Om lärarvikarier...

Dagens möte med vår Lokala styrelse  fylldes i vanlig ordning av spännande infallsvinklar på skolutveckling. Hur lång tid tar det att implementera nya arbetssätt? Vilken information från skola till hem är viktig? Digitalisering och fostran i cybervärlden. Fritidshemmens roll.
En nog så viktig fråga var den om hur vi kan kvalitetssäkra att vi får (bra) vikarier. Både en och annan artikel har skrivits om vikariebristen i våra länsmedia på sistone. På skolorna i Luleå är den en realitet som skapar mycket frustration. Den sammanställning vi gjort visar att drygt hälften av alla vikariat vi har behövt under våren har tillsatts. Vad göra åt detta? Några kreativa tankar från styrelsen:
1. Är det verkligen rimligt att vi förväntar oss att människor utbildar sig i 5 år för att springvikariera?
2. Finns det möjlighet att anlita lärare under utbildning eller andra studenter med spetskompetens? En matematiker som mattelärarvikarie - kan det vara sämre än ingen vikarie alls? Kan vi starta ett sånt bemanningsföretag?
3. En egen pooltjänst i huset. Hur kan vi räkna hem en sådan tjänst både kvalitetsmässigt och ekonomisk?
4. Kan vi lägga in all planerad utbildning i en läsårsplan och långt i förväg undersöka vilka andra större utbildningar som är på gång i kommunen - för att ha god framförhållning?
5. Blir frustrationen mindre om det finns någon som samordnar vikariaten på varje skola, eller i varje arbetslag?
Fyra av dessa tankar beslutade vi att gå vidare med.
En annan sak vi jobbar hårt med när det gäller detta är att se till att vikarier vill jobba på vår skola. Med ett bra bemötande, goda förutsättningar och väl fungerande elevgrupper tänker vi att vi vill skapa ett sug från lärarvikarier efter varje vikariat vi erbjuder.
Om vi får vikarier när vi behöver, kommer också våra ordinarie lärare att ha en bättre arbetssituation. En bättre arbetssituation skapar förutsättningar för hög närvaro, så i slutändan hoppas vi att vi inte behöver anlita så många vikarier överhuvudtaget.
Hur man än ser det så handlar allt i slutändan om att eleverna ska få en god skolgång med stor kontinuitet. Trevlig helg!

Lika eller likvärdigt?

En färsk rapport från skolverket bekräftar ännu en gång att likvärdigheten minskar i svenska skolor. Detta faktum har oroat oss länge. En genomgående princip när vår nya skollag utarbetades var just frågan om likvärdighet. Självklart ska våra fina barn ha rätt till en likvärdig utbildning. Därför är det bra att skolverket belyser frågan.
Frågan om varför det blivit så är  komplex. I skolor med många motiverade elever har lärare högre förväntningar på eleverna (höga förväntningar=framgångsfaktor). Motiverade och "duktiga" elever spiller av både motivation och kunskaper på sina kamrater (positiva kamrateffekter=framgångsfaktor). En bidragande faktor anser man även att det fria skolvalet har varit och menar att medicinen är att förstärka resurstilldelningen till skolor där socioekonomiska faktorer spelar stor roll. I Luleå fördelas en del av elevpengen utifrån föräldrars utbildningsbakgrund, föräldrars modersmål samt kön. Man gör även särskilda satsningar där resultaten är låga.

Det finns dock en riskfaktor att lyfta frågan isolerad. Vad tänker föräldrar som läser om detta? Skrämd noterar jag att man i artiklar om rapporten benämner skolor som "dåliga" eller "sämsta". Vilka skolor höjer vi respektive sänker vi förväntningarna på? Det är viktigt att komma ihåg att det finns strålande exempel på skolor med hög andel lågutbildade eller invandrande föräldrar där eleverna lyckas väldigt bra, liksom det finns skolor med goda socioekonomiska förutsättningar där eleverna lyckas dåligt.
Från John Hatties omfattande forskning vet vi att även om hemmet har betydelse så är den dominerande faktorn för goda skolresultat läraren och undervisningen. Det betyder inte att skolor, lärare och undervisning ska vara lika. Snarare tror jag vi ska uppmuntra mångfald och olikheter och valmöjligheter. Idag sägs att bara vissa familjer har möjlighet att välja skola. Vad skulle hända om man suddade ut det hindret? Åtminstone som ett tankeexperiment. Sen finns ytterligare en problematik - likvärdigheten mäter i detta fall endast meritpoäng - finns det andra områden skolan ska erbjuda likvärdighet i?
Skolan ska självklart vara likvärdig. Låt oss ta skolverkets rapport som ett tillfälle att påminnas och reflektera på att likvärdighet innebär att "alla elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare".    Portalparagrafen i skollagen