Klart med betyg från År 6

Så blev det då bestämt. Det BLIR betyg från År 6. Som ett av de sista besluten för året fattade riksdagen det länge väntade beslutet.
Betyg är en fråga som får mångas känslor att svalla. Själv tillhörde jag dem som på 70-talet bar rockknapp med "Betygsfri skola", och vilt diskuterade saken med mina stofila lärare (som tyckte att det var nödvändigt med betyg).
Jag har fortfarande inte ändrat mig. I ett avseende. Det betygsystem som då fanns är jag fortfarande emot. Däremot ser jag nästan bara fördelar med att fortsätta på den inslagna vägen, med att ge feedback genom skriftliga omdömen, utecklingssamtal etc. Med betyg kan vi bli ännu tydligare. Men betyg får aldrig tränga undan den IUP-process som vi nu börjar få snurr på.
Johan Kant bloggar klokt om betygsbeslutet. Christian Lundahl som han refererar till, kommer f.ö. till Luleå 1 februari. ska bli intressant hur han tänker i skenet av att det verkligen blir betyg. Då är det ju föga konstruktivt att bara vara emot.

Julbrev till våra föräldrar!

Den 31:a höstterminen i Ormbergsskolans historia har passerat. Det är en stor ynnest att få vara del i att bilda och fostra våra elever. När jag tar mig tid att delta i verksamheten blir jag alltid lika glad över den arbetsglädje och det goda sociala klimat jag upplever.
Varje termin får eleverna svara på frågor hur de upplever klimatet, sin arbetsro, lokaler och andra viktiga saker som berör dem. Vi brukar ha mycket goda resultat, och denna gång var resultatet ännu bättre. 97,5% av eleverna uppger att de trivs bra eller mycket bra på skolan.
Det som inte fått lika goda resultat var deras upplevelse av toaletter och omklädningsrum. Under jullovet pågår därför viss ombyggnation av omklädningsrum och översyn av toaletterna är på gång.
Våra återkommande begivenheter med FN-vecka där vi bl.a. fick uppskattat besök av ungdomar från IVIK-programmet, fackeltåg, skoljogg, lucia, föreställningar och Öppet hus har som vanligt gett extra krydda åt vardagen. Vi planerar för möjligheten att utveckla Öppet hus så att ni som föräldrar ska få ännu bättre insyn i undervisningen.
Inför höstterminen tog vi själva över driften av skol-måltiderna. Det har varit en viktig åtgärd som stärkt vi-känslan i skolan och gett eleverna större inflytande över det som händer i skolrestaurangen. Det blev en hård inkörsperiod för våra ”kockor” men allt eftersom har verksamheten stärkts och den 13/1 blir det nyinvigning av vår fina restaurang Guldkrogen (som barnen bestämt att den ska heta).
När det gäller verksamhetsutveckling vid Ormbergsskolan så jobbar vi på flera fronter. På agendan står bl.a. utveckling av hur vi använder IT-verktygen. Det handlar både om redskapen (datorer, digitala whiteboard mm) och om kompetensutveckling för pedagogerna. Under våren utrustas skolan med trådlöst nätverk vilket underlättar användandet.
Det mesta av utvecklingsarbetet kretsar annars runt den nya läroplanen med kursplaner och den nya skollagen som bl.a. stärker kravet på arbetsro och föräldrainflytande.
Samverkan med er föräldrar är efter lärarnas kompetens och engagemang en av de allra viktigaste förutsättningarna för barnens framgångar. Här är vi på Ormbergsskolan ovanligt lyckligt lottade. Ert engagemang, både i era egna barn, andras barn och skolans utveckling, är ovärderliga. Utöver vardagssamverkan har hösten varit fylld av flera föräldramöten – bland dem finns besök av skolpolis Bertil Sandström, föreläsning av Mats Andersson om internet, beskrivning av IUP-processen, öppet hus och de möten som Lokala styrelsen haft – ett alldelens särskilt tack vill jag rikta till styrelsen som satsat både tid, kunskap och engagemang. Under våren kommer sexornas föräldrar att bli inbjudna till föräldramöten omkring droger och tobak, i samarbete med Tobaksfri duo.

Jag önskar er alla en härlig jul och ett gott nytt år !
Birgitta Tornberg

Vi vill ha mer jul...

Det går inte att förneka längre. Det är inte ens lönt att försöka hålla uppe ångan.

Kanske är det kylan och mörkret. Möjligen är det vetskapen om att ledighet finns inom räckhåll. En del är säkert det faktum att många har jobbat hårt rätt länge.

Trötthetsfaktorn är hög.

Som tur är är också mysfaktorn hög den här näst sista skolveckan.

Varvat med alldelens vanlig undervisning är det jul, jul och litet till jul på programmet.

Måndagens lussande var succé. På skolan var det femmorna som gjorde jättefina prestationer. Först på skolan sen på Lulsundets äldreboende. På förskolan kom hela gänget intassande som lucior, luciatärnor, tomtar, pepparkaksgubbar och gummor. Alla lika underbart fina, och alla fyllde de våra hjärtan med värme.

Nu återstår julfester, julsjung, jullunch, julpyssel och allting annat som börjar på ordet jul.

(L)ju(v)ligt!

Pisa. Igen. och lite McKinsey

Som väntat har rapporteringen om Pisa-undersökningen varit omfattande. Både i "gammalmedia" och i bloggosfären.
Visst finns det anledning att vara orolig. Undersökningen visar en tydlig trend. Svenska ungdomars läsförståelse har minskat, inte bara i förhållande till andra länder. De matematiska och naturvetenskapliga förmågorna likaså.
Någon menar att materialet inte bygger på den svenska läroplanen. Skolverket som sammanfattat rapporten menar att det gör den visst. Och det jag läser under exempelvis läsförståelse om att inhämta, sammanföra, tolka, reflektera och utvärdera känns både välbekant och relevant.
Andra säger att det låga resultatet beror på hög andel invandrarelever. Kan ha en viss relevans, men att även den gruppens förmågor minskats, och dessa elever ligger långt under genomsnittet för elever med utlänsk bakgrund i andra länder.
Någon skriver "Är det inte snarast en lättnad att vi inte ligger i samma klass som Sydkorea och Japan". I många sammanhang skulle jag hålla med, men jag kan inte tycka att det är något att stoltsera med att våra elever har sämre läs- matematik och naturvetenskapliga förmågor och kunskaper än de. I andra sammanhang är jag ganska säker på att våra elever presterar bättre än dem. Det är Japan, Sydkorea, Kanada och Nya Zeeland som tillsammans med listettan Finland ligger i topp.
Det finns många intressanta slutsatser i undersökningen. T.ex. vilka faktorer som har betydelse för elevernas resultat. En viktig faktor i Sverige visar sig vara relationen mellan lärare och elev samt det diciplinära klimatet (är det arbetsro t.ex.). Här har en tydlig förbättring skett. Andelen som uppger att eleverna tystnar när läraren säger till har ökat från 57% till 71%. En annan viktig faktor - att elever som upplever att man behöver stöd får det - har ökat från 78% till 82%.
Detta tror jag har stor betydelse för framtida resultat.
En annan liten men pikant faktor är läsförmåga och anvädning av nätet: Det visar sig att svenska pojkar läser på nätet mer än OECD-genomsnittet medan flickorna läser mindre. Elever som läser ofta på nätet visar en bättre läsförmåga än elever som läser sällan. Större är självklart sambandet mellan läsförmåga och hur ofta man läser skönlitteratur. En oroande tendens i det sammanhanget är att sverige utmärker sig som ett land där skillnaden i läsförmåga är starkast kopplad till läslust. De elever som tycker om att läsa tränar självklart mer. Vi vet att läsförståelsen är hårt kopplad till hur man lyckas även i andra ämnen, möjligheten att ta plats i samhället och förmågan att förstå både omvärld och sig själv. Här finns kanske min starkaste oro.
Samma dag som Pisa presenterades Mckinseyrapporten How the worlds most improved schoolsystems keep getting better. Här finns måhända svaren på hur vi går vidare...

pisa visar vägen

Skulle så himla gärna vilja kommentera den nya PISA-jämförelsen/undersökningen som presenteras idag, men hinner inte eftersom jag strax ska på jul-kul på Teknikens hus med personalen
:-)
Hinner dock förmedla intressant läsning om densamma:
DN idag
SvD här
Skolverkets pressmeddelande
Rapporten
Finns både hopp och mörker. Bifogas även med råd om hur den goda skolan byggs. Återkommer

Guldkrogen. Så det så.

"Nu måste det bli klart, vi har ju hållit på hela terminen" Tyckte Linnea.
Och det var ju sant, så då räknade vi ihop alla rösterna. Resultatet var glasklart. En övertygande majoritet hade röstat på Guldkrogen.
Det handlar om vår skolrestaurang. Den kommer att bli nyinvigd efter jul. Bättre, mysigare och mer restauranglik.
Den 13 januari smäller det. Då öppnas Guldkrogen.
Någon enstaka elev var tveksam. "Är det inte på krogar man serverar öl" Tyckte Simon.
Någon vuxen var också litet tveksam, hade heller velat att den skulle heta Mat & mys.
För säkerhets skull har vi kollat upp betydelsen. Så här förklarar Wikipedia:
"Krog är från början ett landsvägsvärdshus eller utvärdshus. Krog är numera i allmänt språkbruk (slang) en benämning på restauranger i allmänhet. Möjligen är detta bruk påverkan från danskan, där ordet även i vårdat tal innebär en restaurang i allmänhet"
Så det så. Guldkrogen. Stans senaste tillskott i restaurangbranchen.

Framtidens skola

Jag har ägnat min söndaförmiddag åt att skriva på en inlämningsuppgift till min Rektorsutbildning. Att jobba och plugga samtidigt är rätt tufft. Men också så oerhört stimulernade. Just denna uppgift handlar om en undersökning jag ska göra hos min kollega Urban på Furuparksskolan. Där vill man gärna veta hur arbetet med Lokala pedagogiska planeringar har påverkat elevernas delaktighet och ansvar för sitt lärande. För att göra det på ett bra sätt får jag tillfälle i att fördjupa mig i både forskningsmetodik, kvalitetsutvecklings, lärande och aktuell forskning.
En av flera forskningsrapporter jag hänvisar till i mitt arbete kommer att vara Kairosfuture rapport Skola 2021. Spännande läsning för en skolnörd. Utifrån ett gediget arbete har man formulerat två framtidsscenarier utifrån ganska vitt skilda perspektiv. vilka kompetenser är det egentligen som kommer att krävas i framtiden? Svaret är kanske att det kan vi inte veta, och då är det det vi ska rusta våra barn för.