Get Ready To Go

Så blev det äntligen litet ordning och reda. Nu är alla barn på plats, alla verksamheter i full fart, skolans nyår firat och invigt. Lika kul som alltid!
I år blir vår skola 35 år så det är ingen underdrift att säga att det har passerat hyfsat många elever. Om varje årskurs i snitt är 40 elever så landar vi på en bra bit över 2000. Människor och tillika medborgare som formats av den kultur som finns på just vår skola. Människor som bidrar till samhället på många olika sätt, inte minst genom sina yrkesval.
3 av dem, Lovisa, Lotta och Lisa bildade band. Inte vilket band som helst. En av Sveriges mest framgångsrika punkband. Tiger Bell. De skickade ett fint och viktigt råd till de elever som nu finns på vår skola. De berättade att de hade så många fina minnen från skolan. Skolan där de fick sina första instrumentlektioner. Så här lät deras hälsning: Våga tro på dig själv och gör det som får dig att må bra. Ibland kan det vara bra att lyssna på någon annans råd men ibland kan det vara ännu viktigare att följa sitt eget hjärta. Ibland kan det vara svårt att tro på sig själv, speciellt om någon annan inte heller gör det. Vi blev buade åt under vår första spelning på skolan av några i klassen, men det gjorde bara att vi ville visa dom ännu mer." Ett fint råd att börja läsåret 2014/15 med. 
Självklart fick deras låt Get ready to go bli uppstartslåt.

Utmaning eller problem

Ett nytt lärår står för dörren och på skolan vimlar det av hantverkare och andra vars jobb är att se till att våra lokaler är värdiga det viktiga uppdrag de har.

På fritids droppar det in nya och nygamla barn varje dag. Glada och förväntansfulla.

Min känsla för skolan är stark. Jag är en stolt rektor. Stolt över att få vara med och forma allas vår framtid. Stolt över att få leda just Ormbergsskolan.

Jag är inte ensam om att känna mej stolt. Eller att ha en stark känsla för skolan. De föräldrar som följer sina barn till fritids för första gången uttrycker höga förväntningar men också tillit över det som ligger framför. Personalen planerar, reflekterar, joxar och donar för att fylla både barnens och föräldrarnas förväntningar. Hela sommaren har jag kunnat följa, och emellanåt delta, i samtal om skolan på Facebook och Twitter. Engagemanget är kollosalt. Häromdagen fick en fråga om tips på läxor för Åk 1 över 100 kommentarer på bara några timmar.

Att skolan har stora utmaningar att möta framtidens behov, att vara likvärdig och verkligen möta varje unge är en utmaning. Inte ett problem i betydelsen svårighet utan en utmaning i betydelsen något som vi brinner för att förbättra.

Den upplevelse jag försöker beskriva står i skarp kontrast till dagens svarta rubrik i en av våra lokaltidningar ”Dyster utveckling av läraryrkets status” En rubrik som tack och lov förtas av det faktum att antalet sökande till lärarutbildningarna ökar och av intervjuer inne i tidningen, med lärarstudenter som beskriver hur de älskar att undervisa.

TV-programmet Världens bästa skitskola som sändes i veckan hade många poänger och visade mycket av skolans utmaningar. Mycket var på TV-mässigt sätt ställt på sin spets. Men den visade utmärkta exempel på hur bra det kan bli när en kompetent profession får utrymme att utveckla sin skola. Ett av exemplen beskrev hur man genom att bl.a. satsa på läsning har ökat resultatet överlag och att man därigenom också minskade skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. Jag kan verkligen stryka under detta. Vi har under åren sett hur pojkarna som grupp generellt legat lägre i kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Förra året såg vi tom en liten ökning av klyftan. Vad göra? Vi resonerade mycket om detta och menade att en satsning på pojkar också ska komma alla elever tillgodo. Utifrån forskning och beprövad erfarenhet blev det naturligt att fortsätta en påbörjad satsning på just läsförståelse. Resultatet väntade inte länge på sig. Redan detta år visade resultaten av Nationella proven i Åk 3 att det inte fanns någon skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Att därtill resultaten låg högt för hela gruppen var ännu mer glädjande. Ett resultat av att vi som skola får utrymme att satsa på det vi tror på men framförallt ett resultat av ytterst skickliga och engagerade lärare.

Ge lärarna ett ordentligt lönelyft och skolorna ett stort utrymme att i samverkan utveckla sin undervisning så kommer mycket av sig själv. Det är min fasta övertygelse om att så mycket makt som möjligt ska ner till de som finns närmast barnen/eleverna, och den makten innefattar självklart också ekonomiska resurser.  Att vår skola drivs i form av Intraprenad har haft stor betydelse för våra goda resultat. Jag önskar att alla skolor fick den möjligheten.

Hejja, hejja våra elever!

I år kom den väldigt plötsligt. Kanske var det för alla extra helgdagar eller helt enkelt det faktum att det är så kul på jobbet. Helt plötsligt var det skolavslutning. Ett nytt år till ända, ett riktigt bra år för övrigt. Ett oerhört berikande matteutvecklingsprojekt till exempel. Både grupper och enskilda elever som gjort enorma framsteg - de där eleverna med stora konstaterade läs- och skrivsvårigheter som lämnar oss med fantastiskt fina betyg. Eller gruppen där det var så svårt med arbetsro, som nu jobbar så det bildligt talat ryker om den.
Idag firade vi allt det där med en skolavslutningshögtid. Barnen som sjöng och presenterade, solen som sken, flaggan som vajade och Den (obligatoriska) blomstertid nu kommer som inramning av alltihopa. Efter mina många år i skolan känns det i hjärtat varje gång.
På vägen hem kom 10 lastbilar med flaken fulla av vackra och lyckliga studenter. Några av dem har varit elever på Ormbergsskolan. Bilden gjorde mig så rörd att tårarna började rinna.
Rektors tal på skolavslutningen  ska vara kort. Det var mitt. Jag avslutade med att skicka med några råd till våra sexor - de där som började hos oss 2008, och som sen dess har vuxit både på längden, bredden och alla möjliga håll, men kanske mest av allt på insidan:
Se till att du omger dej med människor som kan ge dej stöd och uppmuntran. Men för att du ska få det måste du också själv vara en sån. Som ger stöd och uppmuntran
Om du ska bli bra på något så finns det bara en väg - hårt arbete. Det finns inga genvägar. Ge inte upp om det tar emot. Kanske är det då du har som mest glädje av de där som finns runtomkring. Som stöttar.
Ta vara på de möjligheter som kommer i din väg. Säg heller ja än nej.
Då kan du bli vad du vill. Då kan du förändra världen. Och. Du kommer att finnas kvar i våra hjärtan och tankar och kom ihåg att vi på Ormbergsskolan tillhör de där som alltid kommer att tro på dej, och Hejja på dej.

Om läxor och läxstöd

Jag har bloggat om Hemuppgifter även tidigare. På Ormbergsskolan har vi kommit fram till att det är bra med läxor. Eleverna behöver den chansen om de ska ha möjlighet att nå sin fulla potential.
Lärarnas tidning gjorde ett reportage om vårt organiserade läxstöd. HÄR kan du läsa mer om det.

Hipp hurra på Världsbokdagen!

För ca 200 000 år sedan utvecklade mänskligheten ett talat språk. Ett kommunikationsmedel som med all sannolikhet har varit avgörande för mänsklighetens utveckling och fortlevnad.

De äldsta formerna av skrivet språk har ca 5000 år på nacken och som följd av det utvecklades också läsförmågan.

På 1800-talet blev läskunnighet tack vare kyrkan och en allmän folkskola var svensks egendom. På samma sätt som en gång det talade språket revolutionerade utvecklingen, har det skrivna ordet och förmågan att ta till sig det utvecklat både individer och samhälle.

1994 var svenskarna de bästa läsarna i världen. Skälet till det var flera – framförallt hög skolstandard, men även fenomen som textade TV-program tillsammans med förväntningar och attityder.

Vi är faktiskt fortfarande goda läsare, men rimligtvis har ingen kunnat undvika att notera att läskunnigheten har sjunkit. Det gäller inte bara våra barn utan även vuxna. Förmågan att läsa är inte bara teknisk, det handlar också om att förstå vad man läser. Prova själv att läsa något du inte är insatt i eller ens intresserad av så förstår du vad jag menar.

Vi är många som oroar oss över den här utvecklingen. Läsning är ett av våra viktigaste redskap för att  få kunskap och förståelse om allt som hör till livet. Kunskaper man behöver för att kunna vara del i en demokrati, för att kunna försörja sig och kunna leva ett gott liv. Genom läsning utvecklas vi som människor – lär oss tänka abstrakt men utvecklar också vår fantasi. Utan en god förmåga att läsa blir livet helt enkelt fattigare och det är en direkt fara för samhällsutvecklingen.

Varför har det blivit så här? Ja, den frågan hänger också ihop med svaret på frågan vad ska vi göra för att vända utvecklingen?
Vi vet att svenskar använder hälften så lång tid till läsning som vi gjorde 1990. Det gäller vuxna och också våra barn.

Aldrig förr har det funnits så mycket skriven text. Aldrig förr har vi upplevt ett så stort engagemang från lärare, politiker, forskare, organisationer som vill vända utvecklingen.  Så förutsättningarna är goda.

Har du barn i din närhet: Läs, läs, läs. Läs för dem, läs med dem, läs själv och skapa därigenom ett läsengagemang.  I skolan tror jag ALDRIG tidigare medvetenheten om att jobba med läsförståelse genom bl.a. lässtrategier varit högre. Att bli en god läsare är ett hårt arbete som kräver uthållighet. Jag har inte full evidens, men en hel del som pekar mot att detta med uthållighet är en av de viktigaste faktorerna vi behöver ta hänsyn till.

Och ja, jag tror verkligen att ”Läslyftet” kommer att ha betydelse. En halv miljon är visserligen en aning mindre än de 650 miljoner som satsats på Matematiklyftet, men denna satsning vänder sig till alla lärare – språkutveckling är något vi måste jobba med i alla ämnen, så rätt använda är jag övertygad om att de kommer att göra skillnad.  Stor skillnad.

Med detta i minnet firar vi den 23 april Världsbokdagen. Unescos GD Irina Bokovas kloka ord får avsluta denna bloggning: Från papyrusrullar till kodex, från manuskript till trycksaker och digitala bärare – böcker har ändrat utseende många gånger genom historien. I alla sina format är böcker bärare av idéer och värderingar som människor har funnit värda att föra vidare.

Unesco vill att alla ska kunna få tillgång till denna oerhörda potential.  Utan kvalitetsutbildning så förblir bladen i en bok tysta. Böcker arbetar sällan ensamma: de får oss att läsa andra böcker, som i sin tur avslöjar sina skatter.

Tack till Gunilla Ulefors och Charlotta Lövbrant (engagerade lärare vid Ormbergsskolan, som skrivit ett läromedel om lässtrategier) för bilden.

Kom och hälsa på vetja!

Åh, vad jag önskar att fler fick chansen att vara med i skolan. Vara med i klassrummen. Får se och insupa känslan av arbetsglädje och lärande. Jag unnar verkligen alla att få ta del av det.

I går hälsade jag på hos våra ettor och fick vara med och träna på sammansatta ord, motsatsord och andra intressanta ord ”Yes, sammansatta ord är så roliga” sa lilla L och så satte dom igång och ville aldrig sluta. Alla var med, alla såg lyckliga ut och när jag intervjuade dem en och en efteråt  kunde de berätta vad de lär sig på dagarna, och alla, precis alla tycker att skolan är BARA rolig. Ja, sen kom det ju fram saker som de tycker kan bli bättre, och det är ju lika fantastiskt det – att de har förslag på hur skolan kan bli bättre och att de kan uttrycka det.

Gjorde ett inhopp hos treorna. Samma fantastiska lärande och samma känsla av arbetsglädje. De jobbade med bl.a. små matteproblem och ”det är ju nästan det roligaste som finns” sa E. Blev själv helt lycklig av att höra hur de resonerade sig fram till lösningar tills de hamnade rätt. Sen pratade vi litet om vad det tycker om matematik som företeelse. Hur intressant är det? Hur viktigt är det? Jag blev själv litet förvånad över att det skiljde ganska mycket mellan vad killarna och tjejerna tyckte. Både när det gällde hur intressant och hur viktigt de tyckte att det var. Här har vi någonting att jobba med.

Hos tvåorna tränade man på läsförståelsestrategier. ”Innan man börjar läsa en bok kan man lista ut vad den handlar om” berättade H.

Femmorna skrev berättelser. Med hjälp av ett kreativt digitalt verktyg som heter Story bird valde och vrakade de bland de mest fantastiska konstverk att använda som inspiration och illustrationer till sina berättelser. Arbetsro och arbetsglädje.

Idrott med fyrorna – samarbete, svett och …även här arbetsglädje.

Hos sexorna är det mycket Nationella prov just nu. Bra uppgifter som inte bara visar att våra elever har väldigt goda kunskaper.  Att genomföra proven är också i sig ett tillfälle till lärande.

I förskoleklassen har de precis startat ett twitterkonto. För att synliggöra barnens vardag och lärande. Kul tycker barnen. Och det tycker jag också. Verkligen.

När jag till slut hann kika in på fritids var det en klassiker på gång – Påskinnovationer. Alltså inte pyssel utan mer skapande. Fick en underbar liten kyckling med mig därifrån.

Ja, men oj vad det händer många viktiga saker i våra klassrum. Och ursäkta mej, men jag är till råga på allt väldigt nöjd med de resultat våra elever presterar.

Att det sen finns mycket att utveckla i skolan är en annan sak. Ska vi vara en framtidsverkstad måste vi hela tiden utvecklas vidare, i takt med och tillsammans med våra elever.

Jösses, vilket roligt och lärande jobb jag har. Kom och hälsa på vetja!  

Plötsligt händer det!

Ni vet hur det är. Det är inte så ofta posten (vare sig digital eller analog) ger upphov till en obetvinglig vilja att göra en uppdatering på Facbook eller twitter. Eller nån annanstans för den delen. 
Men plötsligt händer det... i veckan  har jag fått en stark sådan känsla. Två gånger dessutom.
Förra fredagen damp det ner ett e-mal som sa: "Stort, stort grattis! Du har gått vidare och är en av 3 finalister till Microsofts Innovativa skolledarpris i samarbete med Lärarförbundet. Vinnaren annonseras på Skolledarkonventet torsdagen 27 februari." Jag visste att en kollega hade nominerat mig och jag hade blivit intervjuad av Eva Pethrus från Microsoft, men jag blev så helt häpen man kan bli. hela Sverige vimlar ju av innovativa skolledare... Om jag vinner eller ej återstår att se, men det känns verkligen, verkligen alldeles tillräckligt att ha blivit nominerad och dessutom kvar i finalen.
Att få vara skolledare med ambitionen att utveckla en skola tillsammans med engagerad och kompetent personal, engagerade föräldrar och underbara, drivkraftiga och omtänksamma elever, det är det roligaste och finaste uppdrag man kan ha. Det kan varken frånvaro eller närvaro av ett pris ändra på.
Sen var det då inte nog med det. Fredagen därpå kom ett pappersbrev. Den här gången stod det så här: "Grattis!! Er ansökan om finansiellt stöd från Facebook Luleå Datacenter har blivit beviljad med 50 000:- Pengar som vi har tänkt använda till utvecklade, kreativa och innovativa aktiviteter på fritids. Underbart!
Jodå, så plötsligt händer det... jag ska nog gå och köpa en lott nu...