Min kollega Elisabeth Landström och jag vill
skynda på digitaliseringen av skolan. Därför har vi skrivit en
debattartikel. Reagera gärna:
Digitaliseringen av samhället går framåt med stora kliv, både globalt och nationellt. I rapporten Svenskarna och internet 2012
som gjorts av Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) kan man
exempelvis se att användningen av internet har ökat stadigt och är nu
uppe på hela 89% bland befolkningen sedan internets barndom. Den största
ökningen har skett bland skolbarnen i åldrarna 9-11 år. Mest intressant
är kanske att ha¨lften av trea°ringarna använder internet via
dator/surfplatta och 40 procent av tva°a°ringarna. Var tredje barnfamilj
i Sverige har en surfplatta hemma enligt rapporten.
År 2006 utformade EU åtta riktlinjer eller nyckelkompetenser som man
pekade ut som nödvändiga för ett livslångt lärande. Kompetenser som alla
individer behöver för att nå personlig utveckling, ett aktivt
medborgarskap, social integration samt sysselsättning. Två av dessa
kompetenser benämns Lära att lära samt Digital kompetens. “Grundläggande kunskaper i språk, läs -och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande”.
IT-minister Anna-Karin Hatt har i En digital agenda för Sverige - IT till människans tjänst, slagit
fast vikten av att arbeta med digitala verktyg – inte minst i skola och
undervisning. Där hänvisas även till den nya läroplanen (Lgr 11) som
har mycket tydliga mål om hur grundskoleelever ska lära sig använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Påpekas bör att detta inte bara gäller några få ämnen utan kravet att
använda datorer som verktyg ska genomsyra hela verksamheten
Digitalisering öppnar alltså nya och viktiga möjligheter för elevers lärande.
Att inte nyttja teknikens fördelar i skolan riskerar att bromsa våra
elevers utveckling. Dels på grund av teknikens bevisade pedagogiska
möjligheter för lärande, dels på grund av att elevernas nutid består av
digitala verktyg och arenor samtidigt som framtiden kommer att präglas
av dessa. Tidigt skapas förutsättningarna för individer, som efter
grundskola och gymnasium, på innovativa och nyskapande sätt ska bidra
till en positiv utveckling av samhället. Elever med särskilda behov och
barn som lever i utsatthet är även i detta sammanhang de stora
förlorarna, om skolan inte skyndar på digitaliseringen.
En
offensiv satsning på digitalisering är av många skäl en önskvärd
utveckling, där vi som jobbar inom skolan vill att Luleå ska vara en
kommun i framkant. I kommunens IT-strategi beskriver man bl.a. sin
ambition att bli nominerad till bästa IT-kommun i Sverige inom en
treårsperiod. Detta är en mycket god ambition. Det är sannolikt helt
nödvändigt att ha den ambitionen om man på allvar vill vara en dynamisk,
växande och attraktiv kommun.
Skolan är kommunens största och viktigaste åtagande.
Vilken kvalitet skolan har avgör framtiden för kommunens fortlevnad. En
offensiv och tydlig satsning på IT i skolan är därför helt nödvändig
för Luleås utveckling. De satsningar vi ser idag är dessvärre alltför
blygsamma. Vi ser kommun efter kommun fatta beslut som innebär att
eleverna i Luleå ohjälpligt halkar efter. Om Luleå, i enlighet
med den egna IT-strategin, ska lyckas i sin ambition att bli nominerad
till Sveriges IT-kommun, så måste alla verksamheter, och framförallt
kommunens framtid - barnen och dess lärare - utrustas med tidsenliga
verktyg. Det räcker inte att enskilda skolor,
skolledare eller Barn- och utbildningsnämnden ser behovet. Detta är en
angelägenhet för hela kommunen.
Elisabeth Landström, rektor på Furuparksskolan
Birgitta Tornberg, rektor på Ormbergsskolan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar