Idag har jag tillsammans med några hundra andra Luleåbor tagit chansen att visa att jag tror på skolan i Luleå. Det gjorde jag genom att demonstrera mot de planerade nedskärningarna. Trots att man sedan 2005 har sparat drygt 65 miljoner kronor så ligger Luleå i klar topp över hur många lärare som nu sägs upp. Bara det i sig är något att försöka förändra.
Min 18-årige son undrar vad jag tror mig åstadkomma genom att demonstrera. Mitt svar är att det är ett av många sätt att jobba för en skola med hög kvalitet = många kompetenta och engagerade lärare. Ett sätt att både visa och känna att vi är många som faktiskt tycker så.
Demonstrationen avslutades med ett panelsamtal/debatt mellan representanter från alla kommunala partier (utom Kd). Bitvis blev det ett rätt tröttsamt samtal där Det röda laget skyllde på regeringen och Alliansen på det lokala stora partiet. dock framskymtade också konstruktiva tankar om hur man kan och måste prioritera skolan i tider när pengarna inte räcker till allt. Jan Nyberg, som var moderator för det hela avslutade med att fråga politikerna om de tycker att detta är tillräckligt viktigt för att man ska kunna ta varandra i hand och hitta konstruktiva lösningar. Kanske övertolkar jag svaret positivt - det får framtiden utvisa - men jag ser hoppfullt på vad som händer på kommunstyrelsens möte på måndag. Så att det oroande rykte en av journalisterna spred inte behöver bli verklighet - att elevpengen kommer att sänkas.
