Plötsligt händer det!

Ni vet hur det är. Det är inte så ofta posten (vare sig digital eller analog) ger upphov till en obetvinglig vilja att göra en uppdatering på Facbook eller twitter. Eller nån annanstans för den delen. 
Men plötsligt händer det... i veckan  har jag fått en stark sådan känsla. Två gånger dessutom.
Förra fredagen damp det ner ett e-mal som sa: "Stort, stort grattis! Du har gått vidare och är en av 3 finalister till Microsofts Innovativa skolledarpris i samarbete med Lärarförbundet. Vinnaren annonseras på Skolledarkonventet torsdagen 27 februari." Jag visste att en kollega hade nominerat mig och jag hade blivit intervjuad av Eva Pethrus från Microsoft, men jag blev så helt häpen man kan bli. hela Sverige vimlar ju av innovativa skolledare... Om jag vinner eller ej återstår att se, men det känns verkligen, verkligen alldeles tillräckligt att ha blivit nominerad och dessutom kvar i finalen.
Att få vara skolledare med ambitionen att utveckla en skola tillsammans med engagerad och kompetent personal, engagerade föräldrar och underbara, drivkraftiga och omtänksamma elever, det är det roligaste och finaste uppdrag man kan ha. Det kan varken frånvaro eller närvaro av ett pris ändra på.
Sen var det då inte nog med det. Fredagen därpå kom ett pappersbrev. Den här gången stod det så här: "Grattis!! Er ansökan om finansiellt stöd från Facebook Luleå Datacenter har blivit beviljad med 50 000:- Pengar som vi har tänkt använda till utvecklade, kreativa och innovativa aktiviteter på fritids. Underbart!
Jodå, så plötsligt händer det... jag ska nog gå och köpa en lott nu...