I några dagar har vi ägnat åt de grova linjerna för läsåret 2011/12 uppmärksamhet. Det blev många beslut och överenskommelser. Alla i ett och samma syfte - att ge de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. För så är det - den bästa skolan är inte nödvändigtvis den som har bäst resultat utan den som ger varje elev möjlighet att göra sitt bästa.
Vi har försökt knyta ihop vår lilla värld med den stora. Om våra elever ska bli de bästa ledarna, de bästa omsorgsgivarna, de bästa hantverkarna, de bästa lärarna, de bästa företagarna eller vad de nu kommer att bidra med i framtiden, då vill det till att de får den bästa undervisningen. Målen för undervisningen behöver vi inte fundera över, men väl hur vi organiserar, vilket förhållningssätt och vilka arbetsformer vi använder, prioriteringar och fokuseringar... Sammanfattningen finns inom kort att läsa på vår hemsida.
Efter dessa dagar, då vi visserligen utgått från den stora världen men med nödvändighet mest processat vardagen i den lilla, blir jag både uppiggad och inspirerad av dagens DN debatt med rubriken "Vi kan inte se på framtiden med gårdagens kunskaper". Det är Bo Ekman, grundare av Tällberg foundation som reflekterar över samhällsutveckling, möjligheter och hot. Jag ska inte försöka sammanfatta den, den gör sig bäst att läsas i sin helhet. Jag nöjer mig med att konstatera att detta är tankar vi i skolan ska ha med oss, inte för att jag tror att han äger hela sanningen när det gäller världsordningar, utan för att det väcker tankar om vad dagens barn behöver utrustas med inför morgondagens samhälle. Citat av några nyckelrader med en viktig och hoppfull slutsats: Morgondagens "vinnare blir demokratiska - lokala och globala - ordningar som utgår från de enorma, gemensamma behoven av solidaritet, innovation, resurseffektivitet, systemstabilitet och anpassningsförmåga"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar