Det var länge sen jag skrev något om vilket fantastiskt roligt jobb jag har. Blev påmind idag av vår verksamhetsutvecklare Susanne. Hon citerade Eva Dahlgren som numera kallar sig glädjeflicka med kärleken som arbetsplats.
Känner mig omgiven av både glädjeflickor och glädjepojkar, och har både vilja och ambition att också själv verka som glädjeflicka med kärleken som arbetsplats. Känns inte ens svårt. Veckan har så här långt varit full av de roligaste möten. Möten med våra fantastiskt engagerade föräldrar i både Lokala styrelsen och föräldrarådet, med kollegor på verksamhetsteam, med personalen på arbetsplatsträff, elevhälsomöte och korridormöten, med elever i intervjuer och fina vardagsmöten - hur många har arbetsplatser där man bara behöver stiga ut ur arbetsrummet för att mötas av varma barnkramar? Med föräldrar har vi pratat om rutiner ifall eleverna inte kommer till skolan, om skolmat, om kunskapskrav och bedömning. Med personalen har vi också pratat om hur vi stöttar vår elever, hur vi utvecklar undervisning, om rutiner när elever inte kommer till skolan. Med eleverna har jag följt upp viktiga funderingar kring vad de vill ändra på - ingen ska behöva kallas "ökennamn", vi måste hjälpas åt att hålla arbetsro och det är viktigt att ha vuxna som man litar på och kan tala med. Som grädde på moset fick jag med mej en fin bekräftelse på att Ormbergsskolan har det jag alltid hävdat - riktigt skickliga lärare som sett till att vi når goda resultat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar