Rektors julbrev 2011

Om man räknar ihop våra elevers prestationer i antal skoldagar höstterminen 2011, så kommer vi, efter att först ha skalat av diverse frånvaro, upp i den imponerande summan av 20 000 dagar.
20 000 dagar som har använts till att tillägna sig nya kunskaper, befästa andra, lära känna både sig själv och sina kamrater bättre. Det är många viktiga saker som händer i barnens skolvardag. Häromdagen tog jag mig ut och träffade några av eleverna för att be dem berätta vad som hänt under höstterminen. Vad värderade de som viktigt?
Först är det de stora och lite mer ovanliga händelserna de kommer ihåg: Skogens barn som jobbade med ett storyline om Samerna. Ett arbete som resulterade i en välbesökt och välgjord föreställning, femmorna som kom vidare i Vi i femman och stod för skolans Lucia-tåg. 4-6:ornas rollspel på Hägnan då de fick prova på att gå i skolan á lá Förr i tiden, arbetet om mänskliga rättigheter under FN-veckan och författarbesök.
När vi pratat en stund om vad de har lärt sig kommer det litet mer vardagligt skolarbetet upp till ytan . Fyrorna är entusiastiska över sitt arbete med atomer, där alla fått skriva en "Atomens dagbok". Dagböcker som av naturliga skäl sträcker sig över flera århundraden. Ettorna berättar hur de lärt sig skriva spännande berättelser och att man lärt sig logga in på datorn. För de yngsta handlar det mycket om alla nya kamrater man lärt känna, om att hitta i skolan, ta maten själv och lära sig roliga lekar.
För oss vuxna har mycket av hösten kretsat kring vår nya läroplan, LGR 11. Även om den i grunden visar på samma mål med arbetet som den gamla läroplanen, är det mycket nytt att fundera på. Inte minst när det gäller kunskapskraven och de bedömningar som ska göras utifrån den. Vårt första försök har ni sett i de skriftliga omdömen som gjorts i samband med utvecklingssamtalen.
Ett stort och känt tack till alla fantastiska pedagoger och annan personal på vår skola liksom till er föräldrar för support till era barn och till oss på skolan. Kompetens och samarbete på hög nivå - allt för att ge eleverna den bästa skolgången.
Under våren kommer vi bl.a. att bjuda in till workshop-dagar där ni får chansen att se litet mer av era barns skolvardag. Ett gemensamt projekt kommer att genomföras där folkmusiken är utgångspunkt. Teknikveckan kommer att utvecklas så att alla åldrar blir delaktiga. Vår nya Lokala styrelse träffas för första gången i mitten av januari, och ska då fundera på hur vi kan organisera grupper och undervisning optimalt. En mindre omorganisation står för dörren nästa läsår.
Med det tillönskar jag er en riktigt God jul och ett Gott nytt år! På återhörande!

Lucior, tomtar och Vi i femman

Var man vände sig idag fanns där en tomte, tärna, Lucia eller annan traditionsenlig figur. Två fantastiska Luciatåg fick jag ta del av - År 5 som med levande ljus, bongotrummor och flöjt gjorde ett magnifikt och vackert tåg på morgonen, och fritids som sjöng Luciasånger i allt från folkmusik- till rockversioner så att taket formligen lyfte på eftermiddagen. Som en pappa sa - detta lussetåg tar plats nr 1 av alla jag sett, och det är många.
Femmorna, som lussade både för skolan och för vårt grannliga äldreboende fick dessutom en glad överraskning: De kommer som en av 8 skolor att vara med i länsuttagningen till Vi i femman. Stort grattis till er! Den 17/1 kommer vi alla andra att hålla tummarna. Hårt!

Vi i femman

Enligt Wikipedia:

Vi i femman är ett svenskt frågesportprogram som sänds i Sveriges Radio P4, och SVT B. Namnet kommer av att deltagarna är elever i den svenska grundskolans skolår 5. Programmet sändes första gången i radio 1963 och för första gången i TV 1970.Programmet engagerar en stor del av landets femteklasser. I uttagningen till 2010 års program deltog 57 376 elever i 3 281 klasser på 2 184 skolor.

Den 13 december, på självaste Luciadagen, offentliggörs vilka femmor som går vidare till länsuttagning. Ser fram emot det.

Tranströmmer och skolan

Ann-Marie Körling heter en mycket uppskattad kvinna - även titulerad som lärare, föreläsare och bloggare.
Jag följer Körling på twitter och kommer den vägen åt tankar som emellanåt tar mej med storm.
Tranströmmer har varit på hennes tapet dessa hans dagar, och jag bara måste få sprida några av hennes rader:
"Vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse – skriver Tranströmer. Och jag vill tänka så då jag möter eleverna dag ett i skolan. Jag vill följa, berätta, beskriva och ge ordet, orden och låta eleverna skriva sig in i skolans berättelse och sin egen. Det är en stark berättelse – den om skolan och lärandet."
Låt det få smälta in...

Verklighetsabstinens

Sitter hemma med värsta abstinensen. Efter tre dagar i skolbänken (Statliga rektorsprogrammet) längtar jag efter verkligheten. Den som ligger utanför (eller är det innanför) teorier och vetenskap. Jag vill veta hur elevhälsomötet som jag inte kunde vara med på gick. Vad miljöinspektionen sa om vårt fina skolkök. Hur det gick att organisera verksamheten efter vattenskadan som upptäcktes i måndags. Om alla kopiatorer och skrivare blev utbytta. Har de nya datorerna blivit uppkopplade. Har alla haft en bra vecka? Det är mycket som ska fungera på en skola för att själva huvuduppdraget - rik och god undervisning - ska kunna ske. Och just det är jag mest nyfiken på av allt - vad har barnen fått lära sig i veckan?

Det som drar mest är ändå mötet med eleverna. Kanske har jag tur och får en repris på måndagen - då jag fick besök av ett av barnen i förskoleklassen. Han ville bjuda mej på lunch i skolrestaurangen. Ett erbjudande jag inte kunde säga nej till. Det blev en mycket trevlig lunchdate som inte bara gav mej god lunch och trevlig samvaro utan också en inblick i sexåringarnas viktiga vardag. Sån är verkligheten. I morgon är jag tillbaka i den.

...som att skjuta sig i foten

Intressant och sevärt från public service denna kväll var programmet "Världens bästa skitskola" Många kloka saker sades. "Att inte tro att alla elever kan nå målen är ju litet som att skjuta sig i foten" får bli mitt personliga favoritcitat.
Alla elever når inte målen idag. Varje år går ca drygt 13 000 elever ut skolan med ofullständiga betyg. Det betyder att på fem år har vi 67 000 ungdomar utan fullständiga betyg.
2010 presenterade socialstyrelsen en rapport med namnet Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I denna rapport pekar man på att låga eller ofullständiga betyg från År 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8-10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/höga betyg. Detta är ett mönster som finns i alla socioekonomiska grupper.
Detta om något stryker under hur viktigt det är att vi som skola tar i med alla krafter för att alla elever ska få fullständiga och goda betyg = fullständiga och goda kunskaper.
Ett av vår skolas gemensamma ställningstagande är detta: Genom höga förväntningar och gott stöd ska alla elever ges förutsättningar att nå så långt som möjligt.

Jag gillar sociala medier

Jag gillar sociala medier.
Ser oanade möjligheter som väntar på att vi ska hinna ikapp dem.
Kolla här vad som skrevs på Luleå kommuns hemsida om mitt och skolans förhållande till sociala medier.