Skolverket har lagt fram en rapport med slutsatsen att ingen av de stora och mest kända antimobbningprogrammen håller måttet. DN berättar idag om granskningen.
Detta är en fråga som verkligen engagerar oss som jobbar i skolan, föräldrar, elever och också övriga samhället. Trots det så händer det dagligen att elever kränks, trakasseras och diskrimineras. Det jag vill ha sagt med det är att det inte är någon lätt fråga.
På Ormbergsskolan försöker vi hela tiden utveckla och utvärdera vårt arbete. Vi har genom åren låtit oss inspireras av MOMBUS, Farstamodellen, skolmedling, Friends och andra modeller, och för ett par år sedan bestämde vi att vi skulle fördjupa oss i de modeller som används över landet och förhoppningsvis hitta den ultimata - den som på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet verkligen skulle fungera. Vi drog måhända inte lika långtgående slutsatser som skolverket, men vi fann att det inte går att anamma en färdig modell och sen tro att problemet med mobbning skulle vara puts väck. Vi fortsätter därför med ett idogt arbete som bygger på lärarengagemang, en organisation där alla barn är allas barn och där de vuxna ska vara närvarande och ha koll, en nära samverkan med föräldrar, olika former av elevengagemang - där elever turas om att ha extra ansvar för kamraters trivsel och trygghet. Kunskap om hur mobbning fungerar är oerhört viktigt. Därför avsätter vi varje termin minst ett tillfälle där alla får kompetensutveckling. Att eleverna trivs i skolan, att de känner sig sedda och delaktiga, att de förstår varför de är i skolan är också viktiga faktorer för frånvaron av mobbning. Allt hänger ihop. Vår likabehandlingsplan ligger till grund för arbetet. Om vi har en mobbningsfri skola? Tyvärr inte, däremot har vi nolltolerans mot mobbning. Olika typer av konflikter uppstår alltid, även mobbning. Men när de uppstår ser vi till att de blir lösta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar