Nolltolerans mot mobbning!

Skolverket har lagt fram en rapport med slutsatsen att ingen av de stora och mest kända antimobbningprogrammen håller måttet. DN berättar idag om granskningen.
Detta är en fråga som verkligen engagerar oss som jobbar i skolan, föräldrar, elever och också övriga samhället. Trots det så händer det dagligen att elever kränks, trakasseras och diskrimineras. Det jag vill ha sagt med det är att det inte är någon lätt fråga.
På Ormbergsskolan försöker vi hela tiden utveckla och utvärdera vårt arbete. Vi har genom åren låtit oss inspireras av MOMBUS, Farstamodellen, skolmedling, Friends och andra modeller, och för ett par år sedan bestämde vi att vi skulle fördjupa oss i de modeller som används över landet och förhoppningsvis hitta den ultimata - den som på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet verkligen skulle fungera. Vi drog måhända inte lika långtgående slutsatser som skolverket, men vi fann att det inte går att anamma en färdig modell och sen tro att problemet med mobbning skulle vara puts väck. Vi fortsätter därför med ett idogt arbete som bygger på lärarengagemang, en organisation där alla barn är allas barn och där de vuxna ska vara närvarande och ha koll, en nära samverkan med föräldrar, olika former av elevengagemang - där elever turas om att ha extra ansvar för kamraters trivsel och trygghet. Kunskap om hur mobbning fungerar är oerhört viktigt. Därför avsätter vi varje termin minst ett tillfälle där alla får kompetensutveckling. Att eleverna trivs i skolan, att de känner sig sedda och delaktiga, att de förstår varför de är i skolan är också viktiga faktorer för frånvaron av mobbning. Allt hänger ihop. Vår likabehandlingsplan ligger till grund för arbetet. Om vi har en mobbningsfri skola? Tyvärr inte, däremot har vi nolltolerans mot mobbning. Olika typer av konflikter uppstår alltid, även mobbning. Men när de uppstår ser vi till att de blir lösta.

Elevdemokrati - ja tack!

Nu har jag halva min utbildning i rektorsprogrammet avklarad. Skoljuridik med tentamen som examination var härligt nyttigt. Härligt att känna att man lär sig och utvecklas. Nyttigt att fördjupa sig i hur lagar och paragrafer utgör ett skydd för barns rätt.
Halvvägs in i mål- och resultatstyrningskursen inser jag att även här har jag massor att lära. Det är skönt att kunna böja på nacken och säga "det där visste jag inte" och ännu skönare att sträcka på den och tänka "Nu lärde jag mig något".
En av mina reflektioner är hur viktigt det är att våra barn och ungdomar får känna detta - det är OK att inte kunna, liksom glädjen att känna att man lär sig och utvecklas.
Andra reflektioner är hur utsatt man kan känna sig i elevsituationen. Lärare som styr och ställer utan att man ibland riktigt förstår vad mål och mening är.
Våra kursledare är underbara - de lyssnar in vad vi kan sen förut, ser också oss som resurser. Backar och planerar om när vi tycker att det går för fort eller för fel. Elevdemokrati när den är som bäst.
På hemvägen ringde UR och hade uppmärksammat elevdemokratiarbete som pågår i klassrummen på Ormbergsskolan. De hade litet funderingar på att visa upp det i ett kommande utbildningsprogram. Fortsättning följer...

Från nappar till appar

Befinner mig på utvecklingskonferens med ett antal rektorskollegor från Luleå. Åsikterna är lika många som insikterna. I mångt är vi ense. I annat är mångfalden av åsikter stort - precis som det ska vara. Vi konstaterar åter igen att skolan i huvudsak kan beskrivas som analog, medan våra elevers vardagsrum i högre grad är digitalt. Världen förändras och skolan med den. det är spännande att vara del i den utvecklingen. Slutsatsen är hursomhelst att mötet mellan människor är den kosmiska kraften för allt lärande, så vilka verktyg vi än använder får aldrig tekniken stå över denna sanning. Tekniken ska istället vara ett medel för möten.
Vi har också fått möta vår nya skolchef. Vår gamla skolchef var mycket bra - han satte många viktiga frågor på dagordningen. Nu har vi en ny - det tisslas litet om vilka förväntningar vi har. Vi är helt eniga. Vi ser med både glädje och stort förtroende fram emot att få utveckla skolan i Luleå tillsammans med henne. Välkommen Carina Pettersson-Hedman!

Guldkrogen invigd

Vi har invigt en Guldkrog! Vår egen! Sen vi tog över driften av måltidsverksamheten har vi - personal och elever - arbetat med att omforma vår matsal till en restaurang. I elevrådet har vi funderat på vad som skiljer en matsal från en restaurang. I en restaurang ska det vara mysigt, god mat, trevlig miljö och gärna trevliga människor. Sen ska ju en restaurang ha ett namn. Efter en rejäl process valdes namnet Guldkrogen. Vid invigningen fick barnen välja mat - tacos och pizza. Vår fantastiska kökspersonal med Carina och Carina i spetsen gjrode som vanligt ett jättejobb. Efter lunchen hade vi en invigningscermoni där Emil fick äran att symboliskt skära den blommiga falukorven mitt itu - under högljutt stöd från övriga elever och personal. Johan Åkesson och Gustav Nyström från LF-basket berättade om hur oerhört viktig maten är för dem och för alla andra. Vår nya skollag har skärpt kraven på skolmat. Den ska inte bara vara avgiftsfri för barnen, den ska även vara nyttig. Vi skärper kraven ytterligare. Mat ska vara en helhetsupplevelse - den ska vara gratis, näringsriktig, god, se trevlig ut, den ska serveras i en trevlig miljö och i restaurangen ska alla - barn och vuxna ha ett trevligt bemötande. Då äter barnen och mätta barn lär sig lättare. Mycket lättare. Att satsa på skolmaten är en investering för framtiden. Fina reportage i både NSD, Kuriren och TV24 gjordes från Guldkrogens nyingivning.

Fördjupning

Har befunnit mig isolerad med min förskolepersonal i två dagar. Är precis utsläppt i verkligheten. Imorgon ska vi bevisa oss. Bevisa att allt vi sagt dessa två dagar var allvar och på riktigt.
Vi har hunnit fördjupa oss i vår reviderade läroplan och nya skollag, vi har formulerat vår gemensamma barnsyn, vi har löst, om inte världsfreden, så en hel hoper av pedagogiska problem, organisatoriska utmaningar och strukturella frågor. Det finns fler. Men de får vila till sig ett tag medans vi sjösätter vår löften och lösningar.
Redan i september gav föräldrarna oss klartecken att stänga förskolan i två dagar för att kunna ha dessa utvecklingsdagar. Vi hoppas att vi inte ställde till det för dem. Tack! Ni är guld värda! Lovar att våra dagar ska komma barnen tillgodo!

IT-välsignelse

I lördagens DN publicerade Helena Bross och Ulla Föhrer en debattartikel med rubriken "Elever med läshandikapp diskrimineras i grundskolan".
"Kryp uppför trappan, du får en rullstol när du kommer upp" skulle knappast någon säga till en elev med rörelsehinder. Men när det gäller läshandikapp är det alls inte samma självklarhet att få hjälpmedel. Trots att det idag, inte minst med IT-stöd, finns rätt gott om adekvat hjälp att få.
Att ha tillgång till det skrivna ordet är inget mindre än en demokratifråga. Det är ett sätt att förstå sin omvärld och sig själv. Det är ett sätt att bygga sin självkänsla. Tyvärr leder bristen på tillgång till det skrivna ordet till motsatsen - utanförskap, låg självkänsla, svårigheter att förstå och ta till sig kunskap...
Det är ingen tillfällighet att så stor del av timplanen utgörs av ämnet svenska. Språket inklusive skriftspråket är grunden för elevernas utveckling.
Att forma bokstäver på datorn är så mycket lättare än att forma dem med pennan. Ändamålsenliga stavningsprogram. Med talsyntes eller digitala böcker kan man läsa både egna och andras texter med öronen. att spara ner anteckningar från whiteboarden låter sig lätt göras med modern teknik. Vi har ingen ursäkt.

Nu ÄR det skola 2011

I flera år har vi nu pratat, läst om och jobbat med begreppet "Skola 2011".
Efter många, många år av samtal, diskussioner, motioner, utredningar, propositioner och någon promemoria har riksdag respektive regering fastställt ny skollag, nytt betygssystem, ny läroplan och kursplan, gymnasiereform och förtydligad läroplan för förskolan.
I stort sett allt detta sjösätts och blir allvar 2011.
Fort har det gått. För fort säger en del. Kanske är det så. Jag väljer dock att se det positivt. Jag tänker att alla dessa refomer faktiskt bygger på samma kunskapssyn och samma människosyn som den gamla skolan. Med de nya styrdokumenten får vi hjälp att tolka även de gamla.
Att skollag och läroplan kommer samtidigt borgar också för att defaktiskt hänger ihop.
Att det går undan innebär också att vi ute i skolorna tvingas upp på tå för att få en likvärdig skola.
2011 - året då fokus hamnar på skolan. En bättre skola.
Mot framtiden!!

Snart är glada julen slut...

Vill först bara dela med mig av lite skön lucia-stämning från Kevalins film-klipp.