Nya nycklar till framgång

Två av veckans dagar har jag varit helt uppslukad av Scandinavian Educational Technology Transformation. Förkortat SETT2013 handlar det om en mässa för alla som vill samtala, inspireras och lära sig mer om hur vi kan utveckla en moderna och framgångsrik skola med stöd av teknologi.
Just nu är mitt huvud fullt av osorterade och inspirerade tankar. Digitala verktyg är en självklar vardag i skolan idag, även om tillgång och kompetens skiftar. På Ormbergsskolan bygger vi sakta och säkert upp både tillgång och kompetens och tänker att det är elevernas lärande som står i centrum. Ett lärande som på allvar ska förbereda dem för framtiden. Det gör vi genom att se skolutveckling som en helhet där vi behöver utöka tillgången på digitala verktyg, men framförallt fortsätta på vår inslagna väg att utveckla den formativa undervisningen. Vår vision
"Elever som är medvetna om vilka mål de arbetar mot, var de befinner sig och som förstår  vilket nästa steg är för att nå målen, är elever med bästa förutsättningar att lyckas. Genom att vi på Ormbergsskolan använder bedömning för lärande ger vi eleverna dessa förutsättningar, liksom vi också ger lärare bästa möjlighet att se elevernas behov och vilken undervisning som fungerar bäst" känns efter mässan mer rätt än någonsin. 
Jag trodde att jag skulle komma hem fulladdad med kunskap om kreativa och lärande undervisningsappar och program, digitala läromedel och nya tekniska innovationer. Det gjorde jag. Men framförallt har jag fördjupat min insikt om vikten av att eleverna förstår vad målen för arbetet är, var de befinner sig i förhållande till målen och hur de ska göra för att komma dit. Vikten av att vi skapar förutsättningar för att eleverna får djupa ämneskunskaper parat med drivkraft, mod och kreativitet och en hel del redskap för hur vi ska fortsätta utveckla en innovativ och modern skola, där vi ser alla barns behov och förutsättningar. 
Min superkorta sammanfattning av en liten del av allt jag samlat på mig:
Ante Runnquist: Sveriges främsta framgångsfaktor är en skola som fostrar innovativa och trygga människor. Vi behöver se över användandet av skolans fysiska lärmiljö och koppla den till de förmågor LGR11 pekar ut.
Christian Lundahl: Det finns fantastiskt många verktyg för formativ bedömning (inte minst digitala) men de hjälper inte om man inte förstår de bakomliggande tankarna. Lärare ställer i snitt 18 000 frågor/år varav 25% är produktiva (så att de aktiverar elevernas hjärnor) Det är av oerhörd vikt att eleverna är aktiva i undervisningen för att något lärande överhuvudtaget ska ske.
Jannie Jeppesen och Frida Monsén: Det gör väldigt ont att lära sig. Att vara mitt i en lärandeprocess är att vara på gungfly och det är inte roligt. Roligt blir det däremot när man kommit ut på andra sidan och känner att man kan. För att lära sig måste man dessvärre befinna sig på gunfly ibland, och det är då det är viktigt att det finns någon som kan ge feedback och hjälpa till att ta nästa steg. Detta gäller elever såväl som vuxna som arbetar med skolutveckling
Sandra Wissting m.fl: För skolutveckling krävs en vision liksom tydliga mål. Tänk kreativt kring lokalanvändning, organisering och schemaläggning. RIP Jante. Fira motgångar lika mycket som framgångar och dela med dig av båda. När eleverna får egna datorer kommer individualiseringen att öka, det kräver än mer pedagogiska samtal bland lärarna.(Kolla in deras kreativa lärmiljöer via länken)
Lena Gällhagen: Sorterade in appar under undervisningsrubriker: Planera: ex. Poplet. Genomföra: Ex. Visual poetry. Synliggöra och publicera: Ex. Fotobabble. Reflektera och utvärdera: ex. mentometer
Johan Arnell & Jesper Grönlund: Rikta blicken mot mönster och heleter och skapa förståelse för struktur och mönster. Reframa. Ämnesintegrering spar tid. Ge bilder av kunskapskravens nivåer för att skapa förståelse för dem. Grunden i den formativa pyramiden är elevernas självvärdering, kamratbedömning och lärarens bedömning - lika värde på dessa tre, nästa nivår är skriftlig och muntlig bedömning, dessa två har inbördes lika värde - idag fokuserar vi mycket på lärarens bedömning och särskilt den skriftliga. 

Hans Renman och Kristina Björn: Tänk om! Tänk själv! Tänk nytt! Men lär av andra!
Ruben Puentedura: Om SAMR-modellen. Hur vi tillägnar oss IKT i undervisningen i steg - från att ersätta - förenkla - förändra för att slutligen omdefiniera och förbättra lärandet eftersom digitala verktyg öppnar nya möjligheter. Digitala verktyg snabbar inte på lärandet men fördjupar det, är ett av hans budskap.

Luleå hockey versus skolan

I Luleå pågår en härlig feber - Hockeyfeber. Även de som normalt inte är särskilt sportintresserad rycks med och hejar. Kanske lika mycket på sin stad som sitt lag. Spelarna är fokuserade och fantastiskt duktiga. Det är lätt att förstå att det ligger oerhört mycket träning bakom det spel vi som publik får ta del av.

Eftersom skolan ligger så nära mitt hjärta drar jag omgående paralleller  till elevernas hårda vardagsarbete mot sina mål. Målet att utveckla förmågor och färdigheter av vitt skilda sorter. Att kommunicera, att analysera, att handskas med information, lösa problem och förstå begrepp. Att utveckla kreativitet och samtidigt ha en bred kunskapsbank att ösa ur. Det gäller att vi vuxna - deras tränare - lyckas skapa förståelse för vilka mål de faktiskt arbetar emot, och även hjälper dem se sin egen utveckling - var de befinner sig i förhållande till målen och hur de ska ta sig vidare. Därvidlag är tränaruppdraget i skolan oändligt mycket svårare än hockeytränarens där sammanhangen och målen inte är komplexa på samma sätt som i skolan.

Jag får lust att hålla tal till våra fantastiska elever. Elever som kämpar och jobbar på dag efter dag trots att vissa av målen finns i ett avlägset fjärran: Det lönar sig att träna. utan träning kommer du ingen vart. Se på din skola som ett träningsläger. Se på dina lärare som dina coacher/tränare. Ta alla chanser att vara aktiv på lektionerna - all forskning visar att din hjärna utvecklas bäst när du är aktiv - ställ frågor, ge svar, du lär dej mycket mer på att säga "fel" än på att inte säga någonting alls. Det är faktiskt bevisat. Se till att du vet/får veta vad målet med undervisningen är. Se till att du får hjälp att lägga upp din plan för hur du ska komma framåt, när ni har era UP-samtal och utvecklingssamtal. Gläd dej när du har nått dina mål och får sätta upp nya. Vi gläds åt all din utveckling och all kunskap du bygger upp, för vi vet att det kommer att ge dej så mycket större möjligheter att göra det du vill göra i ditt liv. Vare sig du vill bli idrottsproffs, statsminister, lärare, vaktmästare, kock eller något annat så har du med dej inte bara kunskaper och förmågor i livet, du kommer också att ha nytta av att du lärt dig kämpa. Om du lovar att ta alla chanser du får så lovar jag att vi kommer att stå vid din sida och ge dej chanserna, hjälpa dej på vägen och applådera högst av alla.

Stor eller liten eller liten och stor

Stor eller liten. Liten eller stor. när det gäller gruppstorlek verkar det finnas en utbredd missuppfattning att Lliten alltid är att föredra. Årminsotne när det gäller skolklasser och fritidsgrupper. Bl.a. kuriren skrev i veckan om nedmonteringen av fritids, med fokus på just gruppstorlek.
Jag tycker att det är en berättigad oro eftersom ökad gruppstorlek ofta är en effekt av besparingar, men det finns också andra aspekter. Det är nämligen min övertygelse att stora grupper, rätt organiserade, kan öka kvaliten i verksamheten.
Jag ska ge exempel från min egen verksamhet:
Hos oss är fritids organiserat i två grupper med ca 70 barn i varje. Fritidslokalerna ligger vägg i vägg för att ytterligare kunna nyttja storgruppsfördelarna. Lokalerna är "rena" fritidslokaler och därför inredda för att passa denna viktiga verksamhet. Mogonfritids är en lugn historia för barnen med frukost i skolrestaurangen. Under skoldagen samverkar vi med skolan i bl.a. rastverksamhet. Efter skoldag och mellis gör barnen ett aktivt val utifrån ett antal aktiviteter som barn och personal kommit fram till i en demokratisk procss. Valen kan vara alltifrån skridskoåkning eller fri lek ute till skapande aktivitet, rollek med leklådor, "chill" i läsrummet och mycket annat. Vissa aktiviteter är lärarledda, andra inte. Alla barn markerar sitt val på "väljatavlan". En personal har rollen som löpare, dvs har översikt, svarar i telefon etc, medan de övriga kan fördjupa sig i aktiviteter och relationer. Genom att man är så pass många vuxna blir möjligheterna till meningsfulla och utvecklande aktiviteter betydligt större, flexibiliteten att möta barnen likaså. Dynamiken i en stor grupp ser vi som en av de största möjligheterna - många kamrater att leka och arbeta tillsammans med minimerar risk för utanförskap och ger fantastiska förutsättningar för ett gott socialt klimat.
Inspirationen till denna organisering fick vi dels när vi besökte förskolan Barncompaniet i Boden. En reggio-inspirerad förskola som mycket framgångsrikt bedriver en verksamhet där man samlar ca 40 st 4-5åringar i en förskolegrupp. Därefter besökte några av våra duktiga fritidspedagoger ett fritids i Stockholms innerstad med ca 300 inskrivna barn. Vi har även samma tanke kring våra skolklasser. Vi har klasser på mellan 30-45 elever av samma skäl som i fritidsverksamheten - för att barnen ska få ut så mycket som möjligt av de vuxna för sin utveckling och sitt lärande samt för att vi ska få ett gott, utvecklande och dynamiskt socialt klimat.
SJälvklart bedrivs nästan all undervisning/aktiviteter i mindre grupper (ca 5-20 beroende på aktivitet) Både i skolan och på fritids.
Det här är vår modell. En modell som både elever, personal och föräldrar är mycket nöjda med, och med vilken vi har skapat en god måluppfyllelse.
Det är inte alls säkert att modellen passar alla skolor, men den är ett bevis på att talet om resurser och kvalitet inte borde handla om gruppstorlek utan om resurser  och möjligheten att lokalt besluta om hur man ska använda dessa resurser. Organisationsmodeller är i sig nästan aldrig svaret på hur problem ska lösas, men de kan vara ett bra stöd för hur den pedagogiska idé som driver oss ska förverkligas.