Hejja, hejja våra elever!

I år kom den väldigt plötsligt. Kanske var det för alla extra helgdagar eller helt enkelt det faktum att det är så kul på jobbet. Helt plötsligt var det skolavslutning. Ett nytt år till ända, ett riktigt bra år för övrigt. Ett oerhört berikande matteutvecklingsprojekt till exempel. Både grupper och enskilda elever som gjort enorma framsteg - de där eleverna med stora konstaterade läs- och skrivsvårigheter som lämnar oss med fantastiskt fina betyg. Eller gruppen där det var så svårt med arbetsro, som nu jobbar så det bildligt talat ryker om den.
Idag firade vi allt det där med en skolavslutningshögtid. Barnen som sjöng och presenterade, solen som sken, flaggan som vajade och Den (obligatoriska) blomstertid nu kommer som inramning av alltihopa. Efter mina många år i skolan känns det i hjärtat varje gång.
På vägen hem kom 10 lastbilar med flaken fulla av vackra och lyckliga studenter. Några av dem har varit elever på Ormbergsskolan. Bilden gjorde mig så rörd att tårarna började rinna.
Rektors tal på skolavslutningen  ska vara kort. Det var mitt. Jag avslutade med att skicka med några råd till våra sexor - de där som började hos oss 2008, och som sen dess har vuxit både på längden, bredden och alla möjliga håll, men kanske mest av allt på insidan:
Se till att du omger dej med människor som kan ge dej stöd och uppmuntran. Men för att du ska få det måste du också själv vara en sån. Som ger stöd och uppmuntran
Om du ska bli bra på något så finns det bara en väg - hårt arbete. Det finns inga genvägar. Ge inte upp om det tar emot. Kanske är det då du har som mest glädje av de där som finns runtomkring. Som stöttar.
Ta vara på de möjligheter som kommer i din väg. Säg heller ja än nej.
Då kan du bli vad du vill. Då kan du förändra världen. Och. Du kommer att finnas kvar i våra hjärtan och tankar och kom ihåg att vi på Ormbergsskolan tillhör de där som alltid kommer att tro på dej, och Hejja på dej.