Dags att sluta...

Rektorsbyte

Man ska sluta när det är som bäst. I alla fall är det så jag tänker, och konsekvensen av det är att jag i december kommer att lämna rektorsjobbet på Ormbergsskolan för att gå vidare till nya utmaningar.

Ormbergsskolan är en fantastisk skola. Jag får ofta bekräftat detta av både föräldrar och skolmänniskor. Engagemang och kompetens ligger på topp hos personalen. Det engagemang jag mött hos föräldrar på skolan är utöver det vanliga. Akuta ”bränder” som ger behov av kortsiktiga lösningar är ovanliga och vi kan istället ägna oss åt långsiktiga insatser.

Visst finns det ändå mycket att utveckla. Just nu är vi inne i ett arbete där vi genom kollegial samverkan och coaching ska lyfta undervisningen till toppnivå – vår vision är ju en skola i världsklass. Parallellt med det jobbar vi även med språkutveckling i alla ämnen, elevhälsa, föräldrasamverkan, likabehandling, IKT och allt annat som är viktigt för att visionen ska bli verklighet. 

Efter 10 år som rektor vid Ormbergsskolan känns det som en stor omställning att sluta, och jag kommer att sakna alla – personal, barn, föräldrar och kollegor – enormt. Samtidigt är det spännande och roligt med ett nytt uppdrag – den här gången som rektor för Åk 7-9 i Nordmaling.

Inom de närmaste veckorna kommer information om vem som kliver på som rektor vid Ormbergsskolan och det blir god tid för överlämning i december

Jag kommer naturligtvis att fortsätta ”in i kaklet” att arbeta för elevernas framtid, men passar på att säga ett stort TACK till alla fina människor jag fått, och ett litet tag till får, samarbeta med. Det har varit fantastiskt!

Get Ready To Go

Så blev det äntligen litet ordning och reda. Nu är alla barn på plats, alla verksamheter i full fart, skolans nyår firat och invigt. Lika kul som alltid!
I år blir vår skola 35 år så det är ingen underdrift att säga att det har passerat hyfsat många elever. Om varje årskurs i snitt är 40 elever så landar vi på en bra bit över 2000. Människor och tillika medborgare som formats av den kultur som finns på just vår skola. Människor som bidrar till samhället på många olika sätt, inte minst genom sina yrkesval.
3 av dem, Lovisa, Lotta och Lisa bildade band. Inte vilket band som helst. En av Sveriges mest framgångsrika punkband. Tiger Bell. De skickade ett fint och viktigt råd till de elever som nu finns på vår skola. De berättade att de hade så många fina minnen från skolan. Skolan där de fick sina första instrumentlektioner. Så här lät deras hälsning: Våga tro på dig själv och gör det som får dig att må bra. Ibland kan det vara bra att lyssna på någon annans råd men ibland kan det vara ännu viktigare att följa sitt eget hjärta. Ibland kan det vara svårt att tro på sig själv, speciellt om någon annan inte heller gör det. Vi blev buade åt under vår första spelning på skolan av några i klassen, men det gjorde bara att vi ville visa dom ännu mer." Ett fint råd att börja läsåret 2014/15 med. 
Självklart fick deras låt Get ready to go bli uppstartslåt.

Utmaning eller problem

Ett nytt lärår står för dörren och på skolan vimlar det av hantverkare och andra vars jobb är att se till att våra lokaler är värdiga det viktiga uppdrag de har.

På fritids droppar det in nya och nygamla barn varje dag. Glada och förväntansfulla.

Min känsla för skolan är stark. Jag är en stolt rektor. Stolt över att få vara med och forma allas vår framtid. Stolt över att få leda just Ormbergsskolan.

Jag är inte ensam om att känna mej stolt. Eller att ha en stark känsla för skolan. De föräldrar som följer sina barn till fritids för första gången uttrycker höga förväntningar men också tillit över det som ligger framför. Personalen planerar, reflekterar, joxar och donar för att fylla både barnens och föräldrarnas förväntningar. Hela sommaren har jag kunnat följa, och emellanåt delta, i samtal om skolan på Facebook och Twitter. Engagemanget är kollosalt. Häromdagen fick en fråga om tips på läxor för Åk 1 över 100 kommentarer på bara några timmar.

Att skolan har stora utmaningar att möta framtidens behov, att vara likvärdig och verkligen möta varje unge är en utmaning. Inte ett problem i betydelsen svårighet utan en utmaning i betydelsen något som vi brinner för att förbättra.

Den upplevelse jag försöker beskriva står i skarp kontrast till dagens svarta rubrik i en av våra lokaltidningar ”Dyster utveckling av läraryrkets status” En rubrik som tack och lov förtas av det faktum att antalet sökande till lärarutbildningarna ökar och av intervjuer inne i tidningen, med lärarstudenter som beskriver hur de älskar att undervisa.

TV-programmet Världens bästa skitskola som sändes i veckan hade många poänger och visade mycket av skolans utmaningar. Mycket var på TV-mässigt sätt ställt på sin spets. Men den visade utmärkta exempel på hur bra det kan bli när en kompetent profession får utrymme att utveckla sin skola. Ett av exemplen beskrev hur man genom att bl.a. satsa på läsning har ökat resultatet överlag och att man därigenom också minskade skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. Jag kan verkligen stryka under detta. Vi har under åren sett hur pojkarna som grupp generellt legat lägre i kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Förra året såg vi tom en liten ökning av klyftan. Vad göra? Vi resonerade mycket om detta och menade att en satsning på pojkar också ska komma alla elever tillgodo. Utifrån forskning och beprövad erfarenhet blev det naturligt att fortsätta en påbörjad satsning på just läsförståelse. Resultatet väntade inte länge på sig. Redan detta år visade resultaten av Nationella proven i Åk 3 att det inte fanns någon skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Att därtill resultaten låg högt för hela gruppen var ännu mer glädjande. Ett resultat av att vi som skola får utrymme att satsa på det vi tror på men framförallt ett resultat av ytterst skickliga och engagerade lärare.

Ge lärarna ett ordentligt lönelyft och skolorna ett stort utrymme att i samverkan utveckla sin undervisning så kommer mycket av sig själv. Det är min fasta övertygelse om att så mycket makt som möjligt ska ner till de som finns närmast barnen/eleverna, och den makten innefattar självklart också ekonomiska resurser.  Att vår skola drivs i form av Intraprenad har haft stor betydelse för våra goda resultat. Jag önskar att alla skolor fick den möjligheten.

Hejja, hejja våra elever!

I år kom den väldigt plötsligt. Kanske var det för alla extra helgdagar eller helt enkelt det faktum att det är så kul på jobbet. Helt plötsligt var det skolavslutning. Ett nytt år till ända, ett riktigt bra år för övrigt. Ett oerhört berikande matteutvecklingsprojekt till exempel. Både grupper och enskilda elever som gjort enorma framsteg - de där eleverna med stora konstaterade läs- och skrivsvårigheter som lämnar oss med fantastiskt fina betyg. Eller gruppen där det var så svårt med arbetsro, som nu jobbar så det bildligt talat ryker om den.
Idag firade vi allt det där med en skolavslutningshögtid. Barnen som sjöng och presenterade, solen som sken, flaggan som vajade och Den (obligatoriska) blomstertid nu kommer som inramning av alltihopa. Efter mina många år i skolan känns det i hjärtat varje gång.
På vägen hem kom 10 lastbilar med flaken fulla av vackra och lyckliga studenter. Några av dem har varit elever på Ormbergsskolan. Bilden gjorde mig så rörd att tårarna började rinna.
Rektors tal på skolavslutningen  ska vara kort. Det var mitt. Jag avslutade med att skicka med några råd till våra sexor - de där som började hos oss 2008, och som sen dess har vuxit både på längden, bredden och alla möjliga håll, men kanske mest av allt på insidan:
Se till att du omger dej med människor som kan ge dej stöd och uppmuntran. Men för att du ska få det måste du också själv vara en sån. Som ger stöd och uppmuntran
Om du ska bli bra på något så finns det bara en väg - hårt arbete. Det finns inga genvägar. Ge inte upp om det tar emot. Kanske är det då du har som mest glädje av de där som finns runtomkring. Som stöttar.
Ta vara på de möjligheter som kommer i din väg. Säg heller ja än nej.
Då kan du bli vad du vill. Då kan du förändra världen. Och. Du kommer att finnas kvar i våra hjärtan och tankar och kom ihåg att vi på Ormbergsskolan tillhör de där som alltid kommer att tro på dej, och Hejja på dej.

Om läxor och läxstöd

Jag har bloggat om Hemuppgifter även tidigare. På Ormbergsskolan har vi kommit fram till att det är bra med läxor. Eleverna behöver den chansen om de ska ha möjlighet att nå sin fulla potential.
Lärarnas tidning gjorde ett reportage om vårt organiserade läxstöd. HÄR kan du läsa mer om det.

Hipp hurra på Världsbokdagen!

För ca 200 000 år sedan utvecklade mänskligheten ett talat språk. Ett kommunikationsmedel som med all sannolikhet har varit avgörande för mänsklighetens utveckling och fortlevnad.

De äldsta formerna av skrivet språk har ca 5000 år på nacken och som följd av det utvecklades också läsförmågan.

På 1800-talet blev läskunnighet tack vare kyrkan och en allmän folkskola var svensks egendom. På samma sätt som en gång det talade språket revolutionerade utvecklingen, har det skrivna ordet och förmågan att ta till sig det utvecklat både individer och samhälle.

1994 var svenskarna de bästa läsarna i världen. Skälet till det var flera – framförallt hög skolstandard, men även fenomen som textade TV-program tillsammans med förväntningar och attityder.

Vi är faktiskt fortfarande goda läsare, men rimligtvis har ingen kunnat undvika att notera att läskunnigheten har sjunkit. Det gäller inte bara våra barn utan även vuxna. Förmågan att läsa är inte bara teknisk, det handlar också om att förstå vad man läser. Prova själv att läsa något du inte är insatt i eller ens intresserad av så förstår du vad jag menar.

Vi är många som oroar oss över den här utvecklingen. Läsning är ett av våra viktigaste redskap för att  få kunskap och förståelse om allt som hör till livet. Kunskaper man behöver för att kunna vara del i en demokrati, för att kunna försörja sig och kunna leva ett gott liv. Genom läsning utvecklas vi som människor – lär oss tänka abstrakt men utvecklar också vår fantasi. Utan en god förmåga att läsa blir livet helt enkelt fattigare och det är en direkt fara för samhällsutvecklingen.

Varför har det blivit så här? Ja, den frågan hänger också ihop med svaret på frågan vad ska vi göra för att vända utvecklingen?
Vi vet att svenskar använder hälften så lång tid till läsning som vi gjorde 1990. Det gäller vuxna och också våra barn.

Aldrig förr har det funnits så mycket skriven text. Aldrig förr har vi upplevt ett så stort engagemang från lärare, politiker, forskare, organisationer som vill vända utvecklingen.  Så förutsättningarna är goda.

Har du barn i din närhet: Läs, läs, läs. Läs för dem, läs med dem, läs själv och skapa därigenom ett läsengagemang.  I skolan tror jag ALDRIG tidigare medvetenheten om att jobba med läsförståelse genom bl.a. lässtrategier varit högre. Att bli en god läsare är ett hårt arbete som kräver uthållighet. Jag har inte full evidens, men en hel del som pekar mot att detta med uthållighet är en av de viktigaste faktorerna vi behöver ta hänsyn till.

Och ja, jag tror verkligen att ”Läslyftet” kommer att ha betydelse. En halv miljon är visserligen en aning mindre än de 650 miljoner som satsats på Matematiklyftet, men denna satsning vänder sig till alla lärare – språkutveckling är något vi måste jobba med i alla ämnen, så rätt använda är jag övertygad om att de kommer att göra skillnad.  Stor skillnad.

Med detta i minnet firar vi den 23 april Världsbokdagen. Unescos GD Irina Bokovas kloka ord får avsluta denna bloggning: Från papyrusrullar till kodex, från manuskript till trycksaker och digitala bärare – böcker har ändrat utseende många gånger genom historien. I alla sina format är böcker bärare av idéer och värderingar som människor har funnit värda att föra vidare.

Unesco vill att alla ska kunna få tillgång till denna oerhörda potential.  Utan kvalitetsutbildning så förblir bladen i en bok tysta. Böcker arbetar sällan ensamma: de får oss att läsa andra böcker, som i sin tur avslöjar sina skatter.

Tack till Gunilla Ulefors och Charlotta Lövbrant (engagerade lärare vid Ormbergsskolan, som skrivit ett läromedel om lässtrategier) för bilden.

Kom och hälsa på vetja!

Åh, vad jag önskar att fler fick chansen att vara med i skolan. Vara med i klassrummen. Får se och insupa känslan av arbetsglädje och lärande. Jag unnar verkligen alla att få ta del av det.

I går hälsade jag på hos våra ettor och fick vara med och träna på sammansatta ord, motsatsord och andra intressanta ord ”Yes, sammansatta ord är så roliga” sa lilla L och så satte dom igång och ville aldrig sluta. Alla var med, alla såg lyckliga ut och när jag intervjuade dem en och en efteråt  kunde de berätta vad de lär sig på dagarna, och alla, precis alla tycker att skolan är BARA rolig. Ja, sen kom det ju fram saker som de tycker kan bli bättre, och det är ju lika fantastiskt det – att de har förslag på hur skolan kan bli bättre och att de kan uttrycka det.

Gjorde ett inhopp hos treorna. Samma fantastiska lärande och samma känsla av arbetsglädje. De jobbade med bl.a. små matteproblem och ”det är ju nästan det roligaste som finns” sa E. Blev själv helt lycklig av att höra hur de resonerade sig fram till lösningar tills de hamnade rätt. Sen pratade vi litet om vad det tycker om matematik som företeelse. Hur intressant är det? Hur viktigt är det? Jag blev själv litet förvånad över att det skiljde ganska mycket mellan vad killarna och tjejerna tyckte. Både när det gällde hur intressant och hur viktigt de tyckte att det var. Här har vi någonting att jobba med.

Hos tvåorna tränade man på läsförståelsestrategier. ”Innan man börjar läsa en bok kan man lista ut vad den handlar om” berättade H.

Femmorna skrev berättelser. Med hjälp av ett kreativt digitalt verktyg som heter Story bird valde och vrakade de bland de mest fantastiska konstverk att använda som inspiration och illustrationer till sina berättelser. Arbetsro och arbetsglädje.

Idrott med fyrorna – samarbete, svett och …även här arbetsglädje.

Hos sexorna är det mycket Nationella prov just nu. Bra uppgifter som inte bara visar att våra elever har väldigt goda kunskaper.  Att genomföra proven är också i sig ett tillfälle till lärande.

I förskoleklassen har de precis startat ett twitterkonto. För att synliggöra barnens vardag och lärande. Kul tycker barnen. Och det tycker jag också. Verkligen.

När jag till slut hann kika in på fritids var det en klassiker på gång – Påskinnovationer. Alltså inte pyssel utan mer skapande. Fick en underbar liten kyckling med mig därifrån.

Ja, men oj vad det händer många viktiga saker i våra klassrum. Och ursäkta mej, men jag är till råga på allt väldigt nöjd med de resultat våra elever presterar.

Att det sen finns mycket att utveckla i skolan är en annan sak. Ska vi vara en framtidsverkstad måste vi hela tiden utvecklas vidare, i takt med och tillsammans med våra elever.

Jösses, vilket roligt och lärande jobb jag har. Kom och hälsa på vetja!  

Plötsligt händer det!

Ni vet hur det är. Det är inte så ofta posten (vare sig digital eller analog) ger upphov till en obetvinglig vilja att göra en uppdatering på Facbook eller twitter. Eller nån annanstans för den delen. 
Men plötsligt händer det... i veckan  har jag fått en stark sådan känsla. Två gånger dessutom.
Förra fredagen damp det ner ett e-mal som sa: "Stort, stort grattis! Du har gått vidare och är en av 3 finalister till Microsofts Innovativa skolledarpris i samarbete med Lärarförbundet. Vinnaren annonseras på Skolledarkonventet torsdagen 27 februari." Jag visste att en kollega hade nominerat mig och jag hade blivit intervjuad av Eva Pethrus från Microsoft, men jag blev så helt häpen man kan bli. hela Sverige vimlar ju av innovativa skolledare... Om jag vinner eller ej återstår att se, men det känns verkligen, verkligen alldeles tillräckligt att ha blivit nominerad och dessutom kvar i finalen.
Att få vara skolledare med ambitionen att utveckla en skola tillsammans med engagerad och kompetent personal, engagerade föräldrar och underbara, drivkraftiga och omtänksamma elever, det är det roligaste och finaste uppdrag man kan ha. Det kan varken frånvaro eller närvaro av ett pris ändra på.
Sen var det då inte nog med det. Fredagen därpå kom ett pappersbrev. Den här gången stod det så här: "Grattis!! Er ansökan om finansiellt stöd från Facebook Luleå Datacenter har blivit beviljad med 50 000:- Pengar som vi har tänkt använda till utvecklade, kreativa och innovativa aktiviteter på fritids. Underbart!
Jodå, så plötsligt händer det... jag ska nog gå och köpa en lott nu...
 

Önskar mycket kärlek till er alla!

Glad Alla hjärtans dag till er alla! Önskar er all kärlek ni är värda. Och det är mycket!!

Vad är det för skola som jag läser om?

Intresset för svensk skola har kanske aldrig varit större. När DN/Ipso frågade svenska folket vilken samhällsfråga som är viktigast för dem idag blev svaret entydigt. 40% rankade Skola och utbildning som den viktigaste (vilket var en ökning på 10% från i september), följd av jobb och sysselsättning på 30%. 
Det är nu inte alls särskilt märkligt. Dels så har vi sett många och ofta svarta skolrubriker på sistone - ofta med PISA-undersökningen som raster, men också för att skolan faktiskt är en så grundläggande samhällsfråga. Fakta är att ingenting är viktigare för ett samhälles utveckling än att dess medborgare får en god utbildning.
Ett av mina många möten den här dagen var med föräldrar och barn. Det var ett bra möte. Tror att vi alla gick från mötet med högre huvud än när vi kom. Någonstans i en bisats sa en av föräldrarna - Jag förstår inte. Vi har en fantastisk skola och barnen gör så fantastiska arbeten och prestationer. Vad är det för skola som jag läser om i tidningarna? Den där som gör så dåliga resultat i PISA-undersökningen?
Det är en ganska vanlig fundering från oss som finns nära skolan. Att komma in i ett klassrum där åttaåringar analyserar texter, nioåringar jobbar med algebra eller tolvåringar som förundras över reformationen, gör att man på allvar undrar om man lever i samma skolvärld som den man kan läser eller hör talas om när man ser en nyhetssändning eller öppnar en papperstidning.
Jag läser dem ändå och försöker tänka att det måste ligga någonting i det, så vi fortsätter väl att jobba med utveckling och förbättring. Även om det känns litet tungt i hjärtat. Sen läser jag en stund på Twitter och tänker att det finns faktiskt fler som har samma bild av skolan som jag och den där föräldern. Jobbar sen vidare, betydligt gladare i både själ och hjärta.
Så är det. Sen  läser jag om den utredning som Leif Levin gjort på regeringens uppdrag, "Staten får inte abdikera - om kommunaliseringen" och så måste jag faktiskt erkänna att jag ändå blir väldigt trött. Inte på Leif och hans utredning, det är bra att få kommunaliseringen belyst, och lära av vad som hände. Men jag har faktiskt slutat tro att omorganisering är svaret på ett problem och dessvärre blev det även den här gången så att många hoppade upp och såg utredningen som en anledning att kräva återförstatligande av skolan. Själv tror jag att skolan kan utvecklas och förbättras både i kommunal och statlig skepnad. Kanske lutar jag åt att statlig styrning är mer ändamålsenlig, men att det sista skolan behöver är den ofantliga omorganiseringsprocess det skulle innebära. Det viktiga i båda fallen är att det finns en tro på att utveckling fungerar bäst när beslut som rör människor fattas så nära dem som möjligt. Alldeles oavsett om finansiering och överstyrning kommer från stat eller kommun måste de nära besluten fattas av rektor och personal i nära samverkan med föräldrar och elever.

Information om ombyggnation

Till alla Ormbergsskolans vårdnadshavare

Hej!

Vårterminen har börjat bra och det känns härligt att vi går mot ljusare tider. Det händer hela tiden spännande saker i våra klassrum. Som vi berättat har vi mycket utvecklingsarbete kring Matematiken – och vi var en av de skolor i kommunen där alla elever i sexan nådde målen, både i våras och nu vid höstbetygen. I veckan blev det klart att vi anställer vår första förste-lärare. Specialfokus för Gunilla Ulefors, som fick jobbet, blir att utveckla vårt arbete kring språkutveckling – ett lärområde som finns i alla ämnen – och som är grundläggande för både kunskapsinhämtning och demokrati. Årets Skapande skola-projekt, Berättarrummet,  är i full gång och alla barn kommer att göra minst ett besök i detta lustfyllda och utvecklande rum.

Ombyggnation av köket

Inom kort, närmare bestämt 3 februari,  startar den stora ombyggnationen av vårt kök. Det innebär att barnen i Åk 4-6  kommer att äta sin lunch på Björkskataskolan. Vi har lagt om schemat en aning så att barnen börjar sin lunchrast med utelek kl 11:30 och vid ca 12 går de tillsammans med lärarna iväg till Björkskataskolan för att äta lunch och efter det går de tillbaka till sina klassrum. Eleverna kommer att involveras i utformning av rutiner och regler kring detta för att det ska bli så smidigt som möjligt.

 Barnen i Åk F-3 kommer att ha sin ”matsal” i en del av personalrummet samt på fritids. Vi kommer att ha ett tillfälligt förberedelsekök i en del av personalrummet och maten beställs från Tunaskolans kök

Självklart innebär ombyggnationen en del omak, men vi har haft många möten och hjälp av både miljökontoret och andra kunniga för att få en så bra lösning som möjligt, och vi får ju se fram emot ett kök med bättre förutsättningar och kapacitet när allt är klart i juni.
Under ombyggnadstiden kommer huvudingången att vara stängd.

OBS! Viktigt!

Eftersom vi beställer ALL mat färdig och inte har några möjligheter att göra egen mat under ombyggnationen är det OERHÖRT viktigt att vi får veta om barnen är på skolan eller är lediga på loven samt att vi får sjuk och friskanmälan på barn som allergiska. Jag kan inte nog understryka detta. Tisdagen 7/1 kom det exempelvis dubbelt så många barn som var anmälda – om detta skulle hända under sportlovet hade vi stått utan mat för hälften av barnen. Jag vädjar till er att respektera detta!  Ring eller  SMS:a direkt till köket om du har ett barn som är allergiskt. Telefon: 45 48 48 eller 070/578 36 48

Frånvaroanmälan

Frånvaro: Som ni vet hade vi problem med Edwise före jul, men nu är portalen åter i funktion. Det innebär att sjukanmälan ska göras i edwise. Om du undrar över hur det går till hittar du här en enkel manual: http://smartass4.guider.nu/lulea/722.guide  Behöver du nå oss för personlig kontakt så kan du fortfarande ringa. Telefonnummer hittar du på vår hemsida

Skogen 0920-45 42 13 eller 072/510 46 63
Berget 0920- 45 41 81 eller 070/314 85 10

Åk 1-3: 45 41 83 eller 070/255 23 53

Åk 4:s klasstelefon: 070/248 07 44
Åk 5:s klasstelefon: 070/282 38 04
Åk 6:s klasstelefon: 070/282 53 12
Ansökan om ledighet görs fortfarande på samma sätt, genom att fylla i avsedd blankett och lämna till barnens närmaste lärare.

Gott nytt meningsfullt år!

Att få fira nyår är härligt. Vi får lämna det gamla. Ta med oss det som varit bra in i det nya och göra det ännu bättre. För oss nyårsälskare är skolan en perfekt miljö. Där får vi fira nyår två gånger. Dels det nyår vi delar med alla andra, dels när ett nytt läsår startar.

Roade mig en stund med att rekapitulera vad jag bloggat om 2013. En snabb resumé kan formuleras: Elever, IKT, matematik, lärarollen, elever (igen), skolutveckling och skolpolitik. Bra tankar som jag väljer att ta med mej vidare till 2014.

Kanske handlar mitt skol2014 egentligen om önskningar, men jag väljer att formulera dem som nyårslöften. Efter 10 år som rektor vet jag att tillvaron även styrs av mer eller mindre akuta händelser. Både i skolan och i samhället. Men det jag VILL ägna mitt skolår åt, och som därigenom bör få genomslag även i mina bloggningar är detta: Skolutveckling med fokus på formativ & varierad undervisning, IKT, kollegialt lärande och barnets bästa. Basen för att kunna göra det på ett bra sätt är att vi utgår från forskning och beprövad erfarenhet . Mitt eget viktigaste verktyg är ett demokratiskt ledarskap  och en miljö där alla – både barn och vuxna – tillåts att både lyckas och misslyckas, bli lyssnade på, förstår var vi ska och hur vi ska ta oss dit.

Alla sorters media har under hösten varit fyllda, på gränsen till överfyllda, av tankar kring var skolan ska och hur vi ska komma dit. Det är fantastiskt och inspirerande att läsa mycket av det som skrivs. Väldigt mycket grundar sig på vetenskap, ett verktyg som vi de senaste 3-5 åren verkligen kunnat dra nytta av.

Några exempel på inspirerande läsning: Nossebro, kontroll eller tillit, om läsning, programmering, elevhälsa, eleven i fokus.

En risk med allt detta fantastiska är dock att vi alla – lärare, rektorer, politiker och andra som förutsätts göra verklighet – blir både förvirrade och stressade. Trots att det egentligen är mycket enkelt –  Det finns ju en plan. Vi har en plan. Vår läroplan. Säkrar vi upp att vi planerar och tänker utifrån den, blandar upp med vår beprövade erfarenhet och ny forskning, och dessutom gör det i kollegial samverkan så blir det rätt. Då, och bara då, kommer våra elever att nå så långt de kan. Vårt bidrag till att göra världen bättre. Vad kan vara mer meningsfullt?

Jag önskar er ett nytt år där också du, tillsammans med andra, får vara med och göra världen bättre!