, ekonomisk tillväxt, attraktivitet och... Vi har inte råd att vara nummer två …

Övning ger mästerskap

Jag noterar att vissa teman återkommer ständigt i mina bloggningar. Dagens är en av dem. Vi måste tro på våra barn - våra elever. Tro att de förmår och kan. Om inte vi gör det blir det så mycket svårare för dem själva att tro att de kan.
Ytterligare belägg för hur viktigt detta är visar Malcolm Gladwell. DN:s Lena Andersson skriver klokt och drar även egna slutsatser om hans bok.
Varför blev t.ex. Bill Gates den framgångssaga han blev? Knappast för att han var född till pionjär och datasnille. Mer troligt för att han befann sig i en miljö där hans intresse bejakades med tillgång till datorer samt övning, övning och åter övning.
Beatles är ett annat exempel. De var okända och knappast lysande när de 1960 bjöds in för att spela i Hamburg. På dessa klubbar måste de spela nätterna igenom istället för någon timme då och då - förmodligen skulle de inte ha utvecklat hela sin potential utan all den träning detta gav.
Enligt Gladwell, med stöd av neurologer, kommer ingen att nå mästar/elitnivå (oavsett område) utan att träna minst 10 000-timmar.