Idag har det varit skolavslutning på nästan alla skolor i Luleå. Även på Ormbergsskolan.
Vi har under skolans 29 år alltid firat avslutning i kyrkan. Trots att vi delar upp den på tre- en för varje arbetslag - blir det härligt trångt och svettigt. Inte en stol är ledig. Och inte ett öga är torrt.
Varje gång är det lika rörande och fantastiskt att se barnen, och tänka på hur mycket de utvecklats och lärt sig sen vi lärde känna dem. Det är också så nära till vår egen känsla av förväntning från de skolavslutningar vi alla bär med oss i minnenas ryggsäck. Jag och min kollegor försökte sätta ord på dem i vår sång till eleverna (vi sjunger alltid istället för att hålla tal) "Och tänk att just i denna stund är precis hela sommaren kvar"
Efter avslutningen ilade jag fort som en iller till min yngste sons studentexamen. Nya känslostormar. Nya tårar. Det känns som om det var helt nyligen han började skolan. Men det är 12 år som har gått, och han är nu både vuxen och klok. Tack alla gamla "fröknar" - Agneta, Britta, Annelie, Fredrik och alla ni andra. Ni har gjort ett kanonjobb!
fredag 12 juni 2009
torsdag 4 juni 2009
Högsäsong för festligheter
Just nu är det högsäsong för fester. Det är sommarfester, avslutningsfester, avtackningsfester, examensfester, pingstfester, nationaldagsfester. Kulmen på det hela blir midsommarfesten. Och sen måste vi vila upp oss minst en månad. Det är det som kallas semester.
I veckan har jag hunnit med en sommarfest en avtackningsfest och ikväll en löparfest tillsammans med 5000 andra kvinnor i olika ålder och form.
Avtackningsfesten var samtidigt en överaskningsfest. Det var personalen på Ormbergets förskola som fixat med räkfrossa och tacktal för de fem (kan inte fatta att år kan gå SÅ fort) år jag hunnit vara deras rektor. Det känns tomt och tråkigt att lämna dem, men de lämnar massor av värme och energi kvar. Energi som jag kommer att leva på länge. "U are the sunshines of my life"
torsdag 28 maj 2009
Tack till År 6 (och deras lärare)
Nu har jag varit på en till. En till föreställning alltså.
Den här gången var det våra avgångselever som med stöd av skolans och Kulturskolans pedagoger satt ihop en helproffsig avslutnings-show.
Där stod dom på scenen. Några satt. Alla var med. Sjöng, spelade och showade.
För 7 år sen var de hälften så gamla, fulla av iver och lust. Någon var försiktig och lite blyg. Någon tog för sej av både livet och kompisar. Där fanns kloka och eftertänksamma. Spontana och impulsiva. Jag kan lätt framkalla bilden av många av dem, från deras första inskolningsbesök.
Nu är de på väg att bli tonåringar. Någon är försiktig och litet blyg. Andra tar för sej. Kloka, eftertänksamma, spontana och impulsiva. Om vartannat. Men alla är de fulla av iver och lust. Ibland till annat än skolan. Men ändå - är det något som karaktäriserat den här gruppen är det ändå deras vilja att lära och tillägna sig ny kunskap.
När jag ser dem på scenen tänker jag att de har fått med sej mycket i livet. I showen blir mycket av det tydligt – till exempel hur de utvecklat sin förmåga till kreativt skapande liksom tilliten till sin egen förmåga.
Tack till alla ni i År 6 på Ormbergsskolan. Tack för en härlig föreställning. Tack för 7 härliga år som gett mig många härliga möten, en och annan tankeställare och massor av energi.
Vi på skolan kommer att komma ihåg er – både som sexåringar och som 12-årigar.
Den här gången var det våra avgångselever som med stöd av skolans och Kulturskolans pedagoger satt ihop en helproffsig avslutnings-show.
Där stod dom på scenen. Några satt. Alla var med. Sjöng, spelade och showade.
För 7 år sen var de hälften så gamla, fulla av iver och lust. Någon var försiktig och lite blyg. Någon tog för sej av både livet och kompisar. Där fanns kloka och eftertänksamma. Spontana och impulsiva. Jag kan lätt framkalla bilden av många av dem, från deras första inskolningsbesök.
Nu är de på väg att bli tonåringar. Någon är försiktig och litet blyg. Andra tar för sej. Kloka, eftertänksamma, spontana och impulsiva. Om vartannat. Men alla är de fulla av iver och lust. Ibland till annat än skolan. Men ändå - är det något som karaktäriserat den här gruppen är det ändå deras vilja att lära och tillägna sig ny kunskap.
När jag ser dem på scenen tänker jag att de har fått med sej mycket i livet. I showen blir mycket av det tydligt – till exempel hur de utvecklat sin förmåga till kreativt skapande liksom tilliten till sin egen förmåga.
Tack till alla ni i År 6 på Ormbergsskolan. Tack för en härlig föreställning. Tack för 7 härliga år som gett mig många härliga möten, en och annan tankeställare och massor av energi.
Vi på skolan kommer att komma ihåg er – både som sexåringar och som 12-årigar.
Tack också till er lärare. Som har skapat förutsättningarna för elevernas framgångar!
söndag 24 maj 2009
Inspektionrapport
Så kom den då. Förra veckan. Skolinspektionens rapport från deras stora genomgång av skolan i Luleå.
När det gäller Ormbergsskolan såg rapporten ut som vi förväntade oss. De åtgärder som efterfrågades är på gång. Ja, de var faktiskt på gång redan när granskningen gjordes. En del är till och med genomförda.
Efter att ha tittat igenom den delen av rapporten som är övergripande för hela kommunen står en sak mycket klart. Vi har en verksamhet i våra kommunala skolor och förskolor som vi med rätta kan vara mycket stolta över. Men om man lyfter verksamheten i stort i positiva ordalag så finns det också verksamheter som man från inspektionens sida beskriver som "verksamhet som står ut" i betydelsen att det finns verksamhet som i kvalitet ligger mycket, mycket bra till om man jämför med andra kommuner. Det är förskolan, särskolan och gymnasiet.
Det finns tydliga siffror som visar att Luleå kommun satsar lika mycket på grundskolan som andra jämförbara kommuner. När det gäller andra verksamheter satsar man mer än jämförbara kommuner. Gissa vilka. Förskolan, särskolan och gymnasiet. En verksamhet man satsar väldigt mycket mer på än jämförbara kommuner, är Kulturskolan - som nyligen fick pris som Sveriges bästa kulturskola.
Hmm... kan det finnas ett samband?
Frågan är om vi vill fortsätta ha förskola, särskola och gymnasieskola med hög kvalitet? En annan fråga är vilken kvalitet vi vill ha i grundskolan. Med dagens besparingshot kommer vi inte längre att ligga i nivå med jämförbara kommuner, utan långt under.
(Ett rykte säger dock att kommunledningen vid en genomgång av läget i skolan yppade att det kan bli tillbakadragande av delar av de tänkta besparingarna)
När det gäller Ormbergsskolan såg rapporten ut som vi förväntade oss. De åtgärder som efterfrågades är på gång. Ja, de var faktiskt på gång redan när granskningen gjordes. En del är till och med genomförda.
Efter att ha tittat igenom den delen av rapporten som är övergripande för hela kommunen står en sak mycket klart. Vi har en verksamhet i våra kommunala skolor och förskolor som vi med rätta kan vara mycket stolta över. Men om man lyfter verksamheten i stort i positiva ordalag så finns det också verksamheter som man från inspektionens sida beskriver som "verksamhet som står ut" i betydelsen att det finns verksamhet som i kvalitet ligger mycket, mycket bra till om man jämför med andra kommuner. Det är förskolan, särskolan och gymnasiet.
Det finns tydliga siffror som visar att Luleå kommun satsar lika mycket på grundskolan som andra jämförbara kommuner. När det gäller andra verksamheter satsar man mer än jämförbara kommuner. Gissa vilka. Förskolan, särskolan och gymnasiet. En verksamhet man satsar väldigt mycket mer på än jämförbara kommuner, är Kulturskolan - som nyligen fick pris som Sveriges bästa kulturskola.
Hmm... kan det finnas ett samband?
Frågan är om vi vill fortsätta ha förskola, särskola och gymnasieskola med hög kvalitet? En annan fråga är vilken kvalitet vi vill ha i grundskolan. Med dagens besparingshot kommer vi inte längre att ligga i nivå med jämförbara kommuner, utan långt under.
(Ett rykte säger dock att kommunledningen vid en genomgång av läget i skolan yppade att det kan bli tillbakadragande av delar av de tänkta besparingarna)
tisdag 19 maj 2009
TILLSAMMANS!
Jag har varit på föreställning.
Häromdagen var det dags för våra elever från grund- och särskola att framföra den föreställning man tillsammans med pedagoger från skolan och Kulturskolan jobbat fram. Det var årets fjärde gemensamma estetiska produktion och temat det var just - Tillsammans.
I ord, bild, dans, musik, sång och drama uttryckte eleverna sina tankar om att man gillar detta väldigt mycket - att vara tillsammans.
Känslan hela föreställningen lämnar efter sig är värme. Glad och varm i hjärtat tar jag mig an vardagen. Tillsammans med personal, elever och föräldrar.
onsdag 13 maj 2009
Trygghet?
Trygghet. Ett begrepp som används i alla möjliga sammanhang, och som har än fler definitioner. När jag var liten var trygghet något som fanns runt omkring mej. Runt oss är världen i allt snabbare förändring. Idag hittar vi förhoppningsvis tryggheten inom oss.
Detta är ett tema som har återkommit flera gånger i mina bloggningar.
Då har det handlat om elever. Nu handlar det mer om trygghet för oss vuxna. Världskrisen har nått våra kommunala arbetsplatser och det får extremt stora konsekvenser ute i våra skolor. Unga, engagerade lärare som måste lämna sina klasser, och till följd av det riskerar elever tappa fart i sitt lärande. Vi som jobbar med framförallt de yngre skolåren vet att tiden är en enormt viktig aspekt i lärandet. Några månader av förlorad tid kan vara en katastrof.
I vår kommun ser det ut som att man något lyckas reda upp situationen genom att erbjuda stora grupper pensionsersättningar.
Men det har samtidigt blivit tydligt vilka klumpiga redskap man har att använda sig av i uppsägningsituationer. Det måste gå att hitta vägar som inte innebär en flyttkarusell av dess like.
Tillsammans med en grupp föräldrar från skolan har jag i eftermiddag fått möta kommunalråd Petersen, skolchef Bryggman, personalchef Karlenius, BUN-ordförande Norberg samt Lärarfackens representanter Heikka och Eriksson för att resonera om det går att hitta möjligheter för kommunens Intraprenader att få makt över sin personalbemanning. Genom att frångå turordningsreglerna eller på något annat sätt.
Det var ett mycket givande möte, där vi alla var överens om att vi vill värna verksamheten och barnen. Vi var inte lika överens om hur vi bäst värnar personalens trygghet.
Hur mötet slutade? Karl Petersen gav ett uppdrag till Sture Bryggman och Anne Karlenius att förhandla fram möjligheter för oss att själv besluta om personalbemanningen.
Detta är ett tema som har återkommit flera gånger i mina bloggningar.
Då har det handlat om elever. Nu handlar det mer om trygghet för oss vuxna. Världskrisen har nått våra kommunala arbetsplatser och det får extremt stora konsekvenser ute i våra skolor. Unga, engagerade lärare som måste lämna sina klasser, och till följd av det riskerar elever tappa fart i sitt lärande. Vi som jobbar med framförallt de yngre skolåren vet att tiden är en enormt viktig aspekt i lärandet. Några månader av förlorad tid kan vara en katastrof.
I vår kommun ser det ut som att man något lyckas reda upp situationen genom att erbjuda stora grupper pensionsersättningar.
Men det har samtidigt blivit tydligt vilka klumpiga redskap man har att använda sig av i uppsägningsituationer. Det måste gå att hitta vägar som inte innebär en flyttkarusell av dess like.
Tillsammans med en grupp föräldrar från skolan har jag i eftermiddag fått möta kommunalråd Petersen, skolchef Bryggman, personalchef Karlenius, BUN-ordförande Norberg samt Lärarfackens representanter Heikka och Eriksson för att resonera om det går att hitta möjligheter för kommunens Intraprenader att få makt över sin personalbemanning. Genom att frångå turordningsreglerna eller på något annat sätt.
Det var ett mycket givande möte, där vi alla var överens om att vi vill värna verksamheten och barnen. Vi var inte lika överens om hur vi bäst värnar personalens trygghet.
Hur mötet slutade? Karl Petersen gav ett uppdrag till Sture Bryggman och Anne Karlenius att förhandla fram möjligheter för oss att själv besluta om personalbemanningen.
fredag 8 maj 2009
Energigivare i en hektisk tid
Skolan är ofta en hektisk arbetsplats. Den här tiden på året går ”hektiskheten” gärna helt överstyr. Allt ska slutföras. Allt man inte hunnit under året ska göras. Allt ska förberedas inför nästa år.
Man tror att man någon gång ska lära sej att hantera tiden på ett vettigt sätt. Kanske man gör det. Någon gång.
Några av de mer angenäma arbetsuppgifterna den här veckan har varit två föräldramöten. Förra veckan innehöll också två föräldramöten, och alla fyra gav lika mycket energi.
I ett samtal med en av våra pedagoger idag, gav jag uttryck åt vad jag kände: Har vi verkligen gjort oss förtjänt av alla dessa kloka föräldrar?
Under våren har vi med en hel del möda skapat en delvis ny organisation inför nästa läsår. Det skulle kunna skapa både frustration och ängslan – förändringar har en benägenhet att göra det. Men bland det som sades på mötena var ”Prova, fungerar det inte får ni väl göra om”, ”Samhället förändras, det vore konstigt om inte skolan också gör det – det här lär inte vara den sista förändringen ni gör” ”Om vi vuxna ser möjligheterna så gör barnen det”, ”Om ni tror på detta så blir det bra”. Idel uppmuntran. Inte konstigt att vi har så underbara barn på Ormbergsskolan!
Nästa vecka ser jag fram emot ytterligare två föräldramöten.
Man tror att man någon gång ska lära sej att hantera tiden på ett vettigt sätt. Kanske man gör det. Någon gång.
Några av de mer angenäma arbetsuppgifterna den här veckan har varit två föräldramöten. Förra veckan innehöll också två föräldramöten, och alla fyra gav lika mycket energi.
I ett samtal med en av våra pedagoger idag, gav jag uttryck åt vad jag kände: Har vi verkligen gjort oss förtjänt av alla dessa kloka föräldrar?
Under våren har vi med en hel del möda skapat en delvis ny organisation inför nästa läsår. Det skulle kunna skapa både frustration och ängslan – förändringar har en benägenhet att göra det. Men bland det som sades på mötena var ”Prova, fungerar det inte får ni väl göra om”, ”Samhället förändras, det vore konstigt om inte skolan också gör det – det här lär inte vara den sista förändringen ni gör” ”Om vi vuxna ser möjligheterna så gör barnen det”, ”Om ni tror på detta så blir det bra”. Idel uppmuntran. Inte konstigt att vi har så underbara barn på Ormbergsskolan!
Nästa vecka ser jag fram emot ytterligare två föräldramöten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)