Pisa. Igen. och lite McKinsey

Som väntat har rapporteringen om Pisa-undersökningen varit omfattande. Både i "gammalmedia" och i bloggosfären.
Visst finns det anledning att vara orolig. Undersökningen visar en tydlig trend. Svenska ungdomars läsförståelse har minskat, inte bara i förhållande till andra länder. De matematiska och naturvetenskapliga förmågorna likaså.
Någon menar att materialet inte bygger på den svenska läroplanen. Skolverket som sammanfattat rapporten menar att det gör den visst. Och det jag läser under exempelvis läsförståelse om att inhämta, sammanföra, tolka, reflektera och utvärdera känns både välbekant och relevant.
Andra säger att det låga resultatet beror på hög andel invandrarelever. Kan ha en viss relevans, men att även den gruppens förmågor minskats, och dessa elever ligger långt under genomsnittet för elever med utlänsk bakgrund i andra länder.
Någon skriver "Är det inte snarast en lättnad att vi inte ligger i samma klass som Sydkorea och Japan". I många sammanhang skulle jag hålla med, men jag kan inte tycka att det är något att stoltsera med att våra elever har sämre läs- matematik och naturvetenskapliga förmågor och kunskaper än de. I andra sammanhang är jag ganska säker på att våra elever presterar bättre än dem. Det är Japan, Sydkorea, Kanada och Nya Zeeland som tillsammans med listettan Finland ligger i topp.
Det finns många intressanta slutsatser i undersökningen. T.ex. vilka faktorer som har betydelse för elevernas resultat. En viktig faktor i Sverige visar sig vara relationen mellan lärare och elev samt det diciplinära klimatet (är det arbetsro t.ex.). Här har en tydlig förbättring skett. Andelen som uppger att eleverna tystnar när läraren säger till har ökat från 57% till 71%. En annan viktig faktor - att elever som upplever att man behöver stöd får det - har ökat från 78% till 82%.
Detta tror jag har stor betydelse för framtida resultat.
En annan liten men pikant faktor är läsförmåga och anvädning av nätet: Det visar sig att svenska pojkar läser på nätet mer än OECD-genomsnittet medan flickorna läser mindre. Elever som läser ofta på nätet visar en bättre läsförmåga än elever som läser sällan. Större är självklart sambandet mellan läsförmåga och hur ofta man läser skönlitteratur. En oroande tendens i det sammanhanget är att sverige utmärker sig som ett land där skillnaden i läsförmåga är starkast kopplad till läslust. De elever som tycker om att läsa tränar självklart mer. Vi vet att läsförståelsen är hårt kopplad till hur man lyckas även i andra ämnen, möjligheten att ta plats i samhället och förmågan att förstå både omvärld och sig själv. Här finns kanske min starkaste oro.
Samma dag som Pisa presenterades Mckinseyrapporten How the worlds most improved schoolsystems keep getting better. Här finns måhända svaren på hur vi går vidare...