Hipp hurra på Världsbokdagen!

För ca 200 000 år sedan utvecklade mänskligheten ett talat språk. Ett kommunikationsmedel som med all sannolikhet har varit avgörande för mänsklighetens utveckling och fortlevnad.

De äldsta formerna av skrivet språk har ca 5000 år på nacken och som följd av det utvecklades också läsförmågan.

På 1800-talet blev läskunnighet tack vare kyrkan och en allmän folkskola var svensks egendom. På samma sätt som en gång det talade språket revolutionerade utvecklingen, har det skrivna ordet och förmågan att ta till sig det utvecklat både individer och samhälle.

1994 var svenskarna de bästa läsarna i världen. Skälet till det var flera – framförallt hög skolstandard, men även fenomen som textade TV-program tillsammans med förväntningar och attityder.

Vi är faktiskt fortfarande goda läsare, men rimligtvis har ingen kunnat undvika att notera att läskunnigheten har sjunkit. Det gäller inte bara våra barn utan även vuxna. Förmågan att läsa är inte bara teknisk, det handlar också om att förstå vad man läser. Prova själv att läsa något du inte är insatt i eller ens intresserad av så förstår du vad jag menar.

Vi är många som oroar oss över den här utvecklingen. Läsning är ett av våra viktigaste redskap för att  få kunskap och förståelse om allt som hör till livet. Kunskaper man behöver för att kunna vara del i en demokrati, för att kunna försörja sig och kunna leva ett gott liv. Genom läsning utvecklas vi som människor – lär oss tänka abstrakt men utvecklar också vår fantasi. Utan en god förmåga att läsa blir livet helt enkelt fattigare och det är en direkt fara för samhällsutvecklingen.

Varför har det blivit så här? Ja, den frågan hänger också ihop med svaret på frågan vad ska vi göra för att vända utvecklingen?
Vi vet att svenskar använder hälften så lång tid till läsning som vi gjorde 1990. Det gäller vuxna och också våra barn.

Aldrig förr har det funnits så mycket skriven text. Aldrig förr har vi upplevt ett så stort engagemang från lärare, politiker, forskare, organisationer som vill vända utvecklingen.  Så förutsättningarna är goda.

Har du barn i din närhet: Läs, läs, läs. Läs för dem, läs med dem, läs själv och skapa därigenom ett läsengagemang.  I skolan tror jag ALDRIG tidigare medvetenheten om att jobba med läsförståelse genom bl.a. lässtrategier varit högre. Att bli en god läsare är ett hårt arbete som kräver uthållighet. Jag har inte full evidens, men en hel del som pekar mot att detta med uthållighet är en av de viktigaste faktorerna vi behöver ta hänsyn till.

Och ja, jag tror verkligen att ”Läslyftet” kommer att ha betydelse. En halv miljon är visserligen en aning mindre än de 650 miljoner som satsats på Matematiklyftet, men denna satsning vänder sig till alla lärare – språkutveckling är något vi måste jobba med i alla ämnen, så rätt använda är jag övertygad om att de kommer att göra skillnad.  Stor skillnad.

Med detta i minnet firar vi den 23 april Världsbokdagen. Unescos GD Irina Bokovas kloka ord får avsluta denna bloggning: Från papyrusrullar till kodex, från manuskript till trycksaker och digitala bärare – böcker har ändrat utseende många gånger genom historien. I alla sina format är böcker bärare av idéer och värderingar som människor har funnit värda att föra vidare.

Unesco vill att alla ska kunna få tillgång till denna oerhörda potential.  Utan kvalitetsutbildning så förblir bladen i en bok tysta. Böcker arbetar sällan ensamma: de får oss att läsa andra böcker, som i sin tur avslöjar sina skatter.

Tack till Gunilla Ulefors och Charlotta Lövbrant (engagerade lärare vid Ormbergsskolan, som skrivit ett läromedel om lässtrategier) för bilden.

Kom och hälsa på vetja!

Åh, vad jag önskar att fler fick chansen att vara med i skolan. Vara med i klassrummen. Får se och insupa känslan av arbetsglädje och lärande. Jag unnar verkligen alla att få ta del av det.

I går hälsade jag på hos våra ettor och fick vara med och träna på sammansatta ord, motsatsord och andra intressanta ord ”Yes, sammansatta ord är så roliga” sa lilla L och så satte dom igång och ville aldrig sluta. Alla var med, alla såg lyckliga ut och när jag intervjuade dem en och en efteråt  kunde de berätta vad de lär sig på dagarna, och alla, precis alla tycker att skolan är BARA rolig. Ja, sen kom det ju fram saker som de tycker kan bli bättre, och det är ju lika fantastiskt det – att de har förslag på hur skolan kan bli bättre och att de kan uttrycka det.

Gjorde ett inhopp hos treorna. Samma fantastiska lärande och samma känsla av arbetsglädje. De jobbade med bl.a. små matteproblem och ”det är ju nästan det roligaste som finns” sa E. Blev själv helt lycklig av att höra hur de resonerade sig fram till lösningar tills de hamnade rätt. Sen pratade vi litet om vad det tycker om matematik som företeelse. Hur intressant är det? Hur viktigt är det? Jag blev själv litet förvånad över att det skiljde ganska mycket mellan vad killarna och tjejerna tyckte. Både när det gällde hur intressant och hur viktigt de tyckte att det var. Här har vi någonting att jobba med.

Hos tvåorna tränade man på läsförståelsestrategier. ”Innan man börjar läsa en bok kan man lista ut vad den handlar om” berättade H.

Femmorna skrev berättelser. Med hjälp av ett kreativt digitalt verktyg som heter Story bird valde och vrakade de bland de mest fantastiska konstverk att använda som inspiration och illustrationer till sina berättelser. Arbetsro och arbetsglädje.

Idrott med fyrorna – samarbete, svett och …även här arbetsglädje.

Hos sexorna är det mycket Nationella prov just nu. Bra uppgifter som inte bara visar att våra elever har väldigt goda kunskaper.  Att genomföra proven är också i sig ett tillfälle till lärande.

I förskoleklassen har de precis startat ett twitterkonto. För att synliggöra barnens vardag och lärande. Kul tycker barnen. Och det tycker jag också. Verkligen.

När jag till slut hann kika in på fritids var det en klassiker på gång – Påskinnovationer. Alltså inte pyssel utan mer skapande. Fick en underbar liten kyckling med mig därifrån.

Ja, men oj vad det händer många viktiga saker i våra klassrum. Och ursäkta mej, men jag är till råga på allt väldigt nöjd med de resultat våra elever presterar.

Att det sen finns mycket att utveckla i skolan är en annan sak. Ska vi vara en framtidsverkstad måste vi hela tiden utvecklas vidare, i takt med och tillsammans med våra elever.

Jösses, vilket roligt och lärande jobb jag har. Kom och hälsa på vetja!