Äntligen LGR 11 i handen!

Igår var det lilla julafton på skolan. Efter låååång väntan kom brevbäraren med paketet vi alla väntat på. Det som innehöll våra nya läroplaner. Efter att ha läst på nätet, samtalat och diskuterat allt det nya kändes det högtidligt att också kunna hålla alla orden i handen.

Det sägs att den förra läroplanen tog 10 år att implementera. Det kommer att vara annorlunda med den här. Den har varit efterlängtad. Det är oerhört många lärare som har varit delaktiga i processen att ta fram den. Den bygger på samma kunskapssyn som den gamla, och innehållet är framförallt ett förtydligande av den gamla. Det är den första läroplanen sen de digitala verktygen på allvar tagit plats i skolan. Något som även syns i själva implementeringsarbetet. Skolverkets egen Youtubekanal är ett utmärkt medium för detta.

Kanske är det så att tankarna i vår gamla läroplan kommer i bruk först nu när vi börjar jobba efter den nya.

Glädje över lärande och annat

Lärares engagemang tar sig olika uttryck. Glädjen över elevers framsteg är ett. Mötte igår läraren som hade funderat över hur hon skulle få H att ta steget från att konsekvent använda versaler till att använda även den gemena sorten. Lock och pock fungerade inte. Inte något annat heller. I redogörelsen för hur hon beslutsamt tog itu med saken kunde jag bocka av 1. Tala om vilket målet var 2. Motivera målet 3. Tala om att h kunde nå målet 4. Tala om att hon skulle hjälpa h nå målet 5. Identifiera vad som var svårt 6. Hitta ett vardagssammanhang som h kunde relatera till 7. Skapa en relation. 8. följa upp hs jobb 9. Ge feedback.

Resultat: en fantastiskt välskriven text med "gement & versalt" använt på ett korrekt sätt. En genomglad och genomnöjd H och en, om möjligt, ännu gladare och nöjdare lärarinna.

En härlig skolbild att avsluta veckan med.

Min egen absoluta höjdpunkt har varit helt privat - jag har blivit mormor till en liten Johannes. Jag tänker att detta kan vidga mitt perspektiv även på skolan. Mormorsperspektivet. Det känns bra.

:-)

Schack-nytt

För några månader sen kapande våra fyror hem en finalplats i Schackfyran. Ända sen dess har våra fantastiska föräldrar och elever jobbat hårt för att få ihop medel i tillräcklig mängd för att kunna genomföra resan ner till Globen. De har sålt surdegsbröd, samlat pantflaskor, sökt sponsorer... Det har gått många timmar att samla pengar och planera. Gissa om glädjen nu är stor över att ha lyckats! Som eleverna säger "Det känns mycket roligare att vi har fått jobba för resan"

För en tid sen intervjuade jag våra sexor. "Vilket är ditt roligaste minne du tar med dej från Ormbergsskolan?" ALLA elever sa samma sak. Tveklöst. När vi åkte med schack-fyran till Globen.

Nu håller vi tummarna den 19 maj. För alla duktiga schackspelare. Här kan du höra dem berätta om resan i ett Nord-nyttreportage

Med evidens som grund

Tänk om skolans verksamhet var evidensbaserad! utropar idag Karin Bojs på DN-vetenskap.

Ja, vad ska man säga? I skollagens portalparagraf står att läsa "Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet" och jag blir knappast emotsagd om jag säger att vår läroplan - Lgr 11 bygger på just vetenskaplig grund. De forskare/teoretiker som kommit att forma det tänk som ligger till grund är bl.a. John Dewey och Leo Vygotskij. De forskade inom de psykologiska, filosofiska och pedagogiska vetenskapsområdena. Karin Bojs vill ta ytterligare steg och beskriver det vetenskapliga fält där modern hjärnforskning, psykologi och pedagogik smälter samman. Hon beskriver spännande forskning som visar att vår läroplan ligger helt rätt, och vi som jobbar i skolan behöver inte huka för debattörer som eventuellt säger något annat.

Ett exempel:

En grupp elever fick läsa olika biologitexter om t.ex. röda blodkroppar. Grupp ett fick läsa igenom texten vid ett längre pass. Grupp 2 fick dela upp läsningen på fyra kortare tillfällen. Grupp 3 fick rita diagram (konceptkartor) över hur saker hängde ihop och grupp 4 fick läsa texten, lägga undan boken och skriva ner vad de just hade läst. Alla höll på lika lång tid. Efter en vecka genomfördes ett prov, men dessförinnan fick eleverna uppskatta hur de skulle klara sig. Hur det gick? Grupp 4 var mest pessimistiska men visade sig klara sig bäst - 67% rätt, medan de som ritade diagram fick 45% rätt och grupperna som bara läste fick 30 % (Grupp 1 och 2 - som klarade sig sämst hade varit mest optimistiska inför testet).

De slutsatser jag utläser av den forskning som redovisas är att elevernas delaktighet är avgörande för lärandet.

Andra lärdomar vi kan göra av de resultat som beskrivs är att fysisk rörelse och kondition har avgörande betydelse. Att både repetition och tester är viktiga delar av lärandet. Att lågstadiebarns resultat i matte hänger ihop med hur de processar antal (föremål). Somt har skolan börjat tillämpa på allvar på senare år (daglig fysisk aktivitet) annat har månne varit på väg ut, men kommer nu tillbaka, om än i en sundare form (prov och tester).

På utbildning

Jag befinner mig på träff med min rektorsutbildning. Det är inspirerande, arbetsamt, kul, stundtals förvirrande och framförallt lärande.

I hjärnan simmar ännu mestadels osorterade tankar och kunskaper runt och försöker hitta nånstans att ankra upp.

Nya frågor uppstår i samma takt som svaren: Hur kan jag hitta den bästa vägen till framgång genom att ta del av forskning om hur andra skolor nått framgång? Hur ska jag förstå vad som händer i klassrummet - samhällets viktigaste rum - om jag inte hittar tiden att vistas där? Vad är det viktigaste jag gjort det senaste året för att skapa skillnad i verksamheten?

Nya frågor som leder till nya lärdomar.

Och ja, vi har diskuterat ifall skolk ska redovisas i betygsdokumenten. Och nej, vi tycker inte lika. Vi har skolplikt - det räcker alltså inte att nå målen, man ska delta i undervisningen, och utifrån det verkar det självklart att att skolk redovisas. Det finns samtidigt elever som inte orkar komma till skolan för att skolan inte kan möta deras behov, är det då rimligt att markera frånvaron som skolk? Som vanligt är ingenting svart eller vitt.

Tyck till!

Jag har tidigare skrivit om Aftonbladets "Live-granskning" av skolan.
Där finns nu möjlighet att både tycka till om och betygssätta din skola.
Ta chansen klicka här och rösta & tyck till!

Flygande mattan

Pedagoger har ofta väldigt många strängar på sin lyra, och när de sen samverkar med alla sina lyror - ja, då blir resultatet därefter. Då räcker inte ordet lysande. Självlysande passar bättre.
De yngsta barnen har under terminen fått ta del av, inte bara sina egna lärares kompetenser, utan också kulturskolans. Till det har deras egna kompetenser lagts till. Med allt detta och en flygande matta tog de sig sen runt i världen. Resultatet blev nya kunskaper, nya tankar och dessutom en underbar teater-saga. Ta en titt!

Att vara glad åt.

Nej, jag försöker inte skönmåla. Jag känner bara en obetvinglig lust att punkta upp lite fakta:

• Antalet elever som når minst betyget godkänt i alla ämnen ökar.




• 9 av 10 gymnasieelever har behörighet att söka högskola.




• Allt fler elever slutför sin gymnasieutbildning.




• Lärartätheten har ökat och är nu 8,2 lärare per 100 elever.




• Fler än 9 av 10 lärare trivs mycket bra eller bra med sina elever
  
  


• En majoritet av sveriges föräldrar är mer nöjda än nånsin med sina barns skola




• Svenska elever tillhör de som är tryggast i världen

Källor: Skolverket samt SKL