Veckan efter skolslut ägnas åt utveckling. Utveckling av oss som jobbar i skolan. Syftet är en utvecklad verksamhet. En verksamhet vars hela mening är att utveckla våra barn och ungdomar. Utveckling med STORT U alltså.
Hjälp till detta fick vi denna första dag av två kanonföreläsare - Jan Håkansson från Linnéuniversitetet och Thomas Fürth, forskningsledare vid Kairos Future.
Hjälp till detta fick vi denna första dag av två kanonföreläsare - Jan Håkansson från Linnéuniversitetet och Thomas Fürth, forskningsledare vid Kairos Future.
Att skriva om föreläsningarna i en blogg känns litet som helgerån. Det finns alldelens för mycket att berätta om för att detta mediaformat ska ge dem rättvisa. Priciplös som jag är gör jag det ändå.
Thomas inspirerade med forskning om skolans utmaningar, utifrån den framtid vi vet så oändligt lite om. Jag har tidigare bloggat om KF:s studie Skola 2021. Han konstaterade att vi, trots att förutsättningar hela tiden ändras, ogärna lämnar de värderingar vi tog till oss under barn- och ungdomstiden. På gruppnivå sägs att det krävs krig eller naturkatastrof för att vi ska förändra våra värderingar. Mot bakrund av det blir studierna av hur man återfinner liknande värderingar hos en stor majoritet av dem som växt upp i samma generation extra intressanta. Generationstillhörighet visar sig ha större betydelse än var man vuxit upp, kön, etnicitet, religion eller ekonomisk status. Vår nuvarande ungdomsgeneration har Kairos Fututre valt att kalla Generation Ordning. En av de saker som är typisk för Generation O är att de har en svag tilltro till framtiden, men det de tror starkast kan förändra framtiden är - Skolan. Det nya drömyrket är inte längre programledare eller annat jobb i media, det är civilingenjör. Detta ger MEJ en stark tilltro till framtiden.
Thomas inspirerade med forskning om skolans utmaningar, utifrån den framtid vi vet så oändligt lite om. Jag har tidigare bloggat om KF:s studie Skola 2021. Han konstaterade att vi, trots att förutsättningar hela tiden ändras, ogärna lämnar de värderingar vi tog till oss under barn- och ungdomstiden. På gruppnivå sägs att det krävs krig eller naturkatastrof för att vi ska förändra våra värderingar. Mot bakrund av det blir studierna av hur man återfinner liknande värderingar hos en stor majoritet av dem som växt upp i samma generation extra intressanta. Generationstillhörighet visar sig ha större betydelse än var man vuxit upp, kön, etnicitet, religion eller ekonomisk status. Vår nuvarande ungdomsgeneration har Kairos Fututre valt att kalla Generation Ordning. En av de saker som är typisk för Generation O är att de har en svag tilltro till framtiden, men det de tror starkast kan förändra framtiden är - Skolan. Det nya drömyrket är inte längre programledare eller annat jobb i media, det är civilingenjör. Detta ger MEJ en stark tilltro till framtiden.
Jan Håkansson hade en helt annan approach. Hans föreläsning var en gedigen genomgång av aktuell skolforskning. Om Fürth var inspirerande så är beskrivningen av Håkansson - rejäl och klart förankrad i det han talar om. I skolan har vi många föreställningar om vad som har betydelse för elevers lärande, och Håkansson visade med önskvärd tydlighet att somt av det vi tror har betydelse i verkligheten har väldigt ringa betydelse. Han visade också vad som faktiskt har betydelse. Den absolut kortaste versionen av hans föreläsning är att säga att inget har så stor betydelse som lärare. Men inte vilka lärare som helst. "Effektiva" lärare sägs ha lärandevinster upp till fyra gånger så stora som de minst effektiva lärarna. Vad gör då den effektiva expertläraren? Detta kan sammanfattas på många sätt - ett av dem är att säga att det kan 1. Identifiera väsentligheterna i sina ämnen 2. Leda lärande genom klassrumsinteraktion. 3. övervaka lärande och 4. Ge feedback.
Oerhört intressant är också vad de elever som når stor framgång i sitt skolarbete kännetecknas av - 1.Intellektuellt engagemang 2.Positiva attityder till lärande 3.De förstår betydelsen av ansträngning 4.De har känslan av att vara en lärande individ. Inget av detta är medfött. Allt av detta kan skolan hjälpa eleverna att utveckla.
Skolan ska inte bara arbeta efter beprövad erfarenhet utan också på vetenskaplig grund. Vetenskaplig grund som hjälper oss att utvecklas. För att vi i vår tur ska stötta elevernas utveckling. Utveckling med stort U.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar