Hipp hurra på Världsbokdagen!

För ca 200 000 år sedan utvecklade mänskligheten ett talat språk. Ett kommunikationsmedel som med all sannolikhet har varit avgörande för mänsklighetens utveckling och fortlevnad.

De äldsta formerna av skrivet språk har ca 5000 år på nacken och som följd av det utvecklades också läsförmågan.

På 1800-talet blev läskunnighet tack vare kyrkan och en allmän folkskola var svensks egendom. På samma sätt som en gång det talade språket revolutionerade utvecklingen, har det skrivna ordet och förmågan att ta till sig det utvecklat både individer och samhälle.

1994 var svenskarna de bästa läsarna i världen. Skälet till det var flera – framförallt hög skolstandard, men även fenomen som textade TV-program tillsammans med förväntningar och attityder.

Vi är faktiskt fortfarande goda läsare, men rimligtvis har ingen kunnat undvika att notera att läskunnigheten har sjunkit. Det gäller inte bara våra barn utan även vuxna. Förmågan att läsa är inte bara teknisk, det handlar också om att förstå vad man läser. Prova själv att läsa något du inte är insatt i eller ens intresserad av så förstår du vad jag menar.

Vi är många som oroar oss över den här utvecklingen. Läsning är ett av våra viktigaste redskap för att  få kunskap och förståelse om allt som hör till livet. Kunskaper man behöver för att kunna vara del i en demokrati, för att kunna försörja sig och kunna leva ett gott liv. Genom läsning utvecklas vi som människor – lär oss tänka abstrakt men utvecklar också vår fantasi. Utan en god förmåga att läsa blir livet helt enkelt fattigare och det är en direkt fara för samhällsutvecklingen.

Varför har det blivit så här? Ja, den frågan hänger också ihop med svaret på frågan vad ska vi göra för att vända utvecklingen?
Vi vet att svenskar använder hälften så lång tid till läsning som vi gjorde 1990. Det gäller vuxna och också våra barn.

Aldrig förr har det funnits så mycket skriven text. Aldrig förr har vi upplevt ett så stort engagemang från lärare, politiker, forskare, organisationer som vill vända utvecklingen.  Så förutsättningarna är goda.

Har du barn i din närhet: Läs, läs, läs. Läs för dem, läs med dem, läs själv och skapa därigenom ett läsengagemang.  I skolan tror jag ALDRIG tidigare medvetenheten om att jobba med läsförståelse genom bl.a. lässtrategier varit högre. Att bli en god läsare är ett hårt arbete som kräver uthållighet. Jag har inte full evidens, men en hel del som pekar mot att detta med uthållighet är en av de viktigaste faktorerna vi behöver ta hänsyn till.

Och ja, jag tror verkligen att ”Läslyftet” kommer att ha betydelse. En halv miljon är visserligen en aning mindre än de 650 miljoner som satsats på Matematiklyftet, men denna satsning vänder sig till alla lärare – språkutveckling är något vi måste jobba med i alla ämnen, så rätt använda är jag övertygad om att de kommer att göra skillnad.  Stor skillnad.

Med detta i minnet firar vi den 23 april Världsbokdagen. Unescos GD Irina Bokovas kloka ord får avsluta denna bloggning: Från papyrusrullar till kodex, från manuskript till trycksaker och digitala bärare – böcker har ändrat utseende många gånger genom historien. I alla sina format är böcker bärare av idéer och värderingar som människor har funnit värda att föra vidare.

Unesco vill att alla ska kunna få tillgång till denna oerhörda potential.  Utan kvalitetsutbildning så förblir bladen i en bok tysta. Böcker arbetar sällan ensamma: de får oss att läsa andra böcker, som i sin tur avslöjar sina skatter.

Tack till Gunilla Ulefors och Charlotta Lövbrant (engagerade lärare vid Ormbergsskolan, som skrivit ett läromedel om lässtrategier) för bilden.